Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-12 13:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/lastbilsdadet-kan-ge-allvarliga-stressreaktioner-hos-drabbade/

Sverige

Lastbilsdådet kan ge allvarliga stressreaktioner hos drabbade

Bild: Magnus Hallgren

Traumatiska upplevelser som lastbilsdådet kan ge stressreaktioner i flera veckor efteråt. I vissa fall kan man behöva söka hjälp hos sjukvården för att bearbeta händelsen. Det är även viktigt att prata med barnen.

Katarina Lagerwall
Rätta artikel

– Vi har väldigt mycket kunskap i dag om hur man behandlar posttraumatisk stress, säger Lisa Clefberg, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut med stor erfarenhet och kunskap om rädslor och ångest.

Ett stort antal människor blev vittne till det dramatiska attentatet när en misstänkt terrorist mejade ner gående längs Drottninggatan i Stockholms city på fredagseftermiddagen. Men även andra påverkades när bland annat kollektivtrafiken stängdes ner eller via anhöriga som var på plats.

– Det var många som drabbades indirekt av händelsen och som blir en del av det. Men det är ovanligt att man utvecklar posttraumatisk stress, PTSD, om man inte varit utsatt för livsfara eller sett hur någon blivit livshotande skadad eller dör, säger Lisa Clefberg.

För personer som blev vittne till attacken kan chocken av upplevelsen ta sig olika fysiska och psykiska uttryck, men vanligast är att man direkt efteråt känner sig stressad och får upp minnesbilder av händelsen, berättar Lisa Clefberg. Det kan vara återkommande bilder av rädda människor som flyr i panik eller som är skadade eller döda.

– Det blir ofta en akut stressreaktion i början. Att se döda eller trasiga kroppar är jätteskrämmande och det brukar komma tillbaka som flashbacks; man ser det om och om igen. Ofta blandas de med andra bilder och det är vanligt att man får mardrömmar ett tag efteråt, säger Lisa Clefberg.

Förutom minnesbilderna kan man bli uppvarvad och börja leta efter information i nyhetsrapporteringen och på sociala medier för att få veta mer. Andra kan i stället känna sig fullständigt dränerade och tömda på energi. Sömnsvårigheter och hjärtklapning förekommer ofta. Skuldkänslor är också vanliga: varför klarade jag mig men inte andra? Eller att känna sig lättad över att man klarade sig och inte blev skadad eller dog.

– De flesta är rädda för att det ska hända igen och en del vill inte vara på platser som påminner om händelsen; de kanske inte vågar åka tunnelbana, vistas på stan eller i köpcentrum och liknande, säger Lisa Clefberg.

Reaktionerna kommer inte alltid direkt efter ett trauma utan kan dyka upp närsomhelst upp till en månad efteråt, men de visar sig vanligast de två första veckorna. Studier av terroristattacker visar att ungefär 20 procent av de som var direkt inblandade utvecklade posttraumatisk stress efteråt, vilket är färre än vad forskarna förväntade sig, säger Lisa Clefberg. En förklaring kan vara att eftersom så många drabbas blir det något man delar med många och som gör attentatet lättare att prata om och därför inte känns lika onormalt.

Läs mer: Så pratar du med barn om attacken.

Det är även viktigt att prata om händelsen med barnen, många barn var på plats när den misstänkta terrorattacken inträffade. Psykologen Olof Risbergs råd till vuxna är att vara ärlig och öppen med vad man inte vet och att lugna och trygga barnen.

– Barn behöver veta fakta. Säg som det är, att det är väldigt allvarligt det som har hänt, men också att det är en väldigt ovanlig händelse och att det inte finns risker överallt, säger Olof Risberg till DN.

För vissa kan stressreaktionerna bli så allvarliga att vardagen påverkas, till exempel att inte kunna arbeta eller att plågas av skrämseltankar. I de fallen rekommenderar Lisa Clefberg att kontakta sjukvården.

– Det varierar hur starkt hur man påverkas, men jag brukar rekommendera att man först pratar med en närstående. Sedan är det bra att kontakta vården för att få råd om hur man kan gå vidare. Om det inte hjälper är det bra att gå till vårdcentralen och be att få prata med en psykolog, säger hon.

Andra strategier för att hantera en traumatisk upplevelse är att försöka behålla vardagsrutiner, lägga in tider av vila, se till att få i sig mat och dryck, utföra lätt fysisk aktivitet som promenader och försöka att varva ner. Dessutom är det bra att begränsa tiden man lägger ner för att få mer information om det som har hänt.

– Det är naturligt att vilja veta vad som pågår men det får inte bli tvångmässigt. Då vidmakthåller man känslan av stress och fortsätter att vara på gång, säger Lisa Clefberg.

Personer som blivit vittnen till händelsen och chockats har också fått vård, uppger Stockholms läns landsting. Enligt chefläkare Johan Bratt är det viktigt att söka stöd när och om man behöver det, såväl i dag som längre fram.

– Det finns en organisation som vi sätter igång vid traumatiska händelser. Det är en krismottagning med personal utbildad för att ta hand om människor som behöver hjälp, säger Patrik Söderberg, chef för katastrofmedicinska ledningcentralen på Stockholms läns landsting.

Direktnummer till landstingets krisstödstelefon är 08-123 578 78. Vårdguiden finns på telefonnummer 1177.