Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-20 19:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/kritik-mot-riksaklagaren-efter-dns-granskning/

Sverige

Kritik mot riksåklagaren efter DN:s granskning

03:01. Riksåklagaren Petra Lundh anställde en av sina tidigare närmsta kollegor som rättschef. Rättschefen hjälpte därefter en av sina vänner och sin dotter att få jobb på Åklagarmyndighetens huvudkontor.

Riksåklagaren gav ett toppjobb till en tidigare kollega, som i sin tur hjälpte sin dotter och sin vän till jobb på Åklagarmyndigheten. Nu får agerandet hård kritik från experter.

– Det här är allvarligare än vad de själva tror. Riksåklagaren och hennes myndighet är den yttersta fanbäraren för god etik, säger Louise Bringselius som forskar om ledning i offentlig sektor.

Efter att riksåklagaren Petra Lundh tillträdde för ett drygt år sedan har fyra personer som arbetat på hennes tidigare arbetsplats – Södertörns tingsrätt – fått jobb på Åklagarmyndighetens rättsavdelning. DN:s granskning visar bland annat att rättschefen, som anställdes av Petra Lundh, i sin tur hjälpte sin vän att få jobbet som chefsadministratör – trots att rättschefen lovat hålla sig utanför rekryteringsprocessen.

I en intervju säger riksåklagaren Petra Lundh att allting gått rätt till och att det är de mest meriterade som fått jobben. Samtidigt finns det flera personer som sökte jobbet som chefsadministratör, och som har erfarenhet av liknande tjänst på domstolar eller myndigheter. Tre kallades på intervju men bara rättschefens vän gick vidare till att göra tester. Det finns även personer med liknande erfarenheter som aldrig kallades på intervju eller ens fick något svar på sina ansökningar.

– Jag fick ingen återkoppling alls, jag ringde efter tre månader och frågan är om de ens såg min ansökan, säger en person som i dag har en liknande tjänst på en annan myndighet.

Läs mer: Mejlen visar kontakten bakom rekryteringarna till Åklagarmyndigheten

Under de olika rekryteringarna har de inblandade personerna mejlat varandra från sina myndighetskonton. DN har ändå nekats att ta del av en stor del av korrespondensen eftersom den antingen raderats eller bedömts som privat. 

Olle Lundin är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet och expert på förvaltningslagen. Han reagerar starkt på de uppgifter som DN publicerar.

– Riksåklagaren måste åtnjuta ett stort förtroende. Då måste man agera som att man faktiskt förtjänar det förtroendet – att man har integritet och respekterar alla lagar och regler, samt uppträder korrekt och professionellt. Sammantaget tycker jag att det som kommit fram är bedrövligt, säger Olle Lundin.

Bild 1 av 4 Riksåklagare Petra Lundh anser att allt gått rätt till när Åklagarmyndighetens rekryterat personer från hennes tidigare arbetsplats.
Foto: Anette Nantell
Bild 2 av 4
Foto: Anette Nantell
Bild 3 av 4 Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt på Uppsala universitet, är kritisk och anser att Åklagarmyndigheten gör fel som inte lämnar ut mejl som skickats mellan personer på olika myndigheter.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 4 av 4 Åklagarmyndigheten.
Foto: Anette Nantell

Han tycker det är särskilt allvarligt att så många mejl som begärts ut antingen har raderats eller ansetts vara privata. I fokus står bland annat flera mejl som rättschefen på Åklagarmyndigheten skickade dagarna innan annonsen lades upp, till vännen som senare fick jobbet.

– Utgångspunkten är att om du skickar mejl från en myndighet till en myndighet så är det inte av privat karaktär såvida inte någon exempelvis byter såsrecept med varandra. Är det ett minsta kommatecken i mejlet som har med myndigheten att göra så ska det lämnas ut. Att säga att mejlen inte finns eller är privata - då vet man att något är fel och mystiskt. Det är väl bara att lämna ut, säger Olle Lundin.

I några fall är det uppenbart att mejl som sägs vara privata handlar om just rekryteringar. I en mejlväxling från den 3 juli 2019 mellan riksåklagaren Petra Lundh och en blivande handläggare på rättsavdelningen är ämnesraden ”Jobb”. Samma dag fattar Åklagarmyndigheten sitt formella anställningsbeslut gällande handläggaren.

Även mejl som av allt att döma handlar om tjänster på Åklagarmyndighetens huvudkontor har bedömts vara privata, och därför inte lämnats ut.

DN har begärt ut flera handlingar om rekryteringarna, däribland anteckningar från referenssamtal och intervjuer, som fortfarande inte lämnats ut trots att det gått tre veckor sedan begäran. I Åklagarmyndighetens egna riktlinjer för rekrytering till huvudkontoret står:

”Referenserna som tas ska dokumenteras skriftligt och tillföras akten.”

Men när vi begär att ta del av anteckningarna från när rättschefen var referens åt sin vän så får vi nej. Enligt myndigheten har anteckningarna försvunnit och går inte att hitta.

Åklagarmyndigheten skickade på onsdagskvällen ut ett pressmeddelande med anledning av DN:s publicering. Riksåklagaren Petra Lundh fortsätter att försvara de fyra rekryteringarna. Inga fel har begåtts, enligt henne.

– Dagens Nyheters tes förefaller vara att de fyra tillsättningarna inte gått rätt till, men jag har till tidningen ärligt svarat att så inte är fallet. Istället har det varit sedvanliga ansökningsförfaranden med annons, intervjuer, tester och referenstagning, säger hon i pressmeddelandet.

Hon tillägger att Åklagarmyndigheten inte kan hindra människor från att söka arbete.

– Vi kan heller inte ägna oss åt vare sig positiv eller negativ särbehandling av dem som tidigare arbetat på samma arbetsplats som jag.

Louise Bringselius är organisationsvetare vid Lunds universitet som forskar och föreläser om etik och ledning i offentlig sektor. Fram tills nyligen var hon forskningsledare i den statliga Tillitsdelegationen. Hon är mycket kritisk till det som framkommit i DN:s granskning.

– Det här är allvarligare än vad de själva tror. Riksåklagaren och hennes myndighet är den yttersta fanbäraren för god etik och grundläggande rättsliga principer. Jag trodde kanske att man nått botten med skandalen på Riksrevisionen för några år sedan, att den här typen av beteende skulle finnas på Åklagarmyndigheten fanns inte i min värld.

Louise Bringselius, docent vid Lunds universitet och expert på offentlig styrning, är kritisk till Åklagarmyndighetens agerande. Foto: Daniel Nilsson

Louise Bringselius säger att det inträffade är en del av ett större problem, och att liknande agerande och informella kontakter uppmärksammats på flera nivåer inom myndigheter, regioner och kommuner. 

– Vi kan se varje händelse som en enskild incident men när mönstret återkommer så är det mycket allvarligt. Det gäller tilliten för de statliga institutionerna, det är grundläggande för demokratin och för att vårt samhälle hänger ihop.

Är det verkligen rimligt att kräva att personliga kontakter och nätverk inte ska spela någon roll alls?

– Det faktum att relationer påverkar oss gör att vi måste vara särskilt vaksamma och distansera oss i de lägen vi ska vara professionella ämbetsmän. Det ställer höga krav på oss att vara medvetna om våra olika roller. 

Personer som sökt ett jobb på en statlig myndighet men inte fått det har möjlighet att överklaga beslutet till Statens överklagandenämnd. Överklagandet ska göras inom tre veckor. 

Inrikesminister Mikael Damberg (S) är ansvarig minister för Åklagarmyndigheten. I en skriftlig kommentar säger han att myndigheten sagt sig följa rutinerna, och att ingen har överklagat tillsättningarna. 

”Jag tycker att det är bra att riksåklagaren har gett sin bild av det som har rapporterats i media. Myndigheter ska vid beslut om anställningar bara fästa avseende vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Jag kan konstatera att Åklagarmyndigheten uppger att den vid dessa anställningar har följt sina vanliga rutiner med utannonsering av tjänsterna, intervjuer, tester och referenstagning.”