Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Larm om fler självmord bland unga

Självmord och självmordsförsök ökar bland unga med aktivitetsersättning. Det framgår av en rapport som lämnas till socialförsäkringsutredningen, rapporterar Ekot.

Mellan 1995 och 2010 mer än fördubblades antalet unga med aktivitetsersättning, tidigare förtidspension, från 5 000 till 12 000. Samtidigt ökade antalet allvarliga självmordsförsök från 115 till 460. De fullbordade självmorden i gruppen ökade från 10 till 45.

Enligt Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) har en övervägande del av unga med aktivitetsersättning någon form av psykiska besvär, exempelvis depressioner, neurotiska syndrom, utvecklingsstörningar eller hyperaktivitetsstörningar som damp eller adhd.

76 procent av nya mottagare av förtidspension hade någon form av psykisk sjukdom eller syndrom 2011, enligt en rapport från ISF.

Professor Kristina Alexandersson, som står bakom rapporten, är kritisk till att sjukvård och försäkringskassan inte har uppmärksammat gruppen mer trots att man har känt att de är extra utsatta. Självmord och självmordsförsök är en markör för allvarlig psykisk ohälsa, menar hon. 

– Här behöver man få tydligare rutiner och vara mer uppmärksam på risken inom sjukvården, försäkringskassan och andra organisationer som har en kontakt med de här personerna, säger hon till Ekot.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson har inte ännu läst rapporten, men konstaterar att många i gruppen har olika psykiska besvär.

– Man kan möjligen misstänka att riskerna för självmord ökar när människor inte har ett jobb att gå till och lämnas ensamma i hög grad, visserligen med ersättning men inte med något annat, säger han till TT.

Många unga med förtidspension har så allvarliga sjukdomar och besvär att de aldrig kommer kunna arbeta. Men många får aktivitetsersättning eftersom de går särskolegymnasium. En utredning pågår som ska hitta ett bättre studiemedel så att unga i särskola inte automatiskt hamnar i förtidspensionssystemet.

– Gruppen som får aktivitetsersättning är väldigt heterogen och den har breddats väldigt mycket. Den starkaste orsaken till ökningen av unga förtidspensionärer är kopplingen till gymnasiesärskolan. Den andra orsaken är ökningen av psykiska diagnoser.

Regeringen kom i höstas med ett förslag som syftade till att minska antalet i aktivitetsersättning och öka utflödet, bland annat genom att erbjuda mer aktiviteter.

– Det måste finnas mer av arbetsinnehåll.

I studien har tre tidsgrupper med 19—23-åringar följts under femårsperioder. En börjar 1995, en 2000 och en 2005.

Även andelen som försökte att ta sitt liv bland unga utan aktivitetsersättning ökade, från 0,44 procent i 1995-gruppen till 0,87 procent i 2005-gruppen under testperioden, men för personer med aktivitetsersättning ökade andelen från 2,21 till 3,81 procent.

Det är oklart vad ökningen egentligen beror på — om det är en högre psykisk sjuklighet bland unga med aktivitetsersättning, om konsekvenserna av själva ersättningen har förändrats eller om personerna får sämre vård än tidigare, när det gäller förebyggande insatser.

– Antingen når inte insatserna fram, eller så är det en annan typ av åtgärder som behövs för de unga, säger Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring och en av rapportförfattarna.

Alexandersson pekar på att andra studier visat att personer med psykiska sjukdomar inte alltid får "optimal" vård.

Många av de unga som försöker ta sitt liv har vårdats för psykiska sjukdomar, en del till och med för att de varit självmordsbenägna.

– I och med att vården vet om deras problem så finns det chanser att sätta in preventiva åtgärder, säger hon.

I rapporten konstateras att det behövs bättre rutiner och verktyg för att följa de unga som beviljats aktivitetsersättning.

– Det behövs mer psykiatrisk kompetens till sjukvården, det andra är att Försäkringskassan säkert behöver mer utbildning och kompetens i hur man bemöter personer med psykiska besvär, säger Kristina Alexanderson.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.