Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Lärarbrist bidrar till utanförskap

Foto: Beatrice Lundborg

Fyra av fem gymnasielärare i ämnet svenska som andraspråk är obehöriga, visar statistik från Skol­verket. Samtidigt ökar behovet eftersom över 23 000 barn kom till Sverige förra året – en fördubbling jämfört med 2011. Nu varnar experter för att lärarbristen kan leda till permanent utanförskap.

– Bristen kan leda till att vi utbildar en generation unga människor direkt in i utanförskap, säger läraren Anna Kaya, medarbetare på Nationellt centrum för andraspråk vid Stockholms universitet.

Svenska som andraspråk är det skolämne som har lägst andel behöriga lärare.

Enligt Skolverkets senaste statistik var endast en av fem lärare som undervisar i ämnet på gymnasiet behöriga. I grundskolan handlar det om två av fem.

– Rektorerna får helt enkelt inte fatt i personal med rätt utbildning, säger Anna Österlund, undervisningsråd på Skolverket.

Samtidigt blir behovet allt större. Antalet nyanlända barn har ökat kraftigt under de senaste åren. Enligt statistik från 2014 var 23 108 av alla asylsökande barn – mer än dubbelt så många som för fyra år sedan.

Det är inte bara nyanlända som undervisas i svenska som andraspråk. Var femte elev i grundskolan har ett annat modersmål än svenska.

–  Alla dessa elever är inte i behov av undervisning i svenska som andra­språk. Men tillräckligt många får inte den utbildning de har rätt till, säger Anna Kaya.

Svenska som andraspråk ger samma behörighet som ämnet svenska. Skillnaden är att svenska som andraspråk är anpassat till att eleverna lär sig språket samtidigt som de ska inhämta kunskaper i andra ämnen.

– Det handlar om att lära sig skolspråket. Det är lärarna i svenska som andraspråk experter på, säger Karin Sandwall, föreståndare för Nationellt centrum för andraspråk.

Det är skolans rektor som beslutar om vem som ska läsa svenska som andraspråk. Enligt regelverket ska prövningen ske individuellt.

Problemet är att regelverket inte alltid följs. Bristen på kvalificerade lärare gör att skolornas ledning inte har tillräckliga kunskaper för att göra en sådan bedömning.

– Det finns exempel på fall där beslut om att elever ska läsa svenska som andraspråk baseras enbart på att eleverna har ett efternamn som uppfattas som icke svenskt. Det kan leda till att elever som inte har behov av att läsa svenska som and­raspråk gör det ändå, säger Karin Sandwall.

Lärarbristen kan medföra att eleverna inte får den undervisningstid i svenska som andraspråk som de har rätt till. Det kan påverka elevers möjligheter till framgång i skolan.

– Ett tillräckligt gott språk är avgörande för hur eleverna lyckas i andra ämnen, säger Anna Kaya.

Ett annat problem är ämnets låga status. Det leder till att många föräldrar inte vill att deras barn ska undervisas i ämnet.

– Många föräldrar tycker att det är finare att läsa svenska än svenska som andraspråk. De tror att det handlar om en annan sorts svenska. Därför måste skolorna bli bättre på att informera föräldrar och elever varför svenska som andraspråk är nödvändigt, säger Anna Kaya.

Regeringen har under flera år ökat resurserna till fortbildning av lärare i andraspråksinlärning. Tidigare i år fick Skolverket i uppdrag att se över hur kvaliteten i undervisningen kan förbättras för nyanlända elever.

– Insatserna ska rikta sig till alla lärare, men exakt hur de ska utformas är ännu inte klart, säger Åsa Strand, undervisningsråd på Skolverket.

I somras föreslog Moderaterna tillsammans med Lärarnas riksförbunds studerandeförening att alla lärarstudenter ska få kompetens i svenska som andraspråk under sin utbildning.

Fakta. Nya lagar på gångDen 1 januari

Fakta.

Nya lagar på gång

Den 1 januari 2016 kommer nya regler gällande nyanlända elevers skolgång att införas. Bland annat införs en definition av nyanländ. Till exempel ska en elev inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. 

Det nya regelverket kräver också att en nyanländ elevs kunskaper kartläggs. Kartläggningen ska användas som underlag dels när skolan bestämmer i vilken årskurs eleven ska placeras i, dels när skolan planerar elevens undervisning.

En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i så kallad förberedelseklass, dock i högst två år.

Vad är svenska som ­andraspråk?

”Att lära sig svenska som andraspråk innebär både att utveckla ett vardagsspråk för interaktion med kamrater, vänner, lärare etc. i ett vardagligt sammanhang samt att utveckla ett skolspråk som gör det möjligt att förstå och kunna uttrycka sina kunskaper i olika ämnen på svenska.”

Så många barn kommer hitAndelen

Så många barn kommer hit

Andelen nyanlända elever, det vill säga elever som invandrat under de senaste fyra åren, uppgick läsåret 2014/15 till 4,7 procent i grundskolan. Andelen invandrade elever totalt låg på 9,4 procent.

Under perioden 2015–2020 spås 68 000 barn 0–6 år och 84 000 barn 7–15 år invandra till Sverige.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.