Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-22 04:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/lakemedelsexpert-malariamedicin-har-ingen-kand-effekt-pa-covid-19/

Sverige

Läkemedelsexpert: Malariamedicin har ingen känd effekt på covid-19

Det finns inga studier som visar att hydroxiklorokin har någon effekt på covid-19.
Det finns inga studier som visar att hydroxiklorokin har någon effekt på covid-19. Foto: Anette Nantell

USA:s president Donald Trump säger sig ta malariamedicinen hydroxiklorokin mot covid-19. Hittills finns inga studier som visar att läkemedlet har någon effekt på sjukdomen – däremot kan ett långvarigt intag vara direkt farligt.

– Den allvarligaste biverkningen är påverkan på hjärtrytmen som kan vara dödlig, säger Paulina Tuvendal, klinisk utredare på Läkemedelsverket.

Runt om i världen arbetar forskare för högtryck med målet att hitta ett läkemedel för att behandla patienter med covid-19. Snabbaste sättet är att använda en medicin som redan finns. Att ta fram ett helt nytt ämne eller en ny substans tar minst 10–15 år, förklarar Paulina Tuvendal. En alldeles för lång tid i den pågående coronapandemin.

Av de befintliga läkemedel som man undersöker finns bland annat ebolamedicinen remdesivir och läkemedlet klorokin och hydroxiklorokin som används mot malaria och vissa andra sjukdomar. De sistnämnda uppgav Donald Trump att han har tagit i ett tiotal dagar i förebyggande syfte mot covid-19.

Trumps offentliga propagerande för malariamedicinen har väckt starka reaktioner. Myndigheter, läkare och smittskyddsexperter i USA har avrått från att ta den mot covid-19, inte minst för dess allvarliga biverkningar.

I Sverige gör Läkemedelsverket samma bedömning. Här har användningen av klorokinläkemedel ökat kraftigt i samband med coronapandemin, skriver tidningen Läkemedelsvärlden. Därför har Läkemedelsverket begränsat möjligheten att förskriva dem.

– Det är inget som vi rekommenderar att man självmedicinerar med, säger Paulina Tuvendal.

Anledningen till att hydroxiklorokin finns med som potentiellt läkemedel mot covid-19 är att vissa studier tyder på att den har effekt på cellkulturer, samt en kinesisk studie som hävdade att man hade haft nytta av hydroxiklorokin på patientgruppen, enligt Tuvendal.

– Men vi har inte sett någon som helst data från studien, säger hon.

– Vi vet så pass lite så vi kan inte säga något i dag om hydroxiklorokins effekter utan får se längre fram om det kommer några data. Men det är inte så konstigt att professionen försöker ta reda på om redan etablerade läkemedel fungerar.

I Storbritannien har man just inlett en stor studie som leds av forskare vid Oxford university för att försöka ta reda på om klorokin och hydroxiklorokin kan sättas in förbyggande mot covid-19. Omkring 40.000 sjukvårdsanställda i Europa, Afrika, Asien och Sydamerika deltar, rapporterar Reuters.

– Vi vet inte om  klorokin och hydroxiklorokin är effektiva eller skadliga mot covid-19. Det bästa sättet att ta reda på det är i en randomiserad klinisk prövning, säger professor Nicholas White som leder studien till Reuters.

I Sverige är klorokin och hydroxiklorokin godkända för behandling mot malaria, men i stora delar av världen har medicinen spelat ut sin roll då parasiten som sprider malaria är resistent. I de pågående kliniska studierna testar man hydroxiklorokin på patienter som är sjuka i covid-19. Då måste man även undersöka om det finns andra biverkningar än de redan kända.

De vanligaste biverkningarna är illamående, klåda och hudutslag. Bland de mer allvarliga finns hjärtrytmrubbningar och livshotande hjärtarytmi samt näthinneavlossning som kan leda till blindhet. Därtill återfinns psykiska störningar som psykotiska tillstånd och mardrömmar bland biverkningarna. Patienter som behandlas med klorokinläkemedel under en längre tid ska därför stå under läkares kontroll, poängterar Paulina Tuvendal.

Ett svar på om klorokinläkemedel kan sättas in som behandling mot covid-19 kan dröja.

– Det är frustrerande att det tar tid att samla in data, men det kanske tar ett halvår och i just det här fallet försöker alla göra allt man bara kan för att utnyttja tiden på ett smart sätt, säger Paulina Tuvendal.

Samtidigt får inte brådskan ge avkall på säkerhet och kvalitet. Läkemedelsverket kommer därför invänta beslut från Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, om studiernas resultat som ska gälla samtidigt inom hela EU.

Läs mer: Brasilien banar väg för omstritt malarialäkemedel

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt