Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-25 14:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/krisuppgorelse-klar-skolan-i-goteborg-far-kvarts-miljard-extra/

Sverige

Skolan i Göteborg får 220 miljoner extra i Coronapengar

Jonas Attenius, Socialdemokraterna, och Helene Odenjung, Liberalerna, presenterade gemensamt extrapengarna till skolan i Göteborg.
Jonas Attenius, Socialdemokraterna, och Helene Odenjung, Liberalerna, presenterade gemensamt extrapengarna till skolan i Göteborg. Foto: Lars Näslund

Hårt pressade från lärarfacken, från föräldrar och av coronakrisen har Alliansen och Socialdemokraterna i Göteborg enats om att ge skolan 220 miljoner kronor i en extrasatsning.

Uppgörelsen presenterades under fredagseftermiddagen och beskrivs som en del av den särskilda uppgörelse mellan Alliansen, som styr i minoritet, och Socialdemokraterna, som ingicks 27 mars för att särskilt hantera coronakrisen.

In under den coronaflaggen lägger de fem partierna nu alltså även en ekonomisk uppgörelse om skolan. Om anslagen till just skolan var Alliansen och S annars oense om i sina ursprungliga budgetförslag i höstas. 

En grupp demonstrerande personal i förskolan i Göteborg framför kommunfullmäktiges sammanträde vid Börshuset på torsdagskvällen.
En grupp demonstrerande personal i förskolan i Göteborg framför kommunfullmäktiges sammanträde vid Börshuset på torsdagskvällen. Foto: Lars Näslund

– Vi är glada över att ha ensats om 220 miljoner kronor, varav 20 till förskolan. Särskilt vill vi stärka mellanstadiet med 70 miljoner extra. Många skolor har svårt att få ekonomin att gå ihop där. Vi vill även stärka sommarskolan för de som kommit efter, säger skolansvariga kommunalrådet Helene Odenjung, Liberalerna.

Gymnasieskolan får 30 miljoner extra, särskilt för att hjälpa elever på introduktions- och yrkesprogrammen.

S-ledaren Jonas Attenius pekar särskilt på att staden via komvux ska göra sig redo använda regeringens aviserade pengar för det man kallar äldreomsorgslyftet.

Extraanslaget innebär på årsbasis att anslaget blir runt 120 miljoner högre än den summa som stadsledningskontoret inför budgeten i höstas hade räknat fram krävdes för att kompensera för runt tre procents allmän kostnadshöjning.

Alliansens och Socialdemokraternas extrapengar går in som ett förslag till kommunstyrelsen nästa vecka. Där hade redan partiet Demokraterna föreslagit 300 miljoner mer, 200 till grundskolan och 100 till förskolan. 

Om Alliansen + S-utspelet säger Demokraternas gruppledare Martin Wannholt till DN:

– Självklart är det bra att det satsas mer på skolan, men det kommer alldeles för sent. Nedskärningarna har redan orsakat stora problem. De här pengarna hade behövt beslutas om redan i höstas, som vi föreslog i vår budget.

Wannholt ställer sig också frågande till varför Alliansen och Socialdemokraterna kopplar skolpengarna till Coronauppgörelsen. Men Jonas Attenius säger att uppgörelsen inte ska tolkas som början på ett närmare samarbete med Alliansen.

– Jag tycker att Coronakopplingen finns här, i den uppgörelse som gäller till 1 juli. Det här är inte en början på ett generellt samarbete med Alliansen. 

Som ett svar på Alliansen och S utspel meddelade på fredagseftermiddagen de rödgrönrosa partierna i Göteborg att de vill lägga totalt sett 80 miljoner mer för att täcka de hål i välfärden som man menar att Coronakrisen har skapat. 

En väl så svår huvudvärk som ekonomin för den styrande Alliansen och grundskolenämndens ordförande Helene Odenjung (L) har den senaste tiden den storm som seglat upp om elevplaceringarna inför höstterminen varit.

Runt 1.500 barn i grundskolan har fått besked om att de inte får gå i någon av de fem skolor som de önskat sig när de gjorde sina – numera obligatoriska – aktiva skolval. Många har fått mycket lång restid till skolan. 

Helene Odenjung sa förra veckan att det nya datasystem som använts har slagit fel och uppmanade alla missnöjda att begära en omprövning. Men samtidigt skrev DN att det plötsligt fanns en majoritet i grundskolenämnden och i fullmäktige för att avskaffa det aktiva skolvalet. Såväl Socialdemokraternas som Vänsterpartiets och Demokraternas skolansvariga ansåg att det aktiva skolvalet komplicerat situationen ytterligare.

Socialdemokraternas kommunalråd och representant i grundskolenämnden Viktoria Tryggvadottir Rolka.
Socialdemokraternas kommunalråd och representant i grundskolenämnden Viktoria Tryggvadottir Rolka. Foto: Socialdemokraterna

– Jag är beredd att riva upp hela det aktiva skolvalet. Det tror jag fler också är, sa Viktoria Tryggvadottir Rolka, Socialdemokraterna, till DN.

Härom dagen skickade de tre partierna in ett gemensamt yrkande till kommunstyrelsen om just ett avskaffande av aktiva skolvalet. De skriver där: ”De akuta problemen med skolplaceringarna inför läsåret 20/21 hanteras nu i Grundskolenämnden. Vi måste också säkerställa att situationen inte upprepas inför kommande läsår. Eftersom erfarenheterna i Göteborg pekar på långt fler problem än fördelar anser vi därför att det aktiva skolvalet ska avvecklas.”

På fredagen sa Sverigedemokraternas gruppledare Jörgen Fogelklou att även de kommer att ställa sig bakom förslaget att riva upp det aktiva skolvalet.

– Det fria skolvalet står vi bakom, men att tvinga alla elever till ett aktivt val är det som skapat detta haveri, säger han till DN. 

Att Göteborgs stad ska ha ett aktivt skolval framgår dock av den budget som fullmäktige beslutat om. Därför är det inte givet att denna majoritet lyckas med ambitionen. Men skulle så ändå ske vore det ett ideologiskt bakslag för Alliansen.

Om tanken att avskaffa det aktiva skolvalet sa Helene Odenjung till DN förra veckan:

– Det är inte det aktiva skolvalet som sådant som är problemet. Sen kan man tycka vad man vill om friskolor och aktiva val, och menade att många nu ”fäktar för att dölja sin egen brist på planering”.

– Jag vill inte lägga skuld på någon, men har man styrt Göteborg under 24 år kan man inte skylla ifrån sig på oss som styrt i ett och ett halvt när det i grund om botten handlar om att det saknas skolor i vissa stadsdelar.

Demokraternas skolansvariga kommunalråd Jessica Blixt fotograferad under ett möte med kommunfullmäktige.
Demokraternas skolansvariga kommunalråd Jessica Blixt fotograferad under ett möte med kommunfullmäktige. Foto: Tomas Ohlsson

En delfråga som aktualiserats under debatten om alla klagomål om var elever fått – och inte fått – skolplacering handlar om regelverket för hur kommunen ska prioritera. Sverigedemokraterna är ensamma om att, återigen, begära att förturen för nyanlända ska tas bort.

Men indirekt säger partiet Demokraterna detsamma genom att föreslå att hela prioriteringslistan görs om. Deras nya lista ser ut som följer: 1: Elever ska kunna gå i skolan i sitt närområde och att det finns förutbestämda matarskolor till mellan- och högstadier, 2: Syskonförtur, 3) Närhet till skolenheten, 4) Sociala eller andra angelägna skäl.

Dock ska det enligt en sammanställning som grundskoleförvaltningen gjort endast vara tre fall där en elev har prioriterats för att barnet är nyanlänt.