Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-28 10:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/kustbevakningen-om-stora-plastutslappet-inte-vart-uppdrag/

Sverige

Kustbevakningen om stora plastutsläppet: Inte vårt uppdrag

Plastpellets har hittats på flera platser längs västkusten. De tros komma från ett utsläpp på Nordsjön tidigare i år.
Plastpellets har hittats på flera platser längs västkusten. De tros komma från ett utsläpp på Nordsjön tidigare i år. Foto: Tomas Eriksson

Plastpellets, som tros komma från ett stort utsläpp på Nordsjön, har rapporterats på tio platser längs västkusten. Kustbevakningen betraktar plasten som nedskräpning och saneringen som ett kommunalt ansvar.

– Det blir jättesvårt att städa upp det här, säger Florina Lachmann på Västkuststiftelsen.

I onsdags berättade två strandstädare om fynden av stora mängder pellets, som flutit i land i naturreservatet Otterön i Bohuslän. Plastbitarna tros komma från ett utsläpp på 13 ton från det norska containerfartyget M/V Trans Carrier i Nordsjön den 23 februari.

De tre millimeter stora kulorna har dykt upp på fler ställen längs Bohuskusten. Enligt en sammanställning gjord av Fredrikstads kommun i Norge har plastbitarna rapporterats från tio platser i Sverige – från sydöst om Tjörn i syd till Kosterhavets marina nationalpark vid norska gränsen.

Florina Lachmann på Västkuststiftelsen, som samordnar tolv västkustkommuners arbete, säger att man nu ska inleda en inventering för att få klart för sig hur Sverige drabbats av den enorma mängd pellets som bedöms ha läckt ut i havet.

De första rapporterna om plastbitarna började dyka upp i Norge i mitten av mars, men dröjde innan det fick uppmärksamhet.

– Man inte gjorde kopplingarna till det här utsläppet från båten, säger Lachmann och menar att det försvårar saneringsarbetet.

– Problemet är att de här plastbitarna finfördelas när de kommer upp på land och det blir jättesvårt att städa upp, säger hon.

Miljöproblemet plast uppmärksammas allt mer, så även pellets. I samband med strandstädningar på västkusten har plastbitar, som inte kommer från det aktuella utsläppet identifierats. Enligt Lachmann är pellets ett stort miljöproblem, inte minst eftersom de kan misstas för föda av fåglar, fiskar och andra djur som lever strandnära.

I Norge, där pellets hittats på en lång rad platser runt Oslofjorden och landets sydkust, har plastutsläppet blivit en stor sak. Den norska kustbevakningen har bett om ursäkt för att man inte reagerade tidigare på rapporten om utsläppet.

00:07. Så här tros utsläppet ha spridit sig. Källa: Meteorologisk institutt/Kystverket

Mattias Lindholm vid svenska kustbevakningen säger att man informerades av sina norska kollegor i mitten av april.

– Då hade vi inga svenska observationer och utan egna observationer är det svårt att göra något, säger Lindholm.

Det dröjde till den här veckan innan Kustbevakningen på nytt uppmärksammades på plastbitarna. Enligt Lindholm anser inte Kustbevakningen att deras uppdrag omfattas av plast i havet.

– Vi är mer inriktade på oljebekämpning och har inte utrustning för att ta hand om sådant här. Nu när det ligger på land är det att betrakta som nedskräpning snarare än ett utsläpp och då blir det en kommunal angelägenhet, säger Lindholm.

Incidenter av den här typen är ovanliga, men 2018 inträffade ett mycket stort utsläpp från ett fartyg utanför Sydafrikas kust. Om insatser gjorts omedelbart kring den läckande containern på Trans Carrier hade möjligen utsläppet kunnat begränsas.

Mattias Lindholm medger att det kan vara svårt att dra gränsen mellan utsläpp och nedskräpning.

– Vi på Kustbevakningen för alltid diskussioner om vårt uppdrag och efter sådana här händelser behöver vi värdera och ompröva. Men i dag är vår tolkning att det här är nedskräpning och inte ett utsläpp, säger han.

Saneringen av svensk och norsk kust blir både svår och kostsam.

Även om plastbitarna är att betrakta som nedskräpning enligt lagen menar Florina Lachmann att det här är tydligt att den som är ansvarig för utsläppet också är ansvarig för att städa upp.

I det här fallet handlar det om det norska rederiet Sea-Cargo, som äger båten.

– De har sagt att de ska ta ansvar, så nu får vi kontakta dem, säger Lachmann, som tror att det kan bli Västkuststiftelsen som får föra de svenska kommunernas talan.