Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Lärare hotas och misshandlas av sina elever

Oprovocerade slag, sparkar och dödshot. Varje år drabbas hundratals lärare av sina elevers ilska.

I Västernorrland försökte en elev strypa sin lärare med ett hopprep. Elevcoachen Susanne Stenslund, 41, blev hotad med en trasig flaska på en skola i Falkenberg. Under slöjdlektionen stack en elev en syl i knät på Tony Örnstedt, 55.

Sex år efter att Marie Wiktorsson, 44, fick ett slag i nacken plågas hon än i dag av konstanta smärtor.

Enligt DN:s granskning är hot och våld det enskilt största allvarliga arbetsmiljöproblemet i skolan. De utgör en tredjedel av alla anmälningar till Arbetsmiljöverket om allvarliga tillbud på skolor.

DN har gått igenom hundratals fall av hot och våld mot lärare och annan skolpersonal.
Ofta handlar det om elever som får plötsliga raseriutbrott där ilskan drabbar den som råkar stå i vägen. I andra fall har våldet varit medvetet och avsett mot en specifik lärare.

Drabbade berättar om en arbetsmiljö där nedsättande ord, hot och kränkningar är en del av vardagen. För många är det ett känsligt ämne att tala om, både av rädsla för skolans rykte men också för eleverna som utsatt dem. På en skola i södra Sverige hotades en lärare med sax. Fallet är ett av alla som anmälts till Arbetsmiljöverket.

– När lokaltidningen skrev en notis om det blev eleven väldigt arg. Vi vill inte prata om det, säger rektorn.

Många andra vill berätta men bara om de får vara anonyma. En kvinnlig lärare, som fortfarande är sjukskriven sedan en elev kommit bak­ifrån och dragit ner henne till golvet, är rädd för att eleven ska söka upp henne i hemmet.

– Det var den mest fruktansvärda smärta jag varit med om. Jag kämpar fortfarande med detta – och med skammen att min helt nya klass såg sin fröken gråta av smärta och falla ner i golvet. Dagarna efter överfallet fick jag stanna på väg till skolan för att kräkas innan jag kunde köra vidare och undervisa. Jag är fortfarande rädd för eleven, säger gymnasieläraren.

Även rektorer drabbas. En rektor från Stockholmsområdet fick ta emot slag och sparkar när hon tillsammans med en lärare försökte skydda en elev från att bli nedslagen av en klasskamrat.

– Pojken kände sig kränkt och skulle till vilket pris som helst hämnas. Då blev vi måltavlor i stället, säger rektorn.

– Jag har jobbat på skolor i över 30 år och de senaste åren har jag kunnat se en tydlig förändring. Det har blivit mycket vanligare med slag, fula ord och brist på empati. Om någon retas så kan det lätt besvaras med en spark.

Rektorn får medhåll av Inger Högstedt, som i egenskap av arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket ofta gör skolbesök.

– Den som gick i skolan för 20 år sedan skulle inte känna igen sig i dag. Rent generellt har man mycket mindre respekt för lärare och andra auktoriteter. Det som förut var otänkbart, att slå till någon lärare, är högst tänkbart nu.

Rektorn som blev slagen av en elev tror att en del av förändringen handlar om föräldrarnas brist på uppfostran.

– Det har blivit fult att sätta tydliga gränser, många föräldrar låter barnen bestämma. Men när barnen kommer till skolan ska de sitta på sin plats och göra en massa saker som de inte vill. Det är en viktig orsak till konflikter, säger hon.

Ett stort antal incidenter kommer aldrig till myndigheternas kännedom. Många lärare avstår från att berätta på grund av skam. Men okunskapen hos skolledningen är ett ännu större problem, enligt Peter Norell, huvudskyddsombud på Lärarnas riksförbund.

–  Det finns skolor som har bedrövliga rutiner – eller inga alls – för hot och våld mot lärare. Man polisanmäler inte sådant som är brottsligt, utan försöker skyla över det av rädsla för att få dåligt rykte. Den svenska skolan är väldigt konkurrensutsatt så det gäller att behålla eleverna.

I vissa fall har arbetssituationen blivit så pass farlig för läraren att Arbetsmiljöverket fått gripa in efter skyddsombudsstopp – en åtgärd som innebär att läraren inte längre får undervisa berörd elev.

– Skyddsombudsstopp användes knappt tidigare i de här sammanhangen men har nu blivit mycket vanligare, säger Peter Norell.

Göteborgs kommun har som regel att skolor måste polisanmäla alla brottsliga händelser inom skolan. Men något regelverk på nationell nivå finns inte och flera av de våldshändelser som DN tittat på har endast anmälts till Arbetsmiljö­verket, men inte tillpolisen.

– Vi skulle önska att det fanns en nationell samordning. Men skollagen fokuserar på lärarnas skyldigheter gentemot elever. Jag skulle gärna se en skrivning i skollagen om att elever som våldför sig mot skolpersonal polisanmäls och arbetsskadeanmäls, säger Peter Norell.

Bristen på vägledning har skapat osäkerhet även bland skolornas huvudmän. Andreas Somos är rektor på en skola i Lilla Edet, där läraren Lars Thim blev attackerad av en elev.

– Det är en riktigt hemsk situation och det är klart att det blir upprörda känslor, med funderingar om avstängning, säger Andreas Somos.

Händelsen satte spår hos Lars Thim, som funderade på att byta skola eller lämna läraryrket helt och hållet. Mycket beroende på att han kände ett bristande stöd från sin arbetsgivare.

– Det är ett ganska omfattande regelverk kring det där med att flytta och stänga av elever, som jag själv hade önskat var tydligare. Dessutom är skollagen fokuserad på konflikt mellan elever, pedagogen finns inte tydligt beskriven. Jag hamnade i det läget att jag tyckte att det var svårt att ta ett enkelt och korrekt beslut, säger rektorn Andreas Somos.

Enligt Arbetsmiljöverkets statistik har antalet fall där lärare sjukskriver sig till följd av hot eller våld varit stabilt de senaste fem åren – med cirka 260 fall årligen. Utöver dessa har sammanlagt 2 977 anmälningar om andra allvarliga incidenter gjorts under perioden 2007–2012.

Enligt Skolverket finns det cirka 150 000 lärare i Sverige.

Den överväldigande majoriteten av de som drabbas är kvinnor, oftast i åldrarna 45 till 54 år.
Det flesta anmälningarna gäller personal på grundskolor.

– Våldet har gått ner i åldrarna. Allt yngre elever, företrädesvis pojkar, ger sig på lärare med våld, säger Peter Norell.

Antal incidenter med hot och våld som lett till sjukskrivning:

2008: 269

2009: 259

2010: 271

2011: 254

2012: 258

Totalt 1 311 lärare sjukskrevs under perioden efter hot eller våld från elever. 1054 av de drabbade var kvinnor 257 var män.

Källa: Arbetsmiljöverket

Utöver det har skolorna gjort tusentals anmälningar om andra allvarliga incidenter med hot och våld men som inte lett till sjukskrivningar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.