Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-22 13:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/listiga-kajor-later-sig-inte-skrammas/

Sverige

Listiga kajor låter sig inte skrämmas

00:54. Kajorna är ett gissel, men blir allt svårare att överlista.

De täcker himlen i skräniga flockar, bajsar på bilar och stjäl bigarråer. Kajorna är ett gissel, men blir allt svårare att överlista. Varken inspelade ångestskrik eller finurliga fällor får fåglarna på fall.

Halv tio en vardagskväll väller kajorna in från nordost. Under dagen har de pickat gröda ute på åkrarna, natten tänker de tillbringa i träd och lyftkranar i centrala Uppsala.

Foto: Emma Eriksson

De hörs, tar plats och skitar ner.

– Det är den här tiden på året som folk brukar störa sig mest på kajorna. Det är fortfarande häckningstid och fåglarna skränar. Folk kan inte sova och får sina bilar nerbajsade, säger Niklas Aronsson, kajexpert på Birdlife Sverige, som tidigare hette Sveriges Ornitologiska Förening.

Antalet kajor ökar stadigt. Bara i Uppsala beräknas de vara närmare 50.000.

En lyftkran nära Centralstation erbjuder både utsikt och logi. Likaså de höga träden framför stationshuset. Kajorna är mycket sociala och från de högsta grenarna hörs ett väldigt tjatter.

– Förr var de i städerna mest under vintern, men numera väljer många kajor att även häcka där. De hittar mat vid uteserveringar och i städerna finns inga rovfåglar som hotar dem, säger Niklas Aronsson.

Foto: Emma Eriksson

Uppsala har som många andra kommuner prövat att mota bort kajorna med hjälp av digitala ljudskrämmor, som både består av högfrekventa ljudsignaler och ångestframkallande rovfågelläten.

– Ljudet är förfärligt, men kajorna vänjer sig snabbt och efter ett tag är det bara människorna man skrämmer. I princip är det inget som lurar kajor och andra kråkfåglar någon längre stund. De är för listiga för att låta sig luras, säger Niklas Aronsson.

Även i Västerås har de ångestframkallande skriken testats, men inte heller där med någon varaktig framgång. Tvärtom har kajorna svarat med att bajsa ner en allé strax utanför tjänstemännens fönster i stadshuset. 

– Vi får in mycket klagomål från de platser där kajorna övernattar och har även provat att sätta upp belysning i träden, men då sätter de sig i grenar som inte har någon belysning, säger Malin Lundell, landskapsingenjör i Västerås stad.

Kajor i Uppsala. Foto: Emma Eriksson

Kajornas framfart ledde för ett par år sedan till att Västerås stad författade en handlingsplan. Där finns både praktiska råd om ur man skrämmer bort kajor och tips om vidare läsning, till exempel kunskapsöversikten ”Kajor i staden” som Sveriges Kommuner och landsting gett ut. I den redovisas en undersökning där fyra av tio kommuner svarar att kommunen eller invånarna upplever kajan som ett problem.

Staffan Ulfstrand, professor emeritus i ekologisk zoologi vid Uppsala universitet, tycker att mobiliseringen mot kajorna är överdriven.

– Jag har väldigt svårt att förstå varför man ska vidta de här åtgärderna. Kajorna är på intet sätt hotfulla, varken mot oss människor eller mot vårt näringsliv, säger han.

En bit från Centralstationen i Uppsala säljer Saman Al Hussein frukt och grönsaker från ett gatustånd. Några kajor cirkulerar med likgiltig uppsyn, men har svårt att dölja sitt intresse för den dignande buffén.  

– De tjuvar mina bigarråer. Om jag inget gör så tar de alla bigarråerna, säger han.

Borde kommunen komma hit och jaga bort dem?

– Nej nej. De är ju bara djur och mot djuren måste man vara snäll, säger Saman Al Hussein.