Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Krigsförbrytare ska få hårdare straff i Sverige

Två kvinnor sörjer ett offer från massakern i Srebrenica, Bosnien-Hercegovina, 1995. Som svensk lag ser ut i dag finns risken för att internationella krigsförbrytare döms för lindrigt, något ett nytt lagförslag ska ändra på.
Två kvinnor sörjer ett offer från massakern i Srebrenica, Bosnien-Hercegovina, 1995. Som svensk lag ser ut i dag finns risken för att internationella krigsförbrytare döms för lindrigt, något ett nytt lagförslag ska ändra på. Foto: Sean Gallup / Getty Images
Nu skärps straffen för krigsbrott. Efter nästan tio års väntan vill regeringen ändra lagarna om när människor mördas, torteras och våldtas i krig. Förslaget kommer i vår.

– Med dagens lag finns risken att internationella förbrytare döms för lindrigt. Det går till exempel inte att döma någon för tortyr som brott mot mänskligheten, utan det får bli grov misshandel, säger Mark Klamberg, doktorand och specialist på internationell rätt.

I Sverige kan personer som begått övergrepp i krig dömas för detta. I dag fredag kommer en dom mot en 34-årig serb och för närvarande sitter en 53-åring svensk medborgare med bakgrund från Rwanda häktad, misstänkt för folkmord år 1994.

Men den svenska brottsbalken är inte anpassad för den här typen av grova brott. Från kriget i det forna Jugoslavien anklagades exempelvis serbiska soldater för att våldtagit muslimska kvinnor för att de skulle bli gravida. Sedan påstås kvinnorna ha övervakats tills barnen fötts. Syftet skulle vara att ändra den etniska sammansättningen av folket och på så sätt förskjuta maktbalansen.

Men enligt dagens svenska lag kan det vara svårt att döma för den typen av grova övergrepp mot hela folkgrupper. I brottsbalken finns brott som våldtäkt och olaga frihetsberövande.

– Med en ny lag skulle det kunna räknas som ett brott mot mänskligheten. Det kan bli en skärpt syn på sådana brott, säger Maria Kelt, departementsråd och chef för justitiedepartementets straffrättsenhet.

Förslaget om att ändra de svenska lagarna kom i en utredning redan under den socialdemokratiska regeringen år 2002. Men sedan har det blivit liggande i nästan tio år. Nu i april eller maj väntas lagrådsremissen vara klar.

Det är osäkert om den nya lagen gäller retroaktivt och därmed kan tillämpas på de konflikter som redan ägt rum, exempelvis i Irak, forna Jugoslavien, Libyen och Rwanda.

Mark Klamberg välkomnar förändringar i lagen men är kritisk till att det har tagit så lång tid.

Maria Kelt som satt med i utredningen från år 2002 säger att förslaget har dröjt eftersom det är ett komplicerat och omfattande lagförslag.

– Det här förslaget har fått stå tillbaka för andra stora lagreformer. Det är en av de mest omfattande produkter vi har just nu och den har varit svår att tillägna sig.

Utredningsförslaget innebär att Sverige kan döma någon för tre typer av brott: folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser. Det spelar ingen roll var i världen brotten har begåtts eller vem som har begått dem. Inget krigsbrott ska preskriberas.

Folkmord, som handlar om gärningar som syftar till att helt eller delvis förinta en folkgrupp, anses vara det grövsta av dem, men livstids fängelse föreslogs ingå i straffskalan för samtliga tre typer av brott.

Förhör med vittnen hölls 1999 •

Förhör med vittnen hölls 1999

• Den 14 maj 1999 gick serbiska styrkor in i byn Cuska i Kosovo. De skilde ut och mördade männen, cirka 40 personer. De brände hus och kroppar.

• Några månader senare besökte danska kriminaltekniker och rättsläkare byn. De fotograferade hus med skotthål, gravar med mera. Läkarna identifierade och obducerade det som fanns kvar av kropparna.

• På FN:s initiativ hölls under 1999 förhör med flera överlevande och andra vittnen.

Sökte uppehållstillstånd med familjen i Sverige

• Den 3 december 2007 ansökte en man, hans hustru och två barn om uppehållstillstånd i Sverige. De är serber. Mannen berättade att han ingick i serbiska styrkor under kriget och att han kunde berätta om krigsbrott i det forna Jugoslavien.

• Den 16 maj anmälde Migrationsverket till polisen att mannen själv kunde ha deltagit i massakern i Cuska. Svensk polis påbörjade utredningen. De svenska utredarna har samarbetat med myndig-heter i Kosovo och Serbien. De har fått fram dokument som visar den åtalade mannens tjänstgöring som polis och i en styrka som skulle bekämpa terrorism. Under 2010 hölls flera förhör med vittnen och bybor i Cuska.

• Den 6 april 2010 greps mannen. Polisen hittade bland annat foton från hans tid i de serbiska styrkorna. Mannen nekar och säger att han inte deltog i massakern och inte ens var på plats.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.