Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Laserljus aktiverar rovdjursinstinkt i möss

En mus visar rovdjursbeteende mot en syrsa
En mus visar rovdjursbeteende mot en syrsa Other: Ivan de Araujo

Möss börjar bete sig som rovdjur och jagar och biter insekter och kapsyler när rätt hjärnceller aktiveras med laserljus.

Forskare har lyckats slå på rovdjursbeteenden i möss. Djur som normalt sett helst undviker leksaker som rör sig började i stället jaga dem, fånga dem med framtassarna och bita dem hårt och aggressivt som om de försökte döda dem.

Mössen angrep också orörliga föremål som kapsyler och träpinnar.

– I bland åt de till och med upp föremålen. Ingenting av detta skulle inträffa under normala förhållanden, säger Ivan de Araujo vid Yaleuniversitetet i USA.

Läs också: I genomskinliga råttor kan forskarna se allt

Han och hans medarbetare ville förstå hur däggdjurshjärnan styr rovdjurens komplexa beteenden när de jagar sina byten.

– Jaktbeteendet har varit avgörande för djurens överlevnad, och spelat en viktig roll för hur hjärnan utvecklats och utformats under evolutionen, säger Ivan de Araujo.

För att få i gång rovdjurinstinkterna i mössen aktiverade forskarna grupper av nervceller i amygdala, en del av hjärnan som styr känsloreaktioner som rädsla och aggressivitet, med blått laserljus.

Metoden kallas optogenetik, och utvecklades för drygt tio år sedan av Karl Deisseroth vid Stanforduniversitetet, som länge varit en het kandidat till Nobelpriset.

– Tekniken tillåter oss att studera hjärnans funktion på helt nya sätt. Vi kan finjustera våra experiment och ställa frågor som det tidigare var omöjligt att få svar på, säger Mérab Kokaia, professor i neurofysiologi och föreståndare för epilepsicentrum vid Lunds universitet.

Med optogenetik kan forskare slå på och av aktiviteten i utvalda nervceller och se hur de styr olika beteenden, eller undersöka olika sjukdomar. Mérab Kokaia har själv länge använt metoden för att studera epilepsi.

Ivan de Araujos forskargrupp fann att flera delar av amygdala är inblandade i jakten. En grupp nervceller som styr områden i hjärnan som har att göra med rörelse avgjorde med vilken hastighet musen jagade ett rörligt föremål. En annan grupp, som kontrollerar musklerna i ansiktet och käken, verkade styra själva anfallet och bitandet.

– Det är två olika aspekter av jakten: att förfölja bytet och sedan fånga in det och döda det, säger Ivan de Araujo.

Resultaten, som publiceras i veckan i tidskriften Cell, kan också leda till praktiska tillämpningar, menar Ivan de Araujo.

– Vi skulle kunna använda liknande nätverk för att konstruera små robotar som kan leta efter små objekt i röriga miljöer, säger han.

Läs mer om studien och om optogenetik på vetenskapssidan i DN på söndag.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.