Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-19 04:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/lararforbundet-tva-forbund-konkurrerar-och-forsvagar-lararna/

Sverige

Lärarförbundet: Två förbund konkurrerar och försvagar lärarna

Johanna Jaara Åstrand
Johanna Jaara Åstrand Foto: Anders Wiklund/TT

De båda lärarförbunden närmar sig en tuff avtalsrörelse. Kommunernas ekonomi är kört i botten och Svenskt näringsliv har lämnat ett nollbud.

Det gör att frågan om en eventuell sammanslagning av de båda förbunden som konkurrerat med varandra under trettio års tid ligger på bordet.

– Dagens organisation med två förbund är försvagande, fördyrande och förlamande, säger Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Under hösten väntar en historisk avtalsrörelse.

Inte minst för Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet. 

Två förbund som under trettio år har delat lärarkåren i två delar och konkurrerat mot varandra.

Om cirka en vecka kommer de båda förbunden på sina kongresser att för första gången få rösta om att utreda en eventuell sammanslagning av de båda förbunden.

Det extremt svåra läget med pandemin har påskyndat behovet av att se över organisationen och samla kraften i ett förbund, enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Coronaepidemin har gjort att avtalsrörelsen har skjutits fram. Dessutom har den tongivande arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv gått ut med ett nollbud, man utesluter alltså inte att det blir noll procents löneökningar när förhandlingarna återupptas under hösten. 

– Det är en tydlig signal eftersom Svenskt näringsliv är normerande för löneökningar, säger Johanna Jaara Åstrand.

Pandemin har dessutom lett till att kommunerna har skjutit fram sina budgetprocesser eftersom det är mer eller mindre omöjligt att beräkna vad de har för tillgångar i nuläget.

Det gäller både tappet i skatteintäkter och hur mycket kostnaderna ökar på grund av pandemin. 

Till det kommer även frågan om Las. Arbetsmarknadens parter har fram till sista september på sig att komma överens. Annars ska regeringen och samarbetspartierna gå vidare med att förändra arbetsrätten genom lagstiftning.

Det är en extrem uppförsbacke för många fackförbund, men särskilt lärarnas, enligt Johanna Jaara Åstrand.

Åsa Fahlén
Åsa Fahlén Foto: Anders Wiklund/TT

– Det är så klart svårt för alla, men inte minst för oss som representerar yrkeskategorier som har släpat efter under så många år.

Enligt Lärarförbundet ligger lärarlönerna dryga tusenlappen under arbetsmarknadens genomsnitt. 

Men trots att det enligt Skolverket saknas 65.000 behöriga lärare, fler och fler lämnar yrket och nyrekryteringen inte fungerar som den ska, har lärarkåren ett svagt stöd i opinionen. 

En färsk Novusundersökning som gjorts på uppdrag av Lärarförbundet och som publicerades den 13 augusti visar att endast två procent av svenska folket anser att lärare förtjänar en högre lön.

Så varför har lärare så lågt stöd när skolans problem och lärarbristen har ju lyfts under lång tid?

– Vi har inte lyckats få upp lärarnas viktigaste frågor på bordet, och därmed inte heller fått allmänhetens stöd i nödvändigheten av att vilja satsa på lärarkåren.

Det beror på dagens organisation med två förbund som är försvagande, fördyrande och förlamande, enligt Johanna Jaara Åstrand. 

– Det gör att vi inte kan ägna full kraft åt lärarnas bästa, utan lägger både tid och resurser till att konkurrera med varandra.

Åsa Fahlén, som är ordförande för Lärarnas riksförbund, säger till DN att hon inte vill uttala sig om en eventuell omorganisering förrän efter kongressen.

Till Skolvärlden, som riktar sig till medlemmarna, säger hon dock att ”det är en viktig och svår fråga att ta i”.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt