Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Larm: Svenska knarkodlingar ökar kraftigt

Källarodlingar, hemmaväxthus och bond­gårdar som byggs om till marijuanafabriker.

De storskaliga cannabisodlingarna blir allt fler i Sverige, enligt polisen. Aldrig tidigare har så många polisanmälningar gjorts om tillverkning av narkotika som förra året.

Traditionellt sett har den mesta cannabisen som konsumerats i Sverige producerats utomlands och smugglats in i landet via Danmark. Men på senare år har polisen avslöjat en rad inhemska narkotikafabriker som försett Sveriges marijuanakonsumenter med närodlade produkter. Bilder från polisens tillslag mot cannabisodlarna visar garderober som byggts om till miniväxthus, källarvåningar som inretts till drivhus, och bondgårdar där lador byggts om till superfabriker.

– Den storskaliga framställningen av cannabis har definitivt ökat och förväntas fortsätta öka ytterligare, säger Torstein Norman, sektionschef för underrättelsetjänsten inom polisens nationella operativa avdelning, tidigare Rikskriminalen.


I denna övergivna byggnad gömde sig en hemlig marijuanaodling. Foto: Polisen

Gemensamt för de storskaliga ­odlingarna är att de ofta inrättas i avlägset belägna hus på den svenska landsbygden. Det kan handla om nedgångna villor, övergivna skolbyggnader eller bondgårdar som köps upp för en billig penning.

– Troligen handlar det om en organiserad brottslighet. Ju större odling, desto bättre organisering krävs. Men i vissa fall kan det handla om en ren entreprenörsanda, ­säger Torstein Norman.

Fenomenet med storskaliga marijuanaodlingar dök upp i början av 2000-talet i samband med att internetförsäljningen av cannabisfrön och odlingsutrusning kom i gång på allvar. I dag är sajterna som erbjuder hemleverans av fröpåsar, specialbelysning och fläktsystem inte längre bort än ett knapptryck.

– Internethandeln har varit en underlättande faktor för producenterna. Det blir kortare avstånd till köparna, intäkterna bli större och så minskar risken för att bli upptäck eftersom man inte behöver passera en gränskontroll. Och man kan ju inte förbjuda någon att köpa odlingsutrustning, säger Torstein Norman.

Att marijuanaodlingarna blivit fler syns även i statistiken över antalet polisanmälningar om framställan av narkotika. Antalet anmälningar har stigit kontinuerligt de senaste tio åren och de allra flesta gäller framställning av marijuana. 2014 var ett rekordår med 904 anmälningar, jämfört med endast 211 2004, visar siffror från Brottsförebyggande rådet, BRÅ.

En majoritet av de 800 svenska marijuanaanvändare som 2013 deltog i en EU-studie om cannabis­vanor uppgav också att hade köpt svenskproducerad marijuana.

– Två av tre svenskar som deltog i studien uppgav att marijuanan de konsumerat var producerad i Sverige. Men en stor grupp visste inte varifrån marijuanan kom, säger Bengt Svensson, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, som har arbetat med studien.

Men samtidigt som marijuana­fabrikerna förser den svenska marknaden med närodlad narkotika fortsätter cannabis att flöda in över landets gränser. 2014 gjorde Tullverket 2 398 beslag av marijuana och så kallad cannabisharts, totalt 860 kilo.

Majoriteten av beslagen gjordes i Skåne.

– Enbart på Öresundsbron gör vi i snitt sju narkotikabeslag per dygn. 90 procent av dem handlar om cannabis, säger Håkan Hansson vid Tullverkets gränsskyddsavdelning i Malmö.

En del av cannabisen som beslagtogs i Malmö var avsedd för den norska marknaden, men lejonparten hade svenska konsumenter som målgrupp, enligt Håkan Hansson.

Siffrorna talar emot tidigare påståenden om att Sverige numera skulle vara självförsörjande på marijuana.

– Större odlingar av cannabis kan tillgodose marknaden inom ett visst område under en viss period. Men om vi vore självförsörjande borde inte tullen göra några beslag, säger Torstein Norman på polisens nationella operativa avdelning.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.