Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Lärarflykten en modern myt

Lärarförbundet i Stockholm demonstrerade i går utanför Stadshuset. Förbundet kräver åtgärder för minskad arbetsbelastning för lärare och bland andra talade läraren Linda Ekefjord. Lärarbristen är akut, men det beror inte på att lärare lämnar yrket i allt större utsträckning.
Lärarförbundet i Stockholm demonstrerade i går utanför Stadshuset. Förbundet kräver åtgärder för minskad arbetsbelastning för lärare och bland andra talade läraren Linda Ekefjord. Lärarbristen är akut, men det beror inte på att lärare lämnar yrket i allt större utsträckning. Foto: Paul Hansen

Lärarna flyr skolan. Så ser bilden ut i debatten. Men verkligheten är den motsatta, visar DN:s granskning. Lärarna stannar allt längre i skolan, enligt ny statistik.

”Nu väljer många att lämna yrket och stolar står tomma på lärarutbildningarna”.

MP-språkröret Gustav Fridolin kommenterar skolans situation i en artikel på DN Debatt sommaren 2013.

Läs mer: Lärarbristen slår hårdast mot de svagaste eleverna

De senaste åren har tongivande politiker och experter gång på gång målat upp en bild av att lärarna flyr yrket. Det har blivit en sanning i skoldebatten.

Men bilden är missvisande, enligt DN:s granskning. Ny SCB-statistik visar tvärtom att lärare stannar längre i yrket i dag än tidigare:

• Av de lärare som började arbeta 2000 var 64 procent kvar i skolan fem år senare.

• Av de lärare som började arbeta 2005 var 68 procent kvar i skolan fem år senare.

• Av de lärare som började arbeta 2010 var 71 procent kvar i skolan fem år senare.

Ökningen syns även om vi mäter andelen som är kvar i yrket tio år senare.

– Frågan har uppmärksammats mycket i medierna de senaste åren. Jag blev förvånad över resultatet. På förhand hade jag trott att man skulle se en minskning, att lärare stannar kortare tid nu. Det finns inget i registeruppgifter som talar för att lärare skulle fly skolan i större utsträckning nu än tidigare. Det är snarare tvärtom, säger Robert Hansson, statistiker på SCB som tagit fram data.

Lärare stannar dessutom längre i yrket än flera andra yrkesgrupper. Arbetsmarknadsekonomiska rådet studerade tidigare i år hur stor andel i offentlig sektor som bytte yrke mellan 2011 och 2013 i sex yrkesgrupper. För lärare var andelen 5 procent, vilket är lägre än civilingenjörer, ekonomer, jurister och socialsekreterare men högre än sjuksköterskor.

I dag finns det en marknad för lärare. Det är möjligt att byta arbetsplats utan att byta bransch för att skaffa sig en bättre arbetssituation och högre lön.

Lärarbristen är ändå akut, men det beror inte på att lärare i arbetsför ålder lämnar yrket i allt större utsträckning. Bakgrunden är att antalet elever i grundskolan ökat med 11 procent på fem år i kombination med för få nyutexaminerade lärare och att många lärare går i pension.

Läs mer: ”Tydligt att tjänster i andra skolor har fler sökande”

Så hur skapades bilden av att lärarna flyr skolan? Svaret är troligtvis en tolkning av annan avhoppsstatistik som förvisso är korrekt, men som inte ger hela bilden. Skolverket publicerade 2013 en rapport som visade att knappt var fjärde lärarna hade hoppat av grundskolan och gymnasiet de senaste fem åren. Situationen beskrevs som allvarlig. En annan studie om avhopp gjordes av SCB förra vintern. Den kom fram till att 39 200 lärare i Sverige inte arbetar med undervisning.

Båda studierna har använts flitligt av debattörer och visar tveklöst att ett antal lärare har lämnat yrket genom åren. Men undersökningarna jämför inte statistiken med tidigare år. Inte heller har de jämfört mellan olika yrkesgrupper. Vi skulle kunna sammanfatta studierna som att ett antal lärare slutar, precis som andra yrkesgrupper. Det har alltså inte funnits något belägg för att lärare hoppar av i högre utsträckning än tidigare eller jämfört med andra på arbetsmarknaden.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, är glad över att avhoppen minskar:

– Jag har inte sett den här typen av mätning förut. Jag tycker att det är positivt att lärare har en benägenhet att stanna kvar i yrket längre. Det är en konsekvens av den lärarbrist vi har. I dag finns det en marknad för lärare. Det är möjligt att byta arbetsplats utan att byta bransch för att skaffa sig en bättre arbetssituation och högre lön.

Lärarförbundet har inte påstått att lärare flyr yrket i högre utsträckning i dag än tidigare. Däremot bygger delar av den digitala kommunikationen på faktauppgifter om att lärare lämnar yrket. Till exempel konstaterar de under vinjetten ”Fakta som gör ont” att ”38 000 lärare har lämnat yrket och jobbar med annat” och att ”6 av 10 lärare överväger att lämna yrket”. I en öppen chatt på Lärarförbundets sajt förra året skrev Johanna Jaara Åstrand att ”alldeles för många lämnar läraryrket på grund av för låga löner”.

Hur tänker du kring er kommunikation? Ni ger ju också en bild av att lärare lämnar yrket i hög utsträckning.

– Vi har varnat för lärarbristen under hela 2000-talet. Det vi står i nu, trots dina siffror, är att vi inte har en lärarförsörjning som täcker behovet. Därför blir det otroligt sårbart med varenda enskild lärare som väljer att lämna. Men jag håller med - jag har ett jättestort fokus på att balansera och identifiera utmaningar samtidigt som jag vill visa på vilken stor betydelse och fantastiskt läraryrket är, säger Johanna Jaara Åstrand.

Fakta. Så gjordes granskningen

SCB har tagit fram statistik från lärarregistret som samlar data om all skolpersonal som arbetade den 15 oktober respektive år.

Skolformerna grundskola, gymnasieskola, särskola, komvux, särvux och specialskola ingår. Förskola ingår inte eftersom SCB saknar längre tidsserier för den skolformen.

Att mäta hur många som lämnar ett yrke är komplext. Många ”avhopp” är naturliga, till exempel pensionering. För att kunna göra en jämförelse över tid har SCB räknat hur stor andel som är kvar i yrket ett antal år senare efter det att de tagit sin lärarexamen och börjat arbeta.

I materialet finns inga som helst tecken på att lärare lämnar skolan i högre utsträckning, oavsett om man studerar andelen som är kvar fem, tio eller femton år senare.

Tidsserien stäcker sig tillbaka till 1995. Det finns även tidigare data, men DN har inte jämfört längre tillbaka än så på grund av 90-talskrisen då stora besparningar i skolan genomfördes. Då var andelen som var kvar i skolan fem år senare betydligt lägre än nu, vilket gör jämförelsen missvisande.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.