Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-21 05:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/livsmedelsverket-svart-ta-fram-enhetliga-riktlinjer-for-skolmaltider/

Sverige

Livsmedelsverket: Svårt ta fram enhetliga riktlinjer för skolmåltider

Foto: Tomas Ohlsson

Kommunernas efterfrågan på nationella riktlinjer för specialkost i skolan har hittills inte fått något gehör hos Livsmedelsverket som ansvarar för offentliga måltider. Orsaken är att skolmaten styrs av olika lagar som en rad myndigheter ansvarar för.

– Det finns ingen myndighet som kan göra det här själv utan det måste göras ihop, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket är ett nationellt kompetenscentrum dit skolorna ute i landet kan vända sig för att få råd om måltiderna. Enligt Anna-Karin Quetel har frågan om att specialkost ökar ohållbart mycket varit högt uppe på agendan de senaste åren.

– Det finns en osäkerhet hur mycket man ska gå till mötes av önskemål kring maten när det inte handlar om en diagnostiserad allergi, säger hon.

Läs mer: Kraftig ökning av elever med specialkost i åtta av tio kommuner

Skolmaten styrs av olika lagar. Själva maten är en fråga för Skolverket och Skolinspektionen, kost av religiösa skäl styrs av diskrimineringslagen medan medicinska skäl kan hamna under Socialstyrelsen. Funktionsnedsättningar kan omfattas av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Det gör det svårt att ta fram de enhetliga riktlinjer för skolmåltider som kommunerna efterfrågar, säger Anna-Karin Quetel. För att det ska ske måste det göras anmälningar om att lagar bör prövas.

– Vi har förtydligat området utifrån vår lagstiftning men det finns en del tolkningar som inte är gjorda och det rör andra myndigheter. 

Det kan handla om rätten till önskekoster eller elevens rätt till veganmat i skolan. Det sistnämnda gäller främst diskrimineringslagstiftningen där eleven tar ett etiskt ställningstagande, och där har skolan inte ett svar i dag.

Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket. Foto: Pressbild

En annan fråga kan vara hur pass allergisk eleven ska vara för att få en anpassad kost, till exempel laktosintolerans eller vid en mildare form av överkänslighet som förekommer vid korsreaktioner för livsmedel kopplad till pollenallergi. 

– I Finland har myndigheterna tagit ställning till att de eleverna inte har rätt till en helt specialanpassad måltid utan måste själva undvika de här livsmedlen. En sådan tolkning finns inte i Sverige, säger Anna-Karin Quetel.

Enligt Anna-Karin Quetel har Livsmedelsverket påpekat behovet av att se över regelverket kring specialkost för myndigheterna utan att få någon respons.

– De har inte prioriterat frågan. Vi har även lyft behovet av stöd för anpassning av måltider för elever med neuropsykiatriska diagnoser hos Specialpedagogiska myndigheten.

Hos barn som reagerar mot vissa livsmedel kan det finnas bakomliggande problem som behöver utredas, till exempel kan intolerans mot laktos egentligen vara mot gluten, därför rekommenderar Livsmedelsverket skolorna att alltid begära en bedömning från hälso- och sjukvården eller elevhälsan för anpassad kost.   

När det handlar om elever med neuropsykiatrisk diagnos finns en kunskapslucka när det gäller miljön kring skolmaten som ofta behöver förändras, enligt Anna-Karin Quetel. 

– Där har vi inga rekommendationer för vi saknar sådan kompetens. Men vi skulle gärna se ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten för att ta fram kunskapsstöd. 

Ställer föräldrar för stora krav på skolmaten till deras barn?

– Ibland kan önskekoster bottna i en okunskap om att skolmaten inte är bra men vi satsar mycket pengar på skolmat i dag och maten är bra. Skulle det göras till en a la carte restaurang behöver vi lägga till flera kronor på skatten och det tror jag inte vi är beredda att göra. Vi har inte råd att alla ska få bestämma vad de vill äta, säger Anna-Karin Quetel.  

Läs mer: Här serveras åtta varianter av dagens skollunch