Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Landsting: Sjuksköterskebrist bakom vårdköer

01:47. Har vårdköerna vuxit? DN:s Kristoffer Örstadius reder ut.

Vårdköerna växer och den största anledningen är brist på sjuksköterskor. Det uppger landsting som DN har varit i kontakt med. 

De sjuksköterskor som sadlar om blir bland annat lärare och utredare på myndigheter, visar en undersökning. 

Dagens Nyheter har i en kartläggning visat att vårdköerna i landet har vuxit, men att skillnaderna i landet är stora.

Men vad är orsaken till väntetiderna? 

DN har frågat landets samtliga 21 landsting i en enkät och en rundringning och fått svar från 17. Fram träder en bild av personalbrist som den tyngsta orsaken till att patienter får vänta på förstabesök, undersökning och operation.

I första hand saknas sjuksköterskor, både grund- och specialistutbildade, på sjukhusen och inom primär- och slutenvården.

Flera landsting pekar på att det i takt med teknikutvecklingen blir möjligt att göra fler undersökningar och prover. Men det kräver också fler vårdanställda som kan utföra dessa uppgifter. Vårdpersonal som ofta saknas.

Enligt Vårdförbundet finns det ingen sammanställning över de sjuksköterskor som har lämnat vården och bytt yrke. 

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet
Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet Foto: Ulf Huett/Vårdförbundet

– Det har att göra med att många inte lämnar sina legitimationer. När man frågar Socialstyrelsen hur många sjuksköterskor det finns – så finns de kvar i yrket, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet. 

Det är alltså svårt att kartlägga vart sjuksköterskorna har tagit vägen. Sineva Ribero berättar dock att en stor grupp sjuksköterskor väljer att gå in i bemanningsbranschen – där lönenivåerna är högre. 

– Vi vet också att när Försäkringskassan utökade förra hösten gick många dit. Många sjuksköterskor har anställts inom försäkringsbranschen de senaste åren, säger Sineva Ribeiro. 

Läs också: Hon lämnade vården – blev lokförare 

När DN frågar sjukvårdsdirektörer och personalchefer på landstingen uppger många att de största konkurrenterna om vårdpersonal är de kommunala verksamheter som har hemsjukvård och privata vårdgivare. 

Ann-Christine Sundberg, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västerbotten, berättar:

– Som sjuksköterska är man attraktiv på arbetsmarknaden inom en del andra områden, exempelvis projektarbeten.   

I fjol publicerade Statistiska centralbyrån en rapport om sjuksköterskor som lämnat vården. I en enkätundersökning från 2016 svarade över 4.000 sjuksköterskor på frågan om vilket yrke de hade bytt till. 

Det vanligaste svaret var att man bytt till jobb som planerare och utredare vid olika myndigheter. Lärare vid högskola eller i yrkesämnen på gymnasial nivå var andra yrkesval som lockade.

Majoriteten av de landsting som svarat på DN:s enkät säger också att ett stort skäl till personalbristen är att anställda går i pension.

Flera landsting lyfter också fram att det saknas läkare, främst inom allmänmedicin som primärvården är i behov av.

Norrbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg är fyra landsting med långa köer till specialistvården. Här får över en tredjedel av patienterna vänta mer än 90 dagar på ett förstabesök i den specialiserade vården.

Ulrika Sundquist, HR-direktör för Region Norrbotten
Ulrika Sundquist, HR-direktör för Region Norrbotten Foto: Maria Åsén/Region Norrbotten

Ulrika Sundquist, personalchef för Region Norrbotten, menar att det demografiska läget i Norrbotten är en bidragande orsak till vårdköerna i länet. 

– I region Norrbotten har vi en pågående stor generationsväxling och vi ligger tidigare än resten av landet. Det kanske är vi och Dalarna som är först in i det. Vi är fler som blir äldre och färre i arbetsför ålder. Vi är inte färre medarbetare än vad vi var för ett antal år sedan, säger hon.

Hur påverkar det sjukvården? 

– En stor skillnad nu är att vi har en stor andel medarbetare som har kortare erfarenhet, säger Ulrika Sundquist.  

Lisbet Gibson.
Lisbet Gibson. Foto: Andreas Larsson/Region Jämtland Härjedalen

Det är främst inom primärvården som allmänläkarna saknas – men bristen finns också på sjukhusen. 

– Även inom psykiatrin. Det finns lite här och där kan man säga, säger Lisbet Gibson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Jämtland Härjedalen.

Uppsala, Kalmar, Blekinge och Skåne är några av länen som också berättar om svårigheter att rekrytera både allmän- och specialistutbildade läkare. 

I alla län utom Jönköping har operationsköerna utvecklats negativt mellan 2013 och 2017, framgick av DN:s kartläggning. 

I ett mejl till DN skriver Marcus Lundgren, personalstrateg i Region Jönköping, att bemanningssituationen är bra. Men att länet saknar en grupp ”specialistkompetenta läkare inom radiologi, psykiatri och allmänmedicin på kliniker samt sjuksköterskor och barnmorskor på vissa orter”.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.