Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-03 15:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/lakemedelsverket-covidmedicin-kan-bli-viktig/

Sverige

Läkemedelsverket: Covidmedicin kan bli viktig

Läkemedelsverket, som utvärderat remdesivir för patienter med covid-19, tror att medicinen kan få stor betydelse för vården.
Läkemedelsverket, som utvärderat remdesivir för patienter med covid-19, tror att medicinen kan få stor betydelse för vården. Foto: AP

Medicinen remdesivir har fått grönt ljus av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) för behandling av covidpatienter. Svenska Läkemedelsverket tror att beslutet kan få stor betydelse för vården.

TT Text

På torsdagen kom beskedet om att EMA rekommenderar remdesivir för sjukhusvårdade covidpatienter efter att medicinen rekordsnabbt utvärderats av bland andra Läkemedelsverket. Resultat visar att läkemedlet kortar vårdtiden.

– Det har jättestor betydelse, säger Charlotta Bergquist, gruppchef på Läkemedelsverket.

EMA rekommenderar att läkemedlet godkänns för behandling av patienter med covid-19 som också får syrggastillskott.

– En stor andel av sjukhusvårdade covidpatienter får syrgas, säger Charlotta Bergquist.

Bergquist påpekar dock att frågan om vilken betydelse läkemedlet kommer ha snarare handlar om i vilken utsträckning det kan levereras av tillverkaren Gilead. Något som också lyfts som ett potentiellt problem av Anders Sönnerborg, som är professor i infektionssjukdomar och klinisk virologi vid Karolinska institutet.

– Den globala efterfrågan är stor och det är dessutom en kostnadsfråga, säger virusforskaren.

På fredagen kom nyheten att svensk sjukvård accepterat en donation av läkemedlet från tillverkaren Gilead. Region Stockholm uppger dock i ett mejl att storleken på donationen är belagd med sekretess och att den möjliggör behandling av blott ett fåtal patienter.

– I ett läge där man har begränsad tillgång till läkemedlet är det troliga att vi nog inte kan ge det till alla som uppfyller det som godkännandet omfattar. Då måste det ske en prioritering om vem som ska få det här, säger Anders Sönnerborg som hoppas på vägledning till hur prioriteringarna ska göras.

Inom kort väntas EU-kommissionen fatta det formella beslutet om ett godkännande, som dock är villkorat. Fortfarande saknas uppgifter om remdesivir och när dessa finns på plats måste de skickas in till EU.

– De data som finns bedömer vi som tillräckliga för att kunna ge ett villkorat godkännande och konstatera att nyttan överväger riskerna. Det finns ingen anledning för oss att tro att det kommer vändas upp och ner av nya analyser, säger Charlotta Bergquist på Läkemedelsverket.

EMA:s beslut väntades först i maj men har dragit ut på tiden. I kommittén som beslutar om en rekommendation är samtliga EU-länder representerade, och åtminstone en majoritet måste vara överens.

– Det har varit diskussioner om hur rekommendationen ska formuleras och tillräckligt många måste vara överens för att kunna vinna en omröstning, säger Charlotta Bergquist.

Vad har konflikten gällt?

– Jag kan inte svara på det, men det har varit grundliga vetenskapliga och tekniska diskussioner, som alltid inför godkännanden.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt