Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Länder vägrar ta emot tvångsutvisade

Grafik: DN
Polisen ska tvångsutvisa fler. Men i dag finns det 4.000 personer som inte kan skickas tillbaka. De befinner sig nu i ett ingenmansland.

– Det är knepiga ärenden som vi inte kan eller framför allt har väldigt svårt att verkställa när personen inte vill, säger Per Löwenberg, avdelningsdirektör för gränspolisen vid Rikspolisstyrelsen, RPS.

DN har tidigare rapporterat att närmare 20.000 personer som har fått avslag på sina asylansökningar lämnats över till polisen. Polisen har fått regeringens uppdrag att verkställa fler tvångsutvisningar.

Drygt 12.000 av dessa är efterlysta, vilket betyder att ingen vet var de befinner sig. De kan ha rest ut ur landet, men de kan lika gärna bo kvar i Sverige. Polisens metoder för att finna papperslösa har fått hård kritik under de senaste veckorna.

Den grupp som polisen nu tittar närmare på är resten, det vill säga de 7 500 personer som lever öppet och som Migrationsverket har överlämnat till polisen för utvisning med tvång.

– Vår uppskattning är att mer än hälften av dessa ärenden, ungefär 4.000 ligger kvar år efter år, säger Per Löwenberg vid RPS.

Röda korset möter många som bor kvar i Sverige trots ett avslagsbeslut. De lever utanför samhället som papperslösa. Barnen har rätt att gå i skolan, men föräldrarna har inte rätt att arbeta. Ofta lever de på den minsta dagsersättningen, unge­fär 40 kronor om dagen.

– En del upplever att deras skyddsbehov inte har respekterats. Andra har varit här så länge att de därför inte kan återvända av sociala skäl, säger Anki Carlsson, migrationsansvarig på Röda korset.

– Men, fortsätter hon, vi möter även personer som vill medverka till hemresan. Det är främst statslösa eller personer med oklart medborgarskap som har fastnat i limbo. Frågan är när man sätter en gräns och låter människor stanna av humanitära skäl, fortsätter hon.

Bland de tvångsutvisningar, som polisen kallar, gäller flest till Irak. Enligt polisen handlar det om drygt 1.100 personer som fortfarande är inskrivna hos Migrationsverket.

Många har varit i Sverige sedan 2008. Då förändrades bedömningen av säkerhetsläget i Irak så att betydligt färre fick uppehållstillstånd. Tusentals som hade tagit sig hit i hopp om ett ja, fick plötsligt och oväntat nej.

Sverige och Irak har tecknat ett avtal om återvändande. Sverige hävdar att avtalet är glasklart. Men irakiska ministrar har vädjat till Sverige att upphöra med tvångsutvisningar.

– Sedan en tid utfärdar inte irakiska ambassaden resehandlingar till dem som ska utvisas med tvång. Det är en knepig situation, fortsätter Per Löwenberg.

Inte heller Iran och Afghanistan utfärdar handlingar till personer som inte reser hem frivilligt, enligt polisen.

– I vissa fall kan en förfrågan från oss till ambassaden ställa till med problem för individen. Det finns länder där det är väldigt oönskat att någon har sökt asyl i ett annat land, säger Per Löwenberg.

Till de ”svåra” ärendena hör även statslösa palestinier och personer från krigens Afrika horn som levt på flykt hela livet och därför har oklart medborgarskap.

Regeringen har gett polisen och Migrationsverket i uppdrag att ”påtagligt öka” antalet utvisningar av personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagande.
Bristen på platser hos Migrationsverket för nyanlända asylsökande har ställt saken på sin spets. I dag har 25 procent, eller 6.809 personer, av dem som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden lagakraftvunna avslagsbeslut.

Det handlar även om trovärdigheten i det asylsystemet.

– Ytterst är det upp till den enskilde att återvända. Om en individ som vägrar lämna landet får stanna kvar så drar vi undan mattan på hela asylsystemet. Det är ett grundskott mot hela asylsystemet, säger Johan Malkan, opolitisk sakkunnig på justitiedepartement.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.