Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Lärarfack: Öronmärk pengar till svaga elever

Bättre insatser vid skolstarten och ett nytt finansieringssystem för skolan. Så vill Lärarnas riksförbund motverka att elevernas familjebakgrund försämrar skolresultaten.

DN har gjort en granskning som visar att den avgörande faktorn bakom elevernas prestationer varken är hur mycket pengar som satsas, personaltäthet eller andel behöriga lärare. Istället sticker föräldrarnas utbildningsnivå ut som orsak till de fallande resultaten i den svenska grundskolan. Det är en bild som Metta Fjelkner bekräftar.

– Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag, säger ordföranden för Lärarnas riksförbund.

Läs mer: Familjebakgrund avgör skolresultat, visar DN:s granskning

Med det menar hon att skolan inte ger elever med sämre förutsättningar det extra stöd som de behöver för att nå önskvärda resultat. Fjelkner anser dock att det har betydelse vilka resurser och hur mycket som sätts in – det som avgör effekten är enligt henne när de sätts in.

– A och O är att man satsar rejält vid skolstarten med behöriga speciallärare för dem som har svårt med inlärningen. För vissa elever är det omöjligt att reparera sådant senare, säger Metta Fjelkner.

Och de som behöver de här insatserna är de elever som inte får tillräckligt stöd hemifrån. Det handlar inte bara om föräldrar som själva är lågutbildade, även inkomstnivå spelar enligt Fjelkner in.

Läs mer: Mer pengar hjälper inte enligt rektor

I DN:s artiklar påpekas att skillnaden mellan skolornas resultat har ökat sedan det fria skolvalet infördes 1992. Studiemotiverade elever samlas på skolor med likasinnade. En forskare menar att situationen i Sverige nu är jämförbar med den i USA. Metta Fjelkner har samma bild och hennes förbund anser att staten måste gå in och ta ett större ansvar för att motverka denna snedvridning.

– Vi förordar en modell där staten öronmärker pengar så att varje skola får resurser för de förutsättningar som gäller där. Många lokalpolitiker hyllar det kommunala självstyret men vi anser inte att de ska kunna ta pengar från skolan och lägga på annat.

– Men det här är en het potatis som politikerna ännu inte vill ta i, säger Metta Fjelkner.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.