Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Lärare dåligt rustade för att bedöma elever

Oron gror bland lärare i hela landet inför hösten. Då införs det nya betygssystemet fullt ut i grundskolan och gymnasiet. Men ännu finns bara Skolverkets fördjupade bedömningsstöd – i slöjd.

I höst sjösätts det nya betygs­systemet i sin helhet från årskurs 6 till 9 och gymnasiet, även om man tjuvstartade i klass 8 och första året i gymnasiet redan hösten 2011.

Betygen utgår från den nya läroplanen som kom 2011 med nya kunskapskrav i varje ämne. Skolverket har i dagsläget gett ut material kring betygsättningen på ett mer översiktligt plan.

Men de konkreta bedömningsstöden saknas ännu i varje enskilt ämne – utom slöjd. Tanken är att bedömningsstöden ska ge lärarna mer handfasta exempel på vad de teoretiska värdeorden i läroplanen betyder för de olika betygsstegen.

– Vi gjorde upp med regeringen för att garantera långsiktighet i det nya betygssystemet. Därför är det bestickande när det inte ens kommit ut ett bedömningsstöd till lärarna som nu ska sätta betyg. Det riskerar likvärdigheten i bedömningarna, säger Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas skolpolitiska talesman.

Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket, vågar inte lova när bedömningsstöden i övriga ämnen är klara men de väntas under våren och hösten. Hon konstaterar att Skolverket har arbetat med ett jättestort reformarbete – förutom betygen bland annat det omfattande arbetet med lärarlegitimationen. Ekström hävdar att det finns mer stödmaterial framtaget nu än vid förra betygsförändringen.

– Jag hade varit ännu nöjdare om vi hade haft bedömningsstöden på plats nu men vi har arbetat med detta i hög fart, säger hon.

Men lärare och företrädare från de bägge lärarförbunden, som DN talat med, är kritiska till att många lärare får för lite tid till att sätta sig in i vad som krävs för varje betygssteg i varje enskilt ämne.

– De som verkar uttrycka allra störst oro är förstås de lärare i årskurs 6 som för mycket länge sedan eller aldrig tidigare satt betyg och kanske inte heller har någon utbildning i det, säger Ida Storoni, förtroendevald på Lärarnas riksförbund.

Pontus Bäckström är utredare på Lärarnas riksförbund men i grunden gymnasielärare. Han har rest runt och föreläst om den nya betygsättningen för uppemot ett tusental lärare på uppdrag av förbundet.

– Det har märkts hur otroligt svältfödda lärarna är på utbildning. De försöker förstå vad varje individuellt kriterium står för så de ska kunna göra en rättvis tolkning mellan betygsstegen, säger han.

Men för att få en likvärdig bedömning i Sveriges alla kommuner och friskolor krävs att lärare får tid att tolka och diskutera betygskriterierna, både på sina skolor och mellan skolorna.

– Och frågan är vem som tar det kollektiva ansvaret för att detta görs, säger Pontus Bäckström.

Fakta: Likvärdighet i betygsättning

Det nya betygs­systemet bygger fortfarande på målrelaterade betyg men med en helt ny betygsskala med nya kunskapskrav och betygssteg från A till F. F står för icke godkänt och A är högsta betyg.

I går debatterade riksdagen den skarpa kritik av den bristande likvärdigheten är i betygsättningen som Riksrevisionen framfört.

Tidigare har såväl Skolverket som Skolinspektionen och Riksrevisionen kritiserat bristerna i en rad rapporter. Kritiken gäller det gamla betygssystemet som infördes för 18 år sedan, då med betygsstegen: icke godkänd, godkänd, väl godkänt och mycket väl godkänt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.