Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Lag kräver nyttig skolmat

Foto: Foto: Kerstin Carlsson
Om några veckor presenteras förslaget till ny skollag som bland annat innebär att grundskolan inte längre bara ska servera gratis lunchmat. Den ska också vara näringsriktig. Redan nu är oenigheten stor om vad den nya och bättre maten ska bestå av och vem som ska betala den förbättrade matkvaliteten.

Kravet på att den nya skolmaten som serveras till landets cirka en miljon grundskoleelever ska vara näringsriktig kommer efter rapporter om trötta elever med dåliga studieresultat som struntar i skolmaten och i en del fall ersätter den med godis eller snabbmat. I en enkätundersökning från maj 2008 som Skolmatens vänner och LRF gjort svarade de ansvariga kommunpolitikerna att de uppskattade att 12 procent, 120 000 elever, skolkade från skolmaten varje dag. Anledningen till att eleverna ratar skolmaten är främst att de inte gillar den, men också att de inte får någon matro i de ofta bullriga och fullpackade matsalarna.

Kommunernas matkostnader har i många fall legat stilla de senaste åren, vilket i praktiken innebär att man fått snåla in på matinköpen i samma takt som livsme­delspriserna rusat i höjden.

Hittills har bara ett 50-tal av landets 4 700 grundskolor klarat kraven som Livsmedelsverket slog fast från 2007, som gör att skolan ska få ett certifikat som intygar att man har ”bra skolmat”. Några krav är att det ska finnas mjölk, grönsaker och flera rätter att välja mellan varje dag. En av de få kommuner i Sverige som har klarat kraven i alla sina grundskolor är Hjo.

I den nya skollagen framgår inte exakt vad som ska betraktas som ”näringsriktig mat”. Enligt rege­ringens planer blir det upp till Livsmedelsverket att bestämma detta med nya rekommendationer till kommunerna. Här finns debatten om huruvida man ska äta fett eller kolhydrater som ett hinder i vägen.

Livsmedelsverket har i nuläget inga planer på att ändra de rådande svenska näringsrekommendationerna. Inför den kommande lagstiftningen har verket skissat på ett nytt förslag med den utgångspunkten.

– Vi välkomnar en sån här lagstiftning, det har vi efterlyst länge, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

– I och för sig tror jag inte att huvudproblemet är att näringsinnehållet i skolmåltiderna är dåligt. Det har skett en utveckling där många har satsat på skolmaten, men inte alla.

Hittills har det inte funnits något påtryckningsmedel mot dem. Nu får vi det, fortsätter hon.

Utgångspunkten i förslaget är att varje måltid ska bestå av huvudrätt, grönsaker, mjölk, vatten och bröd med matfett. Varje portion bör i genomsnitt innehålla 30 procent av det dagliga energiintaget och innehålla det rekommenderade intaget av vitaminer och mineraler i respektive åldersgrupp. Siffran kan variera något från dag till dag men under en längre period ska den hamna på genomsnittet.

Några nya pengar i form av statsbidrag till kommunerna för att förbättra skolmaten så att den blir ”näringsriktig” finns inte med i det nya lagförslaget. Regeringen anser att skolmaten är en kommunal angelägenhet och att det är självklart att maten ska vara näringsriktig. I enkätundersökningen som Skolmatens vänner gjort svarade bara 36 procent av kommunerna att de kompenserat de höjda matpriserna med ökade anslag medan 41 procent sade att de inte gjort det.

I Stockholm ska man så snart den nya skollagen trätt i kraft kartlägga kvaliteten på maten i samtliga grundskolor när det gäller näringsinnehållet, berättar grundskole­chefen Håkan Edman. Först när detta är gjort kan man beräkna kostnaderna för kvalitetshöjningen.

I dag är det stora skillnader på vad råvarorna till skolmaten kostar i skolorna i Stockholm. I topp finns bland annat Enbacksskolan i Tensta med 12 kronor per elev och dag. I denna summa ingår dock en frukost till alla elever, som i fredags bestod av mannagrynsgröt, äppelmos och mjölk. Frukosten serveras i skolan varje dag mellan 07.30 och 8.00. Till lunch serverades oxpytt med rödbetor som skolan köpt in som färdigmat från matproducenten Dafgård.

I villaområdet Bromsten, ett par kilometer från Tensta, ligger Bromstensskolan där matkostnaderna bara ligger på 6:50 kronor per elev. På fredagen serverades gulaschsoppa, som skolköket hade gjort i ordning och som bestod av nötfärs, soppgrönsaker och spagetti. Någon frukost serveras inte i Bromstensskolan.

Bägge dessa skolor köper in maten från samma leverantörer, Ica/Menigo och Dafgård, som kommunen har avtal med.

Mjölby har bland landets lägsta kostnader för maten

På Lagmansskolan i Mjölby strömmar eleverna in i matsalen och ställer sig i kö för dagens skollunch. Först väntar en prydlig salladsbuffé, sedan potatis, pasta och dagens huvudrätter: kycklingsoppa samt kalops och fiskgratäng som sparats sedan tidigare luncher.

Matilda Stefanski går i nian och plockar åt sig några pastaskruvar, sparsamt kompletterade med morotsstavar.

Hon har just ratat en tallrik kalops.

– Maten här är så där, alltså. Inte så jättebra. Jag önskar att det vore mer smak, säger hon.

Matilda Stefanski går ändå och äter i skolmatsalen varje dag.

– Man klarar sig, man har ju ändå mycket att välja på. Fast den där kycklingsaken de hade i dag såg ju inte så god ut, säger hon och syftar på dagens soppa som i ärlighetens namn inte ser så läcker ut där den flyter omkring i de rostfria serveringskärlen. Men den smakar riktigt bra.

Mjölby är en av kommunerna i landet som lägger ned minst pengar på skolmaten. Enligt SCB:s sammanställning kostade skolmaten i Mjölby 3 090 kronor per elev och år under 2007 om man räknar in livsmedel, personal och transporter. Det kan jämföras med Dorotea i Jämtland som lägger mest pengar per elev: 9 790 kronor.

– Om jag vore egenföretagare skulle nog mina kolleger klappa mig på axeln och säga vilket bra jobb jag gör när jag håller nere kostnaderna. Nu är det inte så, nu får jag i stället frågor om varför vi inte lägger ner mer pengar, säger Ann-Marie Lejon Forsberg, kostchef i Mjölby kommun.

Hon förklarar de låga kostnaderna med en långsiktig och målmedveten strävan att planera och effektivisera alla led i hanteringen av skolmaten, från inköp till matsedel till användning av diskmedel. De flesta av kommunens skolor har egna kök och lagar det mesta av maten själva. Köttbullar, hamburgare och pannkakor köps in.

Ann-Marie Lejon Forsberg är noga med att påpeka att kommunen visserligen har bland landets lägsta kostnader för skolmaten när man räknar in personal och transporter. Men räknar man bara råvaror är kostnaden 8:54 kronor per portion. Jämfört med Stockholms skolor är det en genomsnittlig siffra.

I kommunens egna enkätundersökningar får skolmaten generellt ett gott betyg.

– Jag påstår inte att alla gillar allt som vi lagar, men jag tycker att vi ger mycket för pengarna, säger Ann-Marie Lejon Forsberg.

Hon ser inga problem med att regeringen vill lagstifta om att skolmaten ska vara näringsriktig.

– Det är inget konstigt med de kraven, de uppfyller vi redan i dag, säger hon.

Trots låga kostnader har Ann-Marie Lejon Forsbergs enhet nyligen fått ett sparbeting på tio procent. Det tänker hon lösa genom ytterligare effektiviseringar av personalens arbete men också genom att minska mängden kött och fisk i måltiderna eftersom det är de dyraste råvarorna.

Redan i dag är serveringen planerad utifrån att eleverna inte ska ta för mycket kött och fisk. Tanken är att de ska ta så mycket grönsaker, ris, potatis eller pasta att det helt enkelt inte finns så mycket plats kvar på tallriken.

– För att hålla nere priserna jobbar vi på att sänka proteinintaget. Vår uppgift är att få individerna att förstå varför vi gör det, till exempel att det är miljösmart, säger Ann-Marie Lejon Forsberg.

På Lagmansskolan fortsätter eleverna att fylla sina tallrikar med dagens skolmat. Åttondeklassarna Jonna Andersson och Nellie Leander har tagit var sin blygsam portion med pasta, inget mer.

– Jag åt makaroner i går också, säger Jonna Andersson och medger att hon emellanåt hoppar över skollunchen och äter ute på stan i stället.

– Det är inte så jättegod mat här. Jag önskar mer variation även om salladen är ganska bra, fortsätter hon.

Monica Andersson är köksansvarig på Lagmansskolan och van vid att eleverna inte säger så mycket om maten, åtminstone inget positivt.

– Det man hör är mest gnäll. Men vi ser ju att de äter bra så det är ju ett gott betyg i sig, säger Monica Andersson.

Många klagar på stress

Det är nästan bara i Sverige och Finland som alla elever i grundskolan får gratis lunch. 

På ett år serveras det 260 miljoner måltider i de svenska skolrestaurangerna. 

Den totala kostnaden för landets kommuner för skolmaten ligger på cirka 6 miljarder kronor om året. 

De vanligaste klagomålen på skolmaten:
79 % tvingas äta lunch på olika tider under veckans dagar.
64 % tycker inte att matsalen känns fräsch och välstädad.
58 % måste stressa med maten.
57 % uppger att det inte finns bord och stolar så att det räcker till alla.
47 % av eleverna säger att det inte finns tillräckligt med mat.
12 % struntar i skolmaten.

Källa: Skolmatens vänner, Livsmedelsverket

Så mycket kostar skolmaten

Råvarukostnaderna 2008 för en skollunch i Stockholms kommun:
Enbacksskolan: 12:00 kr
Åsö grundskola: 12:00
Hagsätraskolan: 11:60
Bäckahagens skola: 9:87
Örbyskolan: 9:07
Björkhagens skola: 9:00
Engelbrektsskolan: 9:00
Tätorpsskolan: 9:00
Sätraskolan: 8:70
Blommensbergsskolan: 8:00
Bagarmossens skola: 7:37
Matteusskolan: 7:00
Högalidsskolan: 7:00
Bromstensskolan: 6:50
 

Källa: Utbildningsförvaltningen

Färdiglagad oxpytt från

Färdiglagad oxpytt från Dafgård serverades som lunch på Enbacksskolan i Tensta. Råvarorna kostade, tillsammans med frukosten bestående av mannagrynsgröt, 12 kronor per elev.

Hemgjord gulaschsoppa var lunchmaten

Hemgjord gulaschsoppa var lunchmaten på Bromstensskolan några kilometer från Tensta. Priset för råvarorna är snitt omkring 6:50 per portion.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.