Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Löfven: Brottsligheten ska bort från gatorna

Statsminister Stefan Löfven (S) vill se hårdare tag mot brottslingar och en fortsatt stram flyktingpolitik. Det berättar han i en stor DN-intervju med mindre än ett år kvar till valet.

– Det gäller att vara stenhård från början. Brottsligheten ska bort från gatorna, säger Stefan Löfven.

Det har gått nästan precis tre år sedan Stefan Löfven tillträdde som statsminister i den rödgröna regeringen. Ända sedan starten har det varit en turbulent resa med hot om nyval, flyktingkris, terrorattentat och it-skandalen i Transportstyrelsen som ledde till att två ministrar fick avgå.

Men med mindre än ett år kvar till valet pekar det mesta på att Stefan Löfven lyckas hålla ihop sin regering tiden ut. Han gör det i en tid där Sveriges ekonomi går urstarkt och där regeringen har kunnat leverera en valbudget som kommer att märkas för breda väljargrupper. Trots det svaga parlamentariska läget har Socialdemokraterna lyckats hålla opinionssiffrorna uppe, medan oppositionen ägnat sig åt uppslitande interna strider.

Vilken blir den viktigaste frågan för dig att driva det kommande året?

– Nyckelordet är trygghet. Det innebär ordning och reda i ekonomin och jobb men också trygghet mot brottslighet. Det är för mycket skjutningar, och våldtäktsanmälningar läggs på hög hos polisen. Det duger inte. Trygghet har också med försvaret att göra. Och ingen av de här utmaningarna löses med stora skattesänkningar, säger Stefan Löfven.

Vi vet att vi inte kan ha en migrationspolitik som inte är hållbar.

Hur viktig blir migrationspolitiken i den kommande valrörelsen?

– Det är en fortsatt viktig fråga. Vi har fattat de beslut som krävs för att hantera situationen, men med det är det inte så att folk känner att det är lugnt. Här gäller att ha en fast beslutsamhet som vi hade 2015. Vi har visat att vi kan hantera en sådan svår situation och fatta de svåra besluten och det står jag för. Vi kommer att göra så även framledes för vi vet att vi inte kan ha en migrationspolitik som inte är hållbar.

Menar du att den tillfälliga lagen ska permanentas?

– Det ska vi utvärdera. Den gäller till juli 2019. Under våren 2018 ska vi in i en utvärderingsfas för att se hur vi ska hantera det. Min poäng är att vi inte kan ha en migrationspolitik som inte är hållbar och det var den inte före flyktingkrisen.

– Men vi måste se det i flera delar. Den ena är det internationella. Vad gör vi för att människor inte ska behöva fly från Afrika på livsfarliga resor över Medelhavet? Den andra är EU. Vi jobbar stenhårt för att EU ska ha en gemensam flyktingpolitik så att fler länder tar sitt ansvar. Det går inte att det bara är Sverige och några få andra länder som tar sitt ansvar.

Foto: Eva Tedesjö

Hur länge kan du hänvisa till att EU ska ha en gemensam flyktingpolitik, innan Sverige måste agera själva?

– Nu ska vi först utvärdera det men vi har en lag som löper till halvårsskiftet 2019. Just nu hösten 2017 fortsätter diskussionen inom EU. Slutligen är det så att vi inte kan ha en lagstiftning som väsentligen avviker från EU. Därför är det viktigt att EU får sin politik på plats.

Vill du ha en stramare migrationspolitk än den som gällde före 2015?

– Vi kan inte ha en lagstiftning som väsentligt avviker från EU:s. Vi måste kunna visa att politiken är hållbar, människor måste kunna känna tillit till att det fungerar. Det är bottenplattan och hur det sen ska konkretiseras måste vi återkomma till.

Gängkriminaliteten uppstod inte ur flyktingkrisen, hur kan svenska politiker ha låtit detta ske?

– Det är många faktorer som bidrar till det. Det har varit underinvesterat i svensk polis under ett antal år. Det är också så att de klyftor som vi har sett växa i det svenska samhället bidrar – långtidsarbetslöshet, för dåliga bostadsområden och skolor. Ett samhälle som dras isär får också de här följdverkningarna.

– Men jag säger inte det för att jag ursäktar brotten. Här gäller det att vara stenhård från början. Det är därför vi tillför polisen så mycket resurser, det är därför vi skärper lagarna mot vapenbrott, narkotikabrott och våldsbrott. Det är hårdheten – bort med brottsligheten från gatorna. Gängbrottsligheten kväver människors frihet, det är min ideologiska grund i detta. De ockuperar hela bostadsområden, det är aldrig okej.

Ska vi förvänta oss ännu hårdare tag mot den här typen av brottslighet?

– Återigen, det är beslutsamheten som gäller. Du måste vara väldigt tydlig mot brottsligheten. Den kommer inte att accepteras. Om det vi nu gjort visar sig inte fungera så kommer vi inte bara att konstatera: det här gick inte. Aldrig. Det är klart att det går. Vi, samhället, är starkare än den organiserade brottsligheten. Den kommer aldrig att vinna.

– Men lika tuffa ska vi vara mot brottens orsaker. Vi ska se till att knäcka långtidsarbetslösheten, grundskolan ska se till att barnen kommer vidare till gymnasiet. Då får de en helt annan start i livet.

Foto: Eva Tedesjö

Varför är det så svårt att komma överens om en modell för att få in fler utrikes födda på arbetsmarknaden?

– Vi har två skilda modeller här. Den ena säger: sänk lönerna. Om en ny anställningsform införs där du sänker lönerna så får du en permanent sådan ordning. Då trycker du ned lönenivån på arbetsmarknaden. Det vet vi från studier i USA att det kan handla om 20 procent. I Sverige handlar det om en miljon löntagare.

– Vårt budskap är det är de som kommer hit som ska anpassa sig till svensk arbetsmarknad. Det är inte svensk arbetsmarknad som ska anpassa sig till dem som kommer hit. Då är det inte så intelligent att lagstifta om lägre löner, enligt mitt sätt att se på det. Det intelligenta är att se att om du har en lönenivå som ett antal människor inte motsvarar i form av kunskap, produktivitet och erfarenhet – hur ska du då komma dit? Det är det som arbetsmarknadens parter nu börjat resonera om. Då kan det vara jobb och utbildning i kombination. Då fattar alla på en arbetsplats att om någon arbetar samtidigt som de utbildar sig är det inte så konstigt att de har lite lägre lön.

Varför är det så farligt med lägre ingångslöner under en begränsad period?

– Det är exakt det som parterna diskuterar nu.

Att riksdagen ska sitta och besluta om vilken lönenivån ska vara – det är faktiskt korkat.

Du uppmuntrar alltså en partsstyrd modell med reglerad utbildning och lägre ingångslöner?

– Absolut. Jag bejakar en partsstyrd modell. Sen är frågan hur vi politiker kan stödja en sådan modell med utbildning och resurser.

– Att riksdagen ska sitta och besluta om vilken lönenivån ska vara – det är faktiskt korkat. Parterna tar ansvar för villkoren på arbetsmarknaden. De vet under vilka förutsättningar det ska göras. Det kan de inte där borta i riksdagen och det kan vi inte i det här huset heller.

Ena stunden efterlyser du blocköverskridande samarbete och nästa anklagar du oppositionen för att vilja slå sönder den svenska modellen – hur går det ihop?

– Det går ihop för att den svenska modellen är precis det här. Mellan 2010 och 2014 hade vi också en minoritetsregering, en borgerlig sådan. Då gjordes ingen överenskommelse om energin, ingen om försvaret, ingen om det finanspolitiska ramverket. Det visar att det här fungerar. Där ger jag också oppositionen credit, vi har gjort det tillsammans.

