Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-08 19:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/lakare-extremt-ovanligt-att-barn-dor-i-covid-19/

SVERIGE

Läkare: ”Extremt ovanligt att barn dör i covid-19”

Foto: Mickan Palmqvist

Mycket är oklart kring hur covid-19 drabbar människan, men barn verkar sällan bli svårt sjuka.

”Barn reagerar inte lika starkt på infektionen eller hanterar den på ett bättre sätt”, säger Jonas F Ludvigsson professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet.

Samtidigt vill svenska forskare inleda försök att behandla unga vuxna med läkemedel som dämpar immunförsvarets kapacitet.

På måndagen bekräftade Akademiska sjukhuset i Uppsala att ett spädbarn med sjukdomen covid-19 får intensivvård. Tillståndet för barnet – som tidigare i år föddes för tidigt – är under omständigheterna stabilt, uppger sjukhuset och meddelar att barnet får all den vård som behövs.

Som DN tidigare rapporterat har minst fyra barn i Europa mellan 12 och 16 år nyligen avlidit efter att de konstaterats bära på sjukdomen. Fortsatt är mycket okänt kring de här fallen, och även kring hur virussjukdomen drabbar människan i stort. Men den information som finns tillgänglig världen över visar att det är mycket sällsynt att barn drabbas av livshotande sjukdom, berättar Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor i medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet.

– Barn blir sällan svårt sjuka av nya coronaviruset. Och dödsfall är extremt ovanligt. Det är ett fåtal, omkring en handfull som jag känner till, dödsfall som inrapporterats i världen. Av dem har nog flera haft andra allvarliga sjukdomar samtidigt, säger Jonas F Ludvigsson.

Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor i medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet.
Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor i medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet. Foto: Alexander Donka.

Barn har i de flesta länder utgjort mellan en och fem procent av samtliga som bekräftats bära på sjukdom. Den uppgiften i sig säger dock inte särskilt mycket, menar Jonas F Ludvigsson, eftersom många av barnen med stor sannolikhet inte uppvisar tydliga symtom eller testas för sjukdomen.

– Barn reagerar inte lika starkt på infektionen eller hanterar den på ett bättre sätt, säger Jonas F Ludvigsson, och menar att det även ser ut att gälla barn som har underliggande sjukdomar, eller barn som står under cancerbehandling.

Han hänvisar till de matematiska beräkningar som gjorts av Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, som sagts visa att uppemot en miljon svenskar kan vara smittade av coronaviruset. Beräkningen har, som SvD rapporterat, delvis ifrågasatts av Folkhälsomyndigheten, som menat att den innehåller många osäkra variabler. Statsepidemiolog Anders Tegnell har sagt att den här typen av modeller bygger på antaganden som kan variera stort.

– Det finns över 1,5 miljoner barn i Sverige. Om man utgår från att en tiondel av dem har sjukdomen, precis som en tiondel av alla vuxna, då kommer det finnas många barn med covid-19 och annan allvarlig sjukdom samtidigt. Jag tror inte att det är covid-19 som kommer stjälpa de barnen, säger Jonas F Ludvigsson.

Medelåldern på de avlidna i Sverige är över 80 år. Svenska intensivvårdsregistret visar samtidigt att de flesta vårdtillfällen finns i grupperna 60–69 år och 50–59 år. Men även i yngre åldersgrupper finns risk att personer som insjuknat i covid-19, men i övrigt är friska, kan behöva intensivvård.

Det finns mycket data som talar för att de har större chans att överleva sjukdomen än vad äldre med flera andra sjukdomar har. Men även unga personer blir väldigt svårt sjuka.

Karin Hildebrand, intensivvårdsläkare på Södersjukhuset, berättade på måndagen i SVT:s Aktuellt att personalen slås över hur många unga personer utan riskfaktorer som drabbas hårt av covid-19.

– Det finns mycket data som talar för att de har större chans att överleva sjukdomen än vad äldre med flera andra sjukdomar har. Men även unga personer blir väldigt svårt sjuka, sa Karin Hildreband.

Orsaken till att sjukdomen kan drabba unga och friska vuxna så hårt är än så länge oklart. Svenska forskare har teorier om att viruset kan skapa en överreaktion i immunförsvaret, med så kallade cytokinstomar som följd, berättar Petter Brodin, barnläkare på kliniken för barnreumatologi och docent i immunologi vid Science for life laboratory på Karolinska institutet.

I korthet innebär cytokinstormen att kroppens vita blodkroppar överproducerar cytokiner, det protein som fungerar som blodkropparna använder för att kommunicera med varandra. Ett försök att bekämpa viruset övergår då till att immunförsvaret angriper den egna kroppen.

– De som råkar illa ut har kanske en vecka med hosta och feber. Sedan blir de plötsligt kraftigt försämrade och får andnöd. Det kan vara väldigt allvarligt och patienter behöver snabbt intensivvård. Vi tror att det här är nyckeln till att förstå varför det går illa, säger Petter Brodin.

Behandlingar mot cytokinstormar, där immunförsvaret dämpas, finns tillängligt sedan tidigare, och randomiserade studier kring vilken effekt de kan ha pågår just nu i Italien, Kina och Belgien, uppger Petter Brodin. Han hoppas att liknande studier kan inledas i Sverige inom kort.

– Jag vet att enstaka patienter har behandlats för det här i Sverige, men en kontrollerad studie är fortfarande endast på diskussionsnivå.

Vad finns för forskningsstöd hittills att cytokinstormar kan vara en orsak till att de här patienterna blir sämre?

– Det finns anekdotiska fall med patienter som blivit mirakulöst mycket bättre när man påverkat immunförsvaret. Och det finns studier där man mätt specifika cytokiner och sett att patienter med höga nivåer utvecklar svårare sjukdom, säger Brodin, som tillägger:

– Det blir deskriptiva studier, men vi har ingenting annat att använda just nu. Men det stämmer med vad vi sett vid andra tillstånd.

Om teorin visar sig stämma spår han att en global jakt på läkemedel som visar sig effektiva mot symtomen i det här fallet kan komma att inledas. Viktigt är dock, poängterar Brodin, att påpeka att den stora majoriteten av alla friska vuxna kommer att få milda symtom och klara sig utan behandling.

– I fallen som är undantagen, de unga som blir svårt sjuka, hos dem tror vi att det här är mekanismen, säger Petter Brodin.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt