En marknad på 110 miljarder kronor – det är vad striden om vinsterna i välfärden handlar om. Nu kan DN avslöja att Socialdemokraternas vänsterflank försöker pressa partiledningen till en kompromiss om välfärdsvinsterna.
När Socialdemokraterna samlas till partikongress på onsdag är vinsterna i välfärden den i särklass största stridsfrågan.
De senaste åren har de privata bolagens intäkter från kommuner och landsting vuxit kraftigt. Under 2011 köpte kommuner och landsting verksamhet för nästan 110 miljarder kronor i skol- vård- och omsorgssektorn. Av den kakan gick 71 miljarder kronor till privata bolag, en ökning med nästan 30 miljarder kronor, eller 70 procent, sedan 2006.
Att en översyn som Skatteverket gjorde förra året dessutom visar att 17 av 23 granskade koncerner inte betalar skatt i Sverige gör inte frågan mindre kontroversiell.
Konflikten om välfärdsföretagens vinster skär tvärs igenom socialdemokratin.
– Frågan slår an den mest fundamentala, den mest ideologiska nerven inom socialdemokratin. När man ser hur välfärden monteras ner, när man ser att skattepengar inte går till välfärd utan till vinstuttag så angrips den generella välfärdens kärna, säger Andreas Schönström, kommunalråd i Malmö och en av dem som vill reglera välfärdsföretagen hårdare än partiledaren Stefan Löfven.
Inför kongressen förordar partistyrelsen en linje där vinsterna ska begränsas genom hårdare regler och större öppenhet i företagens bokföring. