Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Läxhjälpen har tagit nya former

Läxhjälpen har tagit många former — den kan ges via nätet eller som ideell insats. Men den har också blivit en del av servicenäringen, i form av skatterabatterade hembesök.

Företag som hyr ut läxhjälpare — ofta högskolestudenter — finns på flera större orter i landet. My Academy, som enligt egen utsago var först på området, vänder sig till den "aktiva familjen":

- Det finns tre anledningar till att man använder vår läxhjälp. Anledning ett är att du inte har kunskapen. Det andra är tiden — sent på kvällen ska du börja tjata om läxor i stället för att umgås. Det tredje är att det finns en inbyggd konflikt i att ha en förälder som hjälper till med läxorna. Barnen kan ha tufft med att ta råd från mamma och pappa, säger Marcus Håkanson, en av My Academys två grundare.

Johan Mellnäs, Stockholm, är pappa till två tonårspojkar och konstaterar att skolelever förutsätts ha driv nog för att ro sina projekt och temauppgifter i hamn. Men han ser inte att skolan lär ut studietekniken. Alltså vilar ett ganska stort ansvar på föräldrarna. Och det engagemanget kräver tid. Ett reklamutskick fick honom och pojkarnas mamma Stina att anlita extern hjälp, en lärarstudent, som mentor till 13-årige sonen Gusten.

- Det handlar inte om betyg eller att topp-prestera. Det handlar om att hitta en strategi för att klara skolan, att prioritera och bli klar i tid, säger Johan Mellnäs.

Läxorna är egentligen inte svåra. Det svåra är att börja med dem, sammanfattar Gusten som går i sjunde klass.

- Förut gjorde jag läxorna själv, eller med föräldrarna. Fast det är roligare att plugga med Calle, han är jätteschyst. Han gav mig tips på hur jag ska komma i gång, säger Gusten.

Att anlita en pedagog för hembesök är självfallet inte gratis. En service förbehållen höginkomsttagare? Nej, hävdar Marcus Håkanson.

- Skatteavdraget för hushållsnära tjänster möjliggör för fler att ha råd. Jag skulle säga att den typiske kunden är en medelklassfamilj — möjligen har föräldrarna en mer gedigen studiebakgrund.

Läxhjälpen är alltså skatterabatterad, då den kan räknas som barnpassning. Och det kan den göra så länge barnvakten/läxhjälparen anlitas för ett barn i grundskoleåldern, enligt Skatteverkets tolkning. Hur många företag som tillhandahåller studiehjälp kan varken Skatteverket eller SCB svara på. Men ingen motsäger att skattereglerna underlättat för den typen av affärsidéer.

Det går också att få stöd via datorn — på nätet finns forum för dem som pluggar, webbkurser, övningsuppgifter, kort sagt det mesta. Många skolor erbjuder också organiserad läxläsning för sina elever. Och parallellt med de vinstdrivande företagen erbjuder Röda Korset gratis läxhjälp för både barn och vuxna. Volontärernas hjälp är främst till för dem som saknar möjligheter att få stöd på annat sätt.

- Vi har åtminstone 85 grupper i gång i landet men behovet är större, för skolans resurser ökar inte, säger Ingela Holmertz, nationell chef för Röda Korsets sociala verksamhet.

Frågan är vad denna uppsjö av tjänster är tecken på. Skolexperter och forskare har pekat på flera tänkbara orsaker: Eleverna förväntas arbeta mycket på egen hand. Skolans stöd till de svagare eleverna är otillräckligt. Kraven på godkända betyg. Kanske är läxhjälpsutbudet ett tecken på en ökad press på de unga, säger Ingela Holmertz:

- Vi krockar inte med annan verksamhet, så det måste ju finnas en efterfrågan. Kanske för att arbetsmarknaden ställer allt högre krav på utbildning.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.