Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 04:09 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/kronprinsessan-det-ar-sa-enormt-viktigt-att-inte-ducka-for-klimatet/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Kronprinsessan Victoria: Det är så enormt viktigt att inte ducka för klimatet

Ett långt arbetspass i FN är slut när kronprinsessan vandrar upp till Third Avenue för att hejda en taxi. Det blir en sväng till några vänner i stan innan det är dags att åka hem och sova.
Ett långt arbetspass i FN är slut när kronprinsessan vandrar upp till Third Avenue för att hejda en taxi. Det blir en sväng till några vänner i stan innan det är dags att åka hem och sova. Foto: Paul Hansen

I en tid när världens makthavare sviktar i klimatfrågan får en 41-årig ledare med särskild hållbarhet visa vägen.

Kronprinsessan Victoria berättar i en stor DN-intervju om sitt arbete för världshaven och projektet som i skymundan har börjat förändra den globala fiskeindustrin.

– Jag kommer nog alltid att hålla på med det här. Och det kommer nog alltid att behövas, säger hon.

Fotbollsstjärnan Leo Messi och popartisten Shakira Mebarak har tvingats lämna återbud, och drottning Mathildes flyg från Belgien är försenat. Men skådespelaren Forest Whitaker och filmregissören Richard Curtis är på plats, liksom it-miljardären Jack Ma, ekonomiprofessorn Jeffrey Sachs och Nelson Mandelas änka, människorättsaktivisten Graça Machel.

Det vimlar av celebriteter denna söndagseftermiddag i FN-skrapan. I blickfånget hamnar en 41-årig kvinna i knallrött: kronprinsessan Victoria i en paus mellan mötena med generalsekreteraren António Guterres och alla de andra ambassadörerna för FN:s globala hållbarhetsmål.

På trappan ned till första avenyn berättar hon för Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog om sitt arbete som pågår i skymundan för att påverka den globala fiskeindustrin.

– Det är så roligt att vara med om någonting konkret för en gångs skull. Utan FN-ambassadörskapet hade jag nog inte vågat, säger hon.

Paus mellan alla FN-möten. Sveriges ambassadör Olof Skoog i samspråk med kronprinsessan.
Paus mellan alla FN-möten. Sveriges ambassadör Olof Skoog i samspråk med kronprinsessan. Foto: Paul Hansen
Kronprinsessan Victoria utanför FN:s högkvarter i New York. Hon ler mot en tjusig ung kvinna som poserar för en annan fotograf tio meter bort – några timmar senare ska kvinnan uppträda på ett FN-mingel.
Kronprinsessan Victoria utanför FN:s högkvarter i New York. Hon ler mot en tjusig ung kvinna som poserar för en annan fotograf tio meter bort – några timmar senare ska kvinnan uppträda på ett FN-mingel. Foto: Paul Hansen

•••

Några timmar senare, på baren Ophelia med utsikt mot East River och skyskraporna vid Long Island City. Henrik Österblom, lektor vid Stockholm resilience centre, en forskningsenhet vid Stockholms universitet, kommer rusande direkt från flygplatsen. Den här kvällen ska han introducera kronprinsessan för en amerikansk stjärna inom havsmiljöforskningen, Jennifer Jacquet från New York University. Hon har bland annat skrivit en uppmärksammad bok om behovet av skam för att säkerställa att globala aktörer beter sig enligt befintliga informella och formella regler.

Den nästan lite punkiga, välformulerade akademikern konstaterar att hon aldrig träffat en kunglighet tidigare. Men schemat är pressat och det finns ingen tid för formaliteter, så efter några minuter är Jennifer Jacquet och kronprinsessan Victoria inne i ett livligt samtal om utfiskningen och ansträngningarna för att få industrin att ta större ansvar. De hinner diskutera problemen med MSC-märkningen av fisk, bristen på lagstiftning på internationellt vatten, tjuvskyttet på elefanter i Botswana och ett eventuellt förbud mot bläckfiskodling innan kronprinsessans stab påpekar att det börjar bli dags att gå.

– Vad behöver du? undrar kronprinsessan.

– Vi behöver ledarskap. Människor som kan ta våra idéer och lyfta dem till nästa nivå. I politiken i vårt land finns inget hopp. Noll, säger Jennifer Jacquet.

Efteråt, när kronprinsessan försvunnit i väg till nästa möte, förundras forskaren över frågan.

– Hon ville veta vad hon kunde göra för mig. Jag är inte van vid det, alls. Folk brukar oftast säga att ”snälla, kom inte till mig”. Detta blev lite… vänta, vad hände nu? 

•••

Det här är ett reportage om en person som har i uppdrag att tjäna Sverige – men som också har fått möjligheten att vara med och påverka världen.

Kronprinsessan uppvaktas med blommor under landskapsvandringen i Blekinge i april.
Kronprinsessan uppvaktas med blommor under landskapsvandringen i Blekinge i april. Foto: Paul Hansen

I ett halvår har Dagens Nyheter följt kronprinsessans arbete med hållbarheten och haven. Från vår till höst och från små öar i Bohuslän till FN:s högkvarter på Manhattan, via höga sopberg och vrak djupt nere i havet.

Den ena stunden står vi i Kungshamn i Sotenäs kommun och inspekterar hur ett företag odlar kiselalger till solceller i det näringsrika vattnet från en laxodling på land. Den andra stunden sitter kronprinsessan i en aula på Malmö latinskola och samtalar med gymnasielärare och elever om arbetet med FN:s globala mål.

Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan Victoria

Namn: Victoria Alice Ingrid Désirée

Född: 14 juli 1977.

Familj: Maken prins Daniel samt prinsessan Estelle, 6, och prins Oscar, 2. Dotter till kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia. Storasyster till prins Carl Philip och prinsessan Madeleine.

Bor: Haga slott, Solna.

Aktuell: Kronprinsessa av Sverige. Ambassadör för FN:s globala hållbarhetsmål. Genomför vandringar i alla Sveriges landskap.

