Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Långa dagar och dålig lön: ”Läraryrket har sjunkit i status”

Arbetstiden för den svenska lärar­kåren hör till de längsta i världen. Samtidigt tillhör ­Sverige bottenligan i löneutveckling. ”Läraryrket har sjunkit i status. Det är inte så konstigt att intresset för utbildningen är så låg”, säger lärarstudenten Rawa Farhan.

Rawa Farhan, 20 år, och Christine Larsson, 21 år, läser till grundskolelärare vid lärarutbildningen på Stockholms universitet.

DN träffar tjejerna på deras första praktik, som är förlagd på Knutbyskolan i Spånga i Stockholm.

– Det är kul att jobba med barn. Det var därför jag valde denna utbildning. Dessutom är det stor brist på lärare, vilket förhoppningsvis innebär att det blir lätt för mig att få jobb, säger Rawa Farhan.

Läraryrket var långt ifrån självklart. De är oroliga över att lärarnas status har förändrats.

– Det är inte längre ett respekterat yrke. Det är konstigt. För barnen har ju hand om framtiden. Man har pluggat i fyra år och lönen är väldigt låg för det ansvar man har, säger Rawa Farhan.

Enligt OECD är arbetstiden för den svenska lärarkåren bland de längsta i världen. Samtidigt tillhör Sverige bottenligan när det gäller löneutveckling. Mellan 2000 och 2010 ökade den genomsnittliga lönen bland OECD-länderna med 22 procent. I Sverige har den gått upp med åtta procent.

Svenska lärare hör till dem som är minst nöjda med sina arbetsvillkor och sitt yrkesval, enligt de internationella skolundersökningarna Timss och Pirls.

Rawa Farhan och Christine Larsson har noterat att ribban till lärarutbildningen är mycket låg.

– Det är inte så svårt att komma in. Det är så stor brist att vem som helst kommer in. Det är helt klart att många kommer in alldeles för lätt. Men jag tror inte att man klarar av utbildningen om man har för dåliga bakgrundskunskaper, säger Christine Larsson.

Lärarfackens förklaring till att lärarnas status sjunker är att lönerna är alldeles för låga. Men att jämföra löner över tid är inte enkelt, särskilt inte över flera decennier. År 2011 låg de genomsnittliga lärarlönerna i mellanstadiet på 22.500 kronor i månaden. År 1982 låg ingångslönen för en mellanstadielärare på 16.700 kronor i dagens penningvärde.

Lärarna har alltså högre real­löner i dag än för trettio år sedan. Vad som inte framgår av denna utveckling är att jämförbara yrkesgrupper under perioden har fått mycket högre reallöneökningar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.