– Men det är klart att i ett sånt fall som med lönerna så har även jag en gräns. Vi ska vara pragmatiska och se hur vi gör för att nyanlända ska komma in i jobb så snabbt som möjligt. Men om man i och med det ska knäcka den svenska modellen – nej.

Foto: Eva Tedesjö

Hur ska Sverige kunna styras efter nästa val?

– Först måste väljarna säga sitt. Men blockpolitiken är skadlig för Sverige. Den har varit skadlig och den kommer att vara skadlig om den fortsätter. Jag vill bryta blockpolitiken men jag säger också att jag aldrig kommer att samarbeta eller göra mig beroende av Sverigedemokraterna. Det är ett rasistiskt parti.

– Det finns inte bara två sätt att ordna styrkeförhållandena för de sju andra riksdagspartierna. Det är därför som blockpolitiken är så farlig eftersom man låser sig till två sätt. Feltänkt. Man kan tänka dels vem som ska sitta i Rosenbad men framför allt hur ska majoriteten ordnas i riksdagen. Det finns ett antal varianter på det. Det är det vi har visat med våra blocköverskridande överenskommelser. I en del har alla fyra borgerliga varit med, i andra har tre varit med och senast var det två. Det finns ett otal varianter att hitta majoritet men då måste man agera på ett sådant sätt att man är beredd att göra det.

Kommer du att avgå som statsminister om de rödgröna blir större än alliansen?

– Om alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna säger att de tänker bilda en majoritet så finns det ingen anledning att sitta kvar. Men jag tänker inte per automatik avgå. Återigen, väljarna måste ha sagt sitt. Vi vet inte vilket valresultat vi sitter med. Om vi sitter med ett valresultat där vi de facto har gått framåt men inte har någon egen majoritet, då ska jag handla utifrån den situationen. Och då ska jag handla på det sätt som är bäst för vårt land. Huruvida det betyder att jag ska avgå eller sitta kvar och vänta på talmansrunda får vi se beroende på hur resultatet ser ut då.

När det här kom upp beskrevs det som den största skandalen sedan Stig Bergling.

Skulle du kunna tänka dig att sitta i en regering med en borgerlig statsminister?

– Jag företräder det största partiet. Nu sitter de fyra borgerliga partierna och pratar om att även om de är mindre borde de få regera. Det är inte speciellt logiskt. För mig handlar det om att bryta blockpolitiken och hitta något annat. Det är det som är bäst för Sverige.

Kan du tänka dig att regera med passivt stöd från SD om de rödgröna blir mindre än alliansen?

– Nej, jag tänker inte göra mig beroende av Sverigedemokraterna. Aldrig i livet. Varför ska de ges makt över huvud taget? I nuläget har de 13 procent. Det innebär att vi andra har 87 procent. Det vore mycket märkligt om vi inte kunde hitta ett sätt att fatta beslut i Sveriges riksdag där 87 procent inte blir beroende av 13 procent.

Hur kommer it-skandalen i Transportstyrelsen att påverka regeringen i valrörelsen?

– Det pågår en uppföljning i konstitutionsutskotten. Vi har gått igenom de frågor som KU har ställt och svarat efter absolut bästa förmåga. Det ska klaras ut vad som har hänt och vad som inte har hänt. Om mer behöver klaras ut ska vi vara behjälpliga med det.

– När det här kom upp beskrevs det som den största skandalen sedan Stig Bergling. För det första: det här är allvarligt, det har brutits mot lagen och det uppstod en risk med hemliga uppgifter. Men man måste ändå ha sans och balans i den här diskussionen. Stig Bergling var en person som medvetet lämnade över dokument till främmande makt. Här fanns det en risk för att det skulle kunna ske. Ingen av de tre berörda myndigheterna har sagt att det har skett, de har inte kunnat se det ännu. Det är allvarligt men man måste ändå ha storheterna klara för sig.

– Varken Säpo, Försvarsmakten eller Transportstyrelsen begärde mer stöd, mer resurser, annan reglering eller styrning av myndigheten. Det Säpo sa var att vi gör ett tillsynsarbete på detta och så följer vi det. När jag i somras frågade de här tre myndigheterna om det var något mer som vi hade kunnat göra från regeringskansliet under den här processen så sa de nej alla tre. Nu får vi under KU-processen reda ut om regeringskansliet har gjort det som skulle göras.

Foto: Eva Tedesjö

Kommer det att komma fram fler uppgifter om att statsråd eller tjänstemän haft kunskap om säkerhetsriskerna utan att agera?

– Vi har gått igenom händelsekedjan så gott vi kan och vi kan i dagsläget inte se det. Men jag kan naturligtvis inte garantera det. Nu besvarar vi frågor efter bästa förmåga och man får dra slutsatser när hela materialet ligger på bordet.

Är du helt säker på att du inte har fått någon information om detta förrän i januari i år?

– Svar ja.

Tycker du att regeringen har skött den här frågan öppet och transparent?

– Ja, jag tycker det. Vi har svarat på frågor efter bästa förmåga. Ibland måste man få tid att samla ihop vad som faktiskt har hänt och det är inte alltid som man kan göra det direkt på minuten. Jag har hela tiden sagt att vi ska vara så transparenta som det är möjligt att vara. En del uppgifter kan vara hemliga men det som är öppet och som vi kan informera om ska vi göra.

Vad har varit svårast under mandatperioden?

– Det har varit ett svårt parlamentariskt läge och det har varit svårt med migrationsfrågan. Men det är klart att terrorattentatet den 7 april på Drottninggatan… När jag och Ulla står i Skene och hedrar minnet av de ungdomar som dog i en bussolycka och i samma stund får reda på att det är någon galning som kört upp en lastbil på Drottninggatan. Fem döda, och jag träffade skadade på Karolinska. Det är klart att det är hårt. Den stunden och de dagarna, det var svårt.

Hur länge orkar du ha jobbet som statsminister?

– Tills ”mission accomplished”. Det kommer det naturligtvis aldrig att bli så jag blir nog kvar här, ha ha. De får bära ut mig. Skämt åsido, väljarna ska avgöra. För egen del ser jag att det är så mycket som behöver göras så jag är full av både arbetslust och energi.

Analys: Nya hårda socialdemokrater – vad är det som har hänt?

Fakta. Regeringsalternativ

M: Vill att alliansen tar över, även om koalitionen blir mindre än de rödgröna. En sådan lösning kräver stöd från SD.

SD: Partiledare Jimmie Åkesson ser ett scenario med tre politiska block i svensk politik – ett socialistiskt, ett liberalt och ett konservativt block som består av Sverigedemokraterna och Moderaterna. ”Den som genomför det mesta av vår politik har goda chanser att bli statsminister med vårt stöd” sa han till DN i juni.

L: Vill se en alliansledd regering. Andrahandsvalet är en koalitionsregering med allianspartierna och Socialdemokraterna – om de rödgröna blir större än de fyra borgerliga. Kan inte tänka sig att samarbeta med SD och inte heller med Vänsterpartiet.

C: Vill se en alliansregering, men vill inte ta stöd från SD. Söker hellre stöd över blockgränsen om det skulle behövas. I en intervju med DN i slutet av augusti sa centerledaren Annie Lööf att ”C kommer inte att bryta sig loss ur alliansen för att sitta i en regering med S. Däremot hoppas jag att vi har ett sådant klimat i svensk politik att vi kan föra samtal över blockgränsen och att vi kan ta ansvar för landet ihop”.

KD: Vill att alliansen tar över, även om koalitionen blir mindre än de rödgröna. Kan tänka sig att ta stöd från SD.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.