En tjej klagar över att svenska skolor lägger tid på att lära ut vem som var kung för två tusen år sedan.

– Nja, invänder kronprinsessan.

Alla skrattar. Spänningarna i salen släpper.

Malmö latinskola ägnar mycket kraft åt hållbarhetsfrågorna, men det har sina baksidor: Samtidigt som elevernas medvetande har höjts, har också klimatångesten i klassrummen stigit. Eleverna ser problemen på hemmaplan på ett annat sätt än tidigare.

Kronprinsessan gästar Ronneby torg i samband med landskapsvandringen i Blekinge i april.
Kronprinsessan gästar Ronneby torg i samband med landskapsvandringen i Blekinge i april. Foto: Paul Hansen

Kronprinsessan kan bara bekräfta.

– Jag känner väldigt mycket oro kring de här frågorna. Det är också därför som jag är engagerad. Jag skulle inte säga att min oro minskar. Den ökar nog snarare med mängden kunskap man får. Ju mer man fördjupar sig, desto mer förstår man hur komplext det är, säger hon.

Vi måste engagera oss, det finns inget val, tillägger hon.

Det är ett budskap som återkommer när DN ställer frågor om klimatångest. 

– Det är så enormt viktigt att vi inte duckar, säger hon.

Fyra livsstilsval som minskar din klimatpåverkan

1. Välja en växtbaserad kost. Det sparar 0,8 ton av koldioxidekvivalenter per år.

2. Undvika transatlantiska flygresor. Det sparar 1,6 ton koldioxidekvivalenter per tur- och returresa. 

3. Avstå från bil. Kan spara 2,4 ton av koldioxidekvivalenter per år.

4. Avstå från att skaffa fler barn. Kan spara 58,6 ton koldioxidekvivalenter per år – men då tar beräkningen hänsyn till framtida ättlingars utsläpp och nuvarande konsumtionsmönster. 

Källa: Lunds universitet

•••

Nej, det var inte så mycket att välja på, när frågan väcktes under 2015 om kronprinsessan kunde tänka sig att bli en av sjutton ambassadörer för FN:s globala hållbarhetsmål.

Initiativtagare var dåvarande generalsekreteraren Ban Ki-Moon. Svensken Jan Eliasson var biträdande generalsekreterare vid den här tiden och bidrog till att FN vände sig till en kunglighet från Sverige.

På hörnet av 43:e gatan och 3:e avenyn viftar kronprinsessan in en taxi till trottoarkanten. Det märks att Victoria har gjort det förut. Den långa arbetsdagen på FN är avslutad och kvällen är öronmärkt för vänner från förr.
På hörnet av 43:e gatan och 3:e avenyn viftar kronprinsessan in en taxi till trottoarkanten. Det märks att Victoria har gjort det förut. Den långa arbetsdagen på FN är avslutad och kvällen är öronmärkt för vänner från förr. Foto: Paul Hansen

Hon tvekade.

– Jag tänkte: Varför ska jag bli det? Visst har jag ett engagemang och känner att frågorna är viktiga. Men ändå? Vad har jag gjort, vad kan jag möjligen göra? Det borde finnas någon som är bättre lämpad, minns hon.

– Men sedan tyckte jag ändå att om jag får frågan så är det min skyldighet att ställa upp. Och efter det såg jag kanske möjligheterna och att ambassadörskapet skulle kunna ge mig en ny plattform att fokusera på vissa frågor.

FN:s Agenda 2030 spänner över ett brett fält av frågor, men kronprinsessan har valt att fokusera särskilt på mål 6 och mål 14 – rent vatten, att rädda haven och de marina resurserna från föroreningar och försurning, att stoppa överfisket, att värna små öriken och säkerställa att internationell rätt gäller på världshaven. 

På sätt och vis har hon bara fått en ny titel för ett engagemang som funnits i kungafamiljen i många år.

Det blir många rulltrappar och korridorer när kronprins Haakon och kronprinsessan Victoria skyndar mellan olika möten i FN:s högkvarter.
Det blir många rulltrappar och korridorer när kronprins Haakon och kronprinsessan Victoria skyndar mellan olika möten i FN:s högkvarter. Foto: Paul Hansen

Kungen har varit hedersordförande för den svenska organisationen av Världsnaturfonden (WWF) sedan 1988. I slutet av 80-talet skapade han rubriker när han kritiserade den norska säljakten.

Svenska drottningar

Det var 300 år sedan Sverige senast fick en drottning på tronen. Sammantaget har landet haft tre kvinnliga regenter:

Margareta (regent 1389–1412)

Kristina (regent 1632–1654)

Ulrika Eleonora (regent 1718–1720)

Hans äldsta dotter minns barndomssomrarna på Solliden, när hon åkte ut med pappa i båten för att studera läget längs kusten.

– Då skulle man lägga sig i fören och se om det fanns blåstång medan pappa åkte runt kusten. Om det fanns blåstång var det en indikator på att det var lite bättre, säger kronprinsessan.

Drottningen bidrog till engagemanget för hållbarhet genom berättelser om naturen i Sverige och Brasilien. Det sägs att hon nog också har inspirerat sin dotter i konsten att på ett trevligt sätt övertyga folk.

– Det är svårt att föreställa sig den enorma förändring som vi står inför, med bara väldigt små höjningar av temperaturen, säger kronprinsessan Victoria, här på en terrass i New York.
– Det är svårt att föreställa sig den enorma förändring som vi står inför, med bara väldigt små höjningar av temperaturen, säger kronprinsessan Victoria, här på en terrass i New York. Foto: Paul Hansen

Kronprinsessan skrattar när hon hör det.

– Jag vet inte om det stämmer, men mamma har ju alltid varit engagerad. Och när någon är engagerad så smittar det väldigt lätt av sig. Mamma är duktig på att berätta och förklara. Man märker att det är på riktigt och ärligt, säger hon.

•••

Vem kan ana vad som döljer sig under de glittrande vågorna, när kronprinsessan anländer till Tjärnö marinbiologiska laboratorium en solig dag i slutet av maj?

Hon ska inleda ett besök i Bohuslän som hedersgäst vid ett seminarium om havet och plasten. Löftet om arrangemanget fick hon i 40-årspresent från experterna vid Stockholm environment institute, Formas och WWF i fjol.

Forskaren Per Nilsson beskriver nedskräpningen längs svenska stränder: Fimpar, påsar, plastförpackningar, bestick, kapsyler, ballonger... Plast, plast, plast – och längs västkusten dessutom många spår av marina näringar i form av fiskenät, repstumpar, spännband och förpackningsmaterial. Till detta kommer allt skräp på havets botten.

Kronprinsessan inspekterar en krabba på Tjärnö akvarium, i sällskap av bland andra Göteborgs universitets rektor Eva Wiberg.
Kronprinsessan inspekterar en krabba på Tjärnö akvarium, i sällskap av bland andra Göteborgs universitets rektor Eva Wiberg. Foto: Paul Hansen

Det är inte skräcken i dag utan skräcken för framtiden som gör att vi ska engagera oss, blir slutsatsen.

Så ska kronprinsessan tacka för presenten. 

Hon berättar om familjens besök vid Medelhavet för två år sedan. Ett varmt, ljusblått och glittrande hav.

Jag ville inte äta mer fisk och jag ville inte att hon skulle bada där mer. Men vad gör man?

Det tog tid att locka upp prinsessan Estelle.

– Jag började torka av henne sanden, så där som man gör. Men det var ganska svårt. De där kornen, de ville inte lämna henne. Och då slog det mig: ”Vänta nu, det här är ju en stenstrand vi sitter på.” Det var inga sandkorn. De var inte bruna och grå som sand brukar se ut. Utan de var blåa, knallgula och till och med röda. 

Det var inte sand. Det var mikroplaster.

Ett fenomen som kronprinsessan hade läst om, men inte fått se med egna ögon tidigare. Det gjorde hennes arbete mer påtagligt.

– Först var det en aha-upplevelse. Jaha, det är det här som alla har pratat om. Men sedan blev det en jättesorg och en känsla av olust. Jag ville inte äta mer fisk och jag ville inte att hon skulle bada där mer. Men vad gör man? säger hon till DN.

Vi skulle kunna fylla det här reportaget med larmrapporter om klimatet och tillstånden i världshaven. Problemen med plaster, utfiskning och sjukdomar och antibiotika. Klimatförändringarna och den smältande havsisen.

Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Kronprinsessan tackar för 40-årspresenten – ett seminarium om hav och plast – och berättar hur hon själv fick insikter om fenomenet mikroplaster på en strand i Medelhavet.
Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Kronprinsessan tackar för 40-årspresenten – ett seminarium om hav och plast – och berättar hur hon själv fick insikter om fenomenet mikroplaster på en strand i Medelhavet. Foto: Paul Hansen

Enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC skulle 70–90 procent av korallreven försvinna – förutsatt att den globala uppvärmningen begränsas till en och en halv grad. Vid två grader är i princip alla korallrev borta. 

– Det är extremt oroväckande. Det är svårt att föreställa sig den enorma förändring som vi står inför, med bara väldigt små höjningar av temperaturen, säger kronprinsessan.

Ändå är det hopp som hon vill förmedla. Vid flera tillfällen återkommer hon till kampen mot det skadliga freonet och hålen i ozonlagret på 1980-talet.

– När jag tycker att det är väldigt mörkt och svart och saker går i fel riktning, då tänker jag på ozonlagret. När världen kommer samman, då kan man få människor att ändra sina beteenden, säger hon.

Nu har det gått över trettio år sedan mänskligheten tog kampen mot freonet. Men kronprinsessan har ett färskare exempel på en framgång. Det ska hon återvända till.

•••

Planen är att kronprinsessan ska fortsätta från Tjärnö till Nordkoster för att plocka skräp på en strand. Det blir Bohuslänsetappen i hennes landskapsvandringar.

Men vindarna har blåst i en ovanlig riktning och någon har dessutom städat lite extra inför det kungliga besöket. Sanden är helt enkelt mycket renare än den brukar vara.

Det är en direkt besvikelse, konstaterar kronprinsessan efteråt. Men hon håller god min, och inspekterar soppåsarna ihop med ett gäng tredjeklassare.

Inspektion av stranden på Nordkoster tillsammans med nationalchefsparken Anders Tysklind och Västra Götalands läns landshövding Anders Danielsson och elever från årskurs 3 på Bojarskolan i Strömstad.
Inspektion av stranden på Nordkoster tillsammans med nationalchefsparken Anders Tysklind och Västra Götalands läns landshövding Anders Danielsson och elever från årskurs 3 på Bojarskolan i Strömstad. Foto: Paul Hansen

Naturvårdaren Ingela Sörqvist visar upp det ena föremålet efter det andra. Hon plockar upp en pinne:

– I Norden är det här det vanligaste identifierade skräpet. Vet kronprinsessan vad det är? Det är tops. Det är kanske idé att köpa varianten i rullat papper.

Det är en vanlig dag på ett ovanligt jobb, med en kronprinsessa som växlar mellan att prata om sin stora oro, och att lyfta alla de goda exemplen.

– Det härliga är ju att det är massor av saker på gång. Som när avfall från en produktion kan bli huvudnäring för en annan. Ta algerna. Det var en hel värld som öppnades med dem, säger kronprinsessan till DN.

Vi måste pusha våra barriärer. Det kommer att bli insekter och alger och det kommer att bli plackhalsband i framtiden

Hon börjar fnissa när hon ska ge fler exempel på forskare och entreprenörer som försöker hushålla med jordens resurser. 

Det kräver en förklaring. I augusti i år fick hon överräcka Stockholm Water Prize till två forskare som ägnat sig åt vattenavfall och studerat hur placken som fälls ut i avloppen kan komma till nytta. Det visade sig att det bildas ett ganska flexibelt, hållbart och inte särskilt eldfängt material.

– Då fick jag äran att få ett halsband gjort av det där placket... Jag vänjer mig fortfarande vid tanken, berättar kronprinsessan.

Inger Nordbris på Nordkoster står redo med svenska flaggan när kronprinsessan Victoria och tredjeklassarna från Bojarskolan passerar villan på Nordkoster. Besöket är ett led i kronprinsessans landskapsvandringar.
Inger Nordbris på Nordkoster står redo med svenska flaggan när kronprinsessan Victoria och tredjeklassarna från Bojarskolan passerar villan på Nordkoster. Besöket är ett led i kronprinsessans landskapsvandringar. Foto: Paul Hansen

Halsbandet har inte varit på än?

– Jo. Jag har inte haft det så mycket, men det är bara in the mind set. Vi måste pusha våra barriärer. Det kommer att bli insekter och alger och det kommer att bli plackhalsband i framtiden.

Hur kan omställning gå ihop med ett kungligt liv, med allt vad det innebär av resor och konsumtion?

– Det är någonting som jag dagligen tampas med. Detta är en del av min roll, och hur gör man det på bästa sätt? Kan man göra det annorlunda? Jag försöker hålla mig informerad och påläst. Men att vara konsument, det är inte lätt. Jag återkommer till detta hela tiden, eftersom jag jobbar med det. Tampas med det samvetet. Man tror att man gör rätt och så blir det fel lik förbaskat.

Vad har kronprinsessan kunnat göra för att ställa om? 

– Det är inte lätt. Alla flyger hitan och ditan till alla dessa internationella möten, är det så bra? Det kan man absolut undra. Jag försöker alltid säkerställa att det jag går på är vettiga och bra möten som ska leda till något. Det ska inte bara vara trevligt, det ska vara konkret och relevant. Man försöker i den mån det går ta tåg eller ta ett möte på en annan plats för att minimera resandet.

Två damer på Koster förevigar kronprinsessans besök.
Två damer på Koster förevigar kronprinsessans besök. Foto: Paul Hansen

Har familjens resande också påverkats?

– Jodå. Vi har våra diskussioner. Absolut. Både när det gäller våra privata resor och våra offentliga resor.

Om jag har hört rätt tidigare, så har kronprinsessan inte höga tankar om sig själv som kock.

– Nej, det har jag verkligen inte. Det är inte många som har det om mig!

Men hur går det med att äta mer vegetariskt?

– Jojo. Det gör jag definitivt. Personligen så är det en väldigt stor skillnad mot för bara några år sedan. Och det faller sig helt naturligt i dag, tycker jag.

Kronprinsessan har tidigare berättat att hela familjen är med och sopsorterar. Hur får man en två-och-ett-halvt-åring att delta?

– Det beror på dagarna. Ibland är Oscar superengagerad och ska springa till de olika byttorna, och ibland vill han inte alls.

•••

Besöket på Koster sker i strålande majsol. En lång och het sommar följer. På Öland, där kungafamiljen vistas på somrarna, blir vattenbristen akut. Inga bär i trädgården, torra gräsmattor, döda växter.

Många medier på plats när kronprinsessan vandrar på Nordkoster i slutet av maj. Landskapsvandringarna har som syfte att fler ska upptäcka den svenska naturen.
Många medier på plats när kronprinsessan vandrar på Nordkoster i slutet av maj. Landskapsvandringarna har som syfte att fler ska upptäcka den svenska naturen. Foto: Paul Hansen

Längre upp i landet brinner skogarna.

Kronprinsessan Victoria beskriver förödelsen som en väckarklocka.

– Lika härlig som sommaren var för väldigt många semesterfirare, lika skrämmande var den kanske också för att man insåg att – ja, vattnet tog slut, det var skogsbränder, det var torka, det var missväxt. Det var sådant som vi inte är vana vid i Sverige.

•••

Mycket av hållbarhetsarbetet på hemmaplan framstår som klassisk verksamhet för en representant för monarkin: Att lyfta goda exempel, att försöka vara en god förebild, och vara en samlande kraft. 

Det är inte en medveten strategi, men kronprinsessan framstår med sitt engagemang nästan som en sammansmältning av den omskrivna GAL–TAN-skalan – den som utgår ifrån att samtiden skakas av konflikter mellan å ena sidan gröna och liberala värderingar och å andra sidan konservativa, traditionella och nationalistiska. 

– Jag är mycket stolt över att få vara svensk i FN-sammanhang, säger kronprinsessan Victoria, här utanför organisationens högkvarter på östra Manhattan.
– Jag är mycket stolt över att få vara svensk i FN-sammanhang, säger kronprinsessan Victoria, här utanför organisationens högkvarter på östra Manhattan. Foto: Paul Hansen

Hennes arbete med hållbarhetsfrågorna kan väcka beundran bland kungahusets kritiker. Och rojalisterna brukar inte protestera när hon lyfter frågor om miljö eller flyktingar.

Men hon och hennes medarbetare har funderat noga över mandatet från medborgarna. År 2002 infördes en formulering i grundlagen som ger kungahuset större svängrum i miljöfrågorna. Sedan dess slår den svenska regeringsformen fast att "det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer”. 

– Det ger en trygghet, givetvis. Internationellt har Sverige en väldigt hög ställning, just för att vi var så tidiga med de här frågorna. Miljömötet i Stockholm 1972 ses ofta som startskottet. Det är inte oväsentligt. Det var den första FN-konferensen om miljöfrågor och pappa deltog där, säger kronprinsessan.

Vi har enorma uppgifter framför oss. Men det finns också anledning till optimism

Det var i september 2014 – alltså före FN-uppdraget – som hon valde att höja tonläget i den offentliga debatten om havet och hållbarheten.

I en intervju i SVT ombord på Briggen Tre Kronor berättade hon om sitt engagemang för ett renare Östersjön, och hur hon som mamma till prinsessan Estelle blivit allt mer noga med vad hon äter och köper.

- Det är fel att man ska behöva vara så påläst för att göra rätt som konsument. Man ska inte behöva doktorera för att kunna välja vad man vill äta, sa kronprinsessan i SVT.

Kronprins Haakon av Norge och kronprinsessan Victoria har precis medverkat vid invigningen av en staty av Nelson Mandela i FN:s högkvarter. En lång dag av möten väntar.
Kronprins Haakon av Norge och kronprinsessan Victoria har precis medverkat vid invigningen av en staty av Nelson Mandela i FN:s högkvarter. En lång dag av möten väntar. Foto: Paul Hansen

Att lösa problemen i världshaven är en överlevnadsfråga, hävdar hon i dag.

– Man kan se fiskefrågor som politiska om man vill. Man kan se det som känsliga frågor. Men det är så oändligt mycket större. I mina ögon är det en av de viktigaste frågorna. Här står vi inför en kollaps av ekosystem. Då måste vi kunna jobba i en och samma riktning, säger hon.

– Vi måste säkerställa att jordens befolkning har mat i framtiden och det kommer vi inte att klara med nio eller tio miljarder invånare om vi inte tar hand om haven och inte odlar fisk och räkor. Jordbruket är egentligen så utbrett som det är möjligt. Nu med ökad torka och svårare väder är det tuffare.

I skymundan och med FN-uppdraget som plattform har kronprinsessan vågat tänja på gränserna lite under de senaste åren. Nu är hon redo att berätta.

Detta är delmålen för haven:

• Fram till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

• Senast 2020 förvalta, skydda och återställa marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt.

• Minimera och åtgärda havsförsurningens konsekvenser.

• Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske samt olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Återställa bestånden.

• Senast 2020 skydda minst 10 procent av kust- och havsområdena i nationell och internationell rätt.

• Senast 2020 förbjuda skadliga fiskesubventioner.

• Fram till 2030 öka den ekonomiska nyttan för små önationer, med fokus på hållbart fiske, vattenbruk och turism.

•••

Det är knökfullt, upptaget på varje stol, när FN håller ett frukostmöte på hög nivå om hållbart företagande i haven. Norges statsminister Erna Solberg är på plats, tillsammans med den norske kronprinsen Haakon, Portugals fiskeminister Ana Paula Vitorino och Palaus president Tommy Remengesau, tillsammans med affärsmän och experter.

Kronprinsessan från Sverige är en av fyra huvudtalare.

Det råder inga tvivel om att vi befinner oss vid en kritisk tidpunkt, säger hon. 

– Vi har enorma uppgifter framför oss. Men det finns också anledning till optimism. Jag ska dela med mig av ett exempel.

Ambassadörerna för FN:s globala hållbarhetsmål på väg till gruppmöte i FN. Bredvid kronprisessan står den Oscarbelönade skådespelaren Forest Whitaker, framför pratar e-handelgurun Jack Ma med Unilevers vd Paul Polman och Nobelpristagaren Leymah Gbowee.
Ambassadörerna för FN:s globala hållbarhetsmål på väg till gruppmöte i FN. Bredvid kronprisessan står den Oscarbelönade skådespelaren Forest Whitaker, framför pratar e-handelgurun Jack Ma med Unilevers vd Paul Polman och Nobelpristagaren Leymah Gbowee. Foto: Paul Hansen

Det som kronprinsessan kommer att berätta om är ett initiativ från Stockholm resilience centre samt Global Economic Dynamics and the Biosphere Program och Beijerinstitutet, båda vid Kungliga Vetenskapsakademin. Det kallas ”Seabos” – Seafood business for ocean stewardship. 

Det är ett projekt som började som en inventering för forskarna på Stockholms universitet. De ville ta reda på vilka företag som var de största aktörerna i haven. Svaret blev en lista med bolag från Japan, Korea, Thailand och Norge, som Maruha Nichiro Corporation och Nippon Suisan Kaisha, Thai Union Group PCL och Skretting – de största företagen för vildfiske, vattenbruk och fodertillverkning.

Sedan väcktes tanken att koppla ihop företagen och få dem att sätta sig ned, för att diskutera alla de gemensamma problemen med utfiskning, antibiotikabruk, plastföroreningar och illegal arbetskraft. Ett möte mellan vetenskapen, näringslivet och en kunglighet.

Vid ett möte i Japan i september 2018 – bara ett par veckor före besöket i FN – kunde företagen enas om en gemensam agenda för att förbättra villkoren för fisk- och skaldjursindustrin.

– Det är ett exempel på hur företagen inte bara anpassar sig till förändringen utan också tar ledarskapet för förändring, säger kronprinsessan Victoria i sitt FN-tal.

Kronprinsessan Victoria och Sheikha Moza bint Nasser från Qatar, två ambassadörer för FN:s globala hållbarhetsmål, passar på att ha ett samtal om uppdraget. Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog och kronprinsessans hovmarskalk Karolin A Johansson deltar också i mötet.
Kronprinsessan Victoria och Sheikha Moza bint Nasser från Qatar, två ambassadörer för FN:s globala hållbarhetsmål, passar på att ha ett samtal om uppdraget. Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog och kronprinsessans hovmarskalk Karolin A Johansson deltar också i mötet. Foto: Paul Hansen

Hon hoppas att Seabos kan fungera som en modell för andra branscher – ett möte mellan forskningen och företagen.

– Projektet är bara i förstadiet, det är jättelång väg kvar. Men det ger mig sådana förhoppningar. Om vi kan få någon form av positiv utveckling, då kanske man kan använda den här tekniken i andra sektorer.

•••

Kan en medlem ur kungafamiljen spela roll i hållbarhetsfrågorna? Blir det mest vackra ord och symboliska gester? Eller har Sverige en kronprinsessa som gör skillnad i en av framtidens stora ödesfrågor?

Det finns de som kanske bryr sig mer om miljö och hållbarhet än om kungahuset. De undrar – vad kan en kunglighet göra?

– Jag tror att alla kan göra något. Vi kan alla informera oss på olika sätt och vara aktiva. Men det är klart att jag har en möjlighet att nå ut till fler. Jag har en möjlighet att samla människor och grupper och jag ser att min roll också är att möjliggöra för andra att träffas, säger kronprinsessan.

Frågan går vidare till experterna – de som mött kronprinsessan på åtskilliga seminarier och konferenser.

Sustainable Ocean Business Action Platform på terrassen i FN-högkvarteret. Kronprinsessan har sällskap av bland andra kronprins Haakon från Norge.
Sustainable Ocean Business Action Platform på terrassen i FN-högkvarteret. Kronprinsessan har sällskap av bland andra kronprins Haakon från Norge. Foto: Paul Hansen

De beskriver en god talare och en målmedveten samarbetspartner, som antecknar oupphörligt och ständigt funderar över hur hon kan förmedla kontakter och nå ut.

– När hon sitter på ett möte, tänker hon redan på vad som kan vara nästa steg. För oss har hon blivit en ambassadör inom FN-systemet. Min chef träffade den biträdande generalsekreteraren Amina Mohammed. Det första hon sa var att kronprinsessan Victoria hade berättat om vårt projekt med fiskeindustrin, säger Henrik Österblom.

Han och hans kolleger på Stockholm resilience centre fick närmare kontakt med kronprinsessan Victoria när hon efterlyste mer kunskap om havsfrågorna. Under samtalen som följde efter utbildningen, ställde forskarna frågan om kungligheten ville och kunde stötta det som senare skulle bli Seabos. Och svaret blev ja.

Min bild är att hon har förstått att använda sin position på ett sätt som har varit helt avgörande

Henrik Österblom säger att kronprinsessan har haft en viktig roll i projektet.

— Hon har på sitt ganska avslappnade sätt spänt ögonen i vd:arna och sagt att ”jag utgår från att ni kommer att fixa det här”. Jag tror att de kan relatera till henne för att hon är en ledare, precis som de. Världen behöver verkligen ledarskap och kronprinsessan har en unik förmåga att utöva det genom hållbarhetsfrågorna.

Liknande svar kommer från Sveriges avgående minister för internationellt utvecklingsarbete och klimat. Som miljöpartist har Isabella Lövin inga varmare känslor för monarkin som institution. Men hon var med och uppmuntrade kronprinsessan att engagera sig som FN-ambassadör för just havsfrågorna och hon är glad över den roll som kronprinsessan valt att spela i Seabos-projektet.

– Tricket var ju att bjuda in kronprinsessan för att få de här aktörerna att sätta sig runt bordet. Min bild är att hon har förstått att använda sin position på ett sätt som har varit helt avgörande, säger Isabella Lövin. 

Hiss i FN-skrapan. Kronprinsessan har sällskap av Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog och delar av den norske kronprinsens stab.
Hiss i FN-skrapan. Kronprinsessan har sällskap av Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog och delar av den norske kronprinsens stab. Foto: Paul Hansen

 

Kanske kan man säga att kungafamiljens arbete för miljöfrågorna speglar samhällsdebatten under 40 år.

— När kungen engagerade sig i miljöfrågor på 70-80-talet så handlade miljöagendan ofta om specifika frågor som hormoslyr, säldöd, övergödning och försurning. I dag handlar det allt mer om systemövergripande frågor som klimatförändringar och havsmiljöfrågor, dessutom kopplat till hållbar utveckling. Så kungens miljöengagemang fortsätter genom kronprinsessans engagemang för hållbar utveckling och Agenda 2030, säger Johan Kuylenstierna, adjungerad professor vid Stockholms universitet och vice ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd. 

Hormoslyr

Ett växtbekämpningsmedel som användes inom skogsbruket för att bekämpa lövsly och ogräs längs banvallar. Förbjöds 1977.

Han tycker samtidigt att det är bra att kronprinsessan engagerar sig specifikt i havsfrågorna. De knyter an till hållbarhetsagendan på så många sätt.

— Jag tycker att havsfrågorna nästan är mer akuta än klimatfrågorna, även om de är sammanlänkade. Vi har kollapsande fiskbestånd, vi har korallreven som förstörs, vi har övergödning och havsförsurning, samtidigt som hundratals miljoner människor är beroende av fiske. Slås fiskbestånden ut, slår det direkt på både inkomst och möjligheten att försörja människor runt om i världen.

Klimatförändringarna

FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental panel on climate change) presenterade i början av oktober en ny stor rapport om den globala uppbärmningen. Rapporten beställdes av världens regeringar som en del av Parisavtalet och bygger på 6.000 artiklar från forskare över hela världen.

Slutsatsen är att det finns tydliga vinster med att begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grad i stället för 2 grader. Då kan en mindre del av de tropiska korallreven överleva och Arktis blir inte helt isfritt. Klimatriskerna för hundratals miljoner fattiga människor begränsas. Andelen människor som får leva med vattenbrist halveras. Färre djur och växter drabbas.

År 2015 enades världens länder om Parisavtalet, som blev en ram och satte långsiktiga mål för kampen mot klimatförändringarna. I december samlas de politiska ledarna igen, i Polen. Men förhoppningarna om att komma framåt där är små.

— Politiken är trög, särskilt på en internationell nivå. Men faktum är att allt mindre av makten över omställningen ligger där. Detta drivs av andra, som näringslivet, städer och regioner. Det inger hopp, säger Johan Kuylenstierna.

Kronprinsessan i möte med FN:s humanitära samordnare Mark Lowcock. Den svenska flaggan i förgrunden sitter på ärmen på adjutantens uniform.
Kronprinsessan i möte med FN:s humanitära samordnare Mark Lowcock. Den svenska flaggan i förgrunden sitter på ärmen på adjutantens uniform. Foto: Paul Hansen

Han fick tidigt en viss inblick i arbetet inom hovet: Hans pappa var förste hovmarskalk 1987-1993. Det gjorde att han redan som ung funderade över vad monarkin kan ha för betydelse för till exempel arbetet med miljöfrågor – också i en tid när politiken är allt mer polariserad.

– Jag anser att det är ett bra system med den moderna monarkin på det sätt som vi har i Sverige. Ingen politisk makt, utan en institution som står utanför och över det politiska spelet och därmed kan representera och samla hela Sverige. Jag tror att de konstitutionella monarkierna i Västeuropa kan spela en större roll i framtiden. Inte minst i just frågor som behöver bred samverkan, som miljö- och hållbarhetsfrågor. Kronprinsessans djupa engagemang för havsfrågorna är ett exempel på detta.

•••

Efter toppmötet hinner kronprinsessan med en snabb fika i FN:s kafeteria. Hon har bara några minuter, men stannar vid avfallsstationen för att sortera pappersmugg och plastlock. Det är kronprinsessan i ett nötskal, säger en av medarbetarna. 

Vid sin sida har hon kronprins Haakon. En god vän och viktig rådgivare, konstaterar hon efteråt. 

– Det är en trygghet att ha varandra. Nu hann vi inte prata jättemycket, men vi pratar när vi ses, och ibland hörs vi på telefon och ber om råd. Många av mina kolleger har tidigare jobbat mer internationellt än jag har gjort tidigare.

Kronprins Haakon av Norge och kronprinsessan Victoria av Sverige. Goda vänner och kolleger i en kaffepaus i FN:s högkvarter.
Kronprins Haakon av Norge och kronprinsessan Victoria av Sverige. Goda vänner och kolleger i en kaffepaus i FN:s högkvarter. Foto: Paul Hansen

Faktum är att listan över kungligheter som engagerat sig i hållbarhetsfrågorna kan göras lång. Kung Carl XVI Gustaf och prins Charles i Storbritannien representerar 40-talisterna på listan. Furst Albert av Monaco ägnar sig åt haven, och i Nederländerna finns kung Willem Alexander som är engagerad i vattenfrågorna.

Vad beror det på?

– För mig är det absolut en kombination av att jag fick en medvetenhet och en känsla för de här frågorna vid ett tidigt stadium och att jag har fått träffa väldigt många intressanta och duktiga personer. Vi kommer i kontakt med så engagerade människor i vår roll. Men… ja, varför har det blivit de här frågorna?

Jag vet väldigt tydligt min roll, och vad jag inte ska blanda mig i. Jag vet var min spelhalva är någonstans

Kronprinsessan gör en paus.

– Man kan se det som en lyx att få ha en långsiktighet i de frågor som jag engagerar mig i. De flesta har inte den möjligheten. Det är… väldigt tacksamt. Det är klart att jag gärna vill ha en lösning på problem så fort som möjligt. Men jag kommer nog alltid hålla på med det här. Och det kommer nog alltid att behövas.

•••

Det är svårt att hålla politiken utanför ett reportage om klimatkrisen. Bara under dagarna i New York kommer påminnelse efter påminnelse om fragmenteringen och polariseringen.

USA:s president Donald Trump besöker FN och blir utskrattad i generalförsamlingen. På hemmaplan i Stockholm pågår svåra förhandlingar om regeringsmakten. Det är skakigt i Sverige och världen när vi gör den sista intervjun på en bänk i Hagaparken i början av oktober.

När politiken är så splittrad, vem ska då ta ledarskap i klimatfrågan? Det är kronprinsessans uppgift att svara diplomatiskt, utan att glida undan frågan helt.

– Ja. Just nu får vi nog stärka alla de goda krafter som finns, så att de blir än mer uthålliga och orkar jobba och stå på, säger hon.

Finns det en oro i att politiken är så svag?

– Det är en utmaning. Speciellt när det gäller sådana viktiga stora frågor som tar tid.

Kronprinsessan hemma i Hagaparken.
Kronprinsessan hemma i Hagaparken. Foto: Paul Hansen

Det som händer är också att frågor som nyss var okontroversiella politiseras.

– Ja, och det är synd. Det komplicerar saken.

Det kan gälla frågor om flyktingar, miljö och FN. Hur funderar kronprinsessan kring det?

– Samtidigt kan man ju inte gå omkring och vara orolig för vad som kan komma att bli politik. Jag vet väldigt tydligt min roll, och vad jag inte ska blanda mig i. Jag vet var min spelhalva är någonstans. Jag håller mig inom den. Men jag kan inte förhålla mig till vad som kan komma att bli.

Några av FN-ambassadörerna har velat bli lite mer aktivistiska och gå i polemik och skriva brev till exempelvis storföretagen. 

Då kan kronprinsessan inte delta.

Hon berättar att hon brukar lämna rummet när det blir riktigt känsliga diskussioner inom ramen för Seabos-projektet. Det är företagen som äger arenan. Kronprinsessan kan bara stödja att de samtalar.

– Jag har haft en diskussion med mig själv. Hur nära kan man vara företagen? Men frågan i sig är så mycket viktigare. Det ger mig en trygghet. Jag måste kunna göra det här.

•••

Samma dag som vi gör intervjun i Hagaparken har kronprinsessan besökt Världsnaturfonden WWF:s möte ihop med sin far.

– Pappa ringde mig i morse och sa ”vi måste berätta om de positiva saker som händer trots allt”.  Då tog han upp exemplet med den blåfenade tonfisken på västkusten som man börjar se igen. Jag tror att det var 1964 som den försvann. I frustrationen måste man hitta små ljusglimtar, säger hon.

Och så kom Oscar och han var hur nöjd som helst, för han hade hittat något. Så blev det bara ”nej, släpp, släpp”!

Kronprinsessan valde att prata om Seabos på WWF, och hur forskarna fått bolagen att agera.

– Företagen såg att de var del i något som var ohållbart, säger hon.

Att få struktur på ambassadörskapet för FN har visat sig vara lite svårare. Kronprinsessan hymlar inte med att hon tycker att det går lite trögt.

– Det är viktigt att människor träffas, men sedan vill man se mer handling än fina tal. Men jag tycker ändå att generalsekreteraren var väldigt tydlig. Minst fyra gånger hörde jag honom tala väldigt passionerat och väldigt engagerat om hur vi ligger efter med utvecklingsmålen och att det står värre till med världen än vad vi har kunnat förutspå, säger hon.

Kronprinsessan på landskapsvandring i Blekinge med bland andra landshövding Sten Nordin. På väg till torget i Ronneby står skolelever på rad för att hälsa.
Kronprinsessan på landskapsvandring i Blekinge med bland andra landshövding Sten Nordin. På väg till torget i Ronneby står skolelever på rad för att hälsa. Foto: Paul Hansen

Till exempel Johan Kuylenstierna har föreslagit att kronprinsessan ska gå i täten och bjuda in alla ambassadörerna till Stockholm. Vi får se, lyder svaret.

– Jag måste ha en tydligare tanke om vad jag vill åstadkomma konkret. Återigen, då ska alla resa hit och vi ska ta tid till detta. Då ska det vara riktigt bra. Inte bara för en trevlig middag.

•••

Den avslutande intervjun utanför Haga slott är egentligen avklarad. Då kommer kronprinsessan med bonusmaterialet: En personlig anekdot om var gränserna går för engagemanget.

Hon berättar om familjens utflykt häromveckan till Haga kulle. Den ligger högst upp i Hagaparken och består av gamla schakt- och rivningsmassor från Klarakvarteren.

– Jag sa till barnen att nu ska vi bestiga ett berg, och så stod jag hela morgonen och gjorde pannkakor. Lillebror fick sin egen ryggsäck. Och vi gick som om det var världens vandring. Det tar ju evigheter att gå när man går med en tvååring. Så kom vi upp, och det var fantastiskt. Där finns en sten med texten ”till minne av Klarakvarteren” och Estelle undrade varför vi satt på en soptipp och åt pannkakor, och så fick vi prata om det. Sedan på vägen hem så plockade vi plast och allt möjligt. Och så kom Oscar och han var hur nöjd som helst, för han hade hittat något. Så blev det bara ”nej, släpp, släpp”!

Det var en plastpåse som den lycklige lillprinsen kom springande med till mamma.

– Då tänkte jag: ”Åh, nu har jag gått för långt, nu kommer han med en hundbajspåse”. 

FN:s globala hållbarhetsmål

De 17 globala målen för hållbar utveckling antogs av världens stats- och regeringschefer vid FN:s toppmöte i New York i september 2015.

1. Ingen fattigdom

2. Ingen hunger

3. Hälsa och välbefinnande

4. God utbildning för alla

5. Jämställdhet

6. Rent vatten och sanitet

7. Hållbar energi för alla

8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

9. Hållbar industri och infrastruktur

10. Minskad ojämlikhet

11. Hållbara städer och samhällen

12. Hållbar konsumtion och produktion

13. Bekämpa klimatförändringen

14. Hav och marina resurser

15. Ekosystem och biologisk mångfald

16. Fredliga och inkluderande samhällen

17. Genomförande och globalt partnerskap

 

FN-ambassadörerna

Utsågs formellt i januari 2016 i Davos. Utgör en brokig skara:

Erna Solberg, statsminister i Norge.

Nana Addo Dankwa Akufo-Addo, president i Ghana.

Drottning Mathilde av Belgien.

Richard Curtis, filmregissör och manusförfattare (till bland annat "Love actually").

Leymah Gbowee, människorättskämpe och Nobelpristagare från Liberia.

Dho Young-Shim, ordförande för Step, ett FN-initiativ för hållbar turism, Sydkorea.

Graça Machel. Människorättsaktivist från Moçambique, änka efter Nelson Mandela.

Jack Ma, grundare av e-handelsbolaget Alibaba, Kina.

Leo Messi, fotbollsspelare i FC Barcelona, med rötterna i Argentina.

Shakira Mebarak, popartist och grundare av välgörenhetsorganisationen Pies descalzos foundation, Colombia.

Alaa Murabit, grundare av The voice of Libyan women, Kanada.

Jeffrey Sachs, professor i nationalekonomi från USA.

Forest Whitaker, Oscarbelönad skådespelare och grundare av Whitaker peace & development initiative, USA.

Sheikha Moza bint Nasser, kunglighet och grundare av Education above all foundation i Qatar.

Paul Polman, vd för Unilever, Nederländerna.

Kronprinsessan Victoria av Sverige.

Muhammad Yunus, Nobelpristagare och grundare av Grameen Bank och mikrokreditkonceptet, Bangladesh.

 

Seafood Business for Ocean Stewardship (SeaBOS)

• Initiativet att samla de största aktörerna inom sjömat kom från forskare vid Stockholm resilience centre vid Stockholms universitet samt Beijerinstitutet och Global Economic Dynamics and the Biosphere Program vid Kungliga Vetenskapsakademin. De beskriver initiativet som ett resultat av "nyfikenhetsdriven forskning".

• Forskarna samlade världens största företag för vildfiske, vattenbruk och fodertillverkning: Maruha Nichiro Corporation, Nippon Suisan Kaisha, Thai Union Group, Marine Harvest Group, Dongwon Industries, Cermaq, Cargill Aqua Nutrition, Skretting, Charoen Pokphand Foods och Kyokuyo.

• Det första mötet hölls på Maldiverna i november 2016, och hela gruppen har senare träffats i Stockholm i maj 2017 och i Tokyo i september 2018. Delar av gruppen har även träffats vid flera tillfällen på den svenska ambassaden i Tokyo 2015, 2016 och 2017 samt i New York juni 2017 och i Amersfoort, Nederländerna, i maj 2018. Vid mötet i Tokyo i september 2018 enades företagen om att ta över huvudansvaret för processen.

•  Syftet är dels att få en dialog och hitta gemensamma åtgärder mot problemen med utfiskning, antibiotikabruk, plastföroreningar och illegal arbetskraft, dels att skapa en positiv vision kring företagens ansvar att förvalta haven. Initiativet är en del av ett forskningsprojekt som syftar till att undersöka möjligheterna till storskalig omställning mot hållbarhet inom en hel sektor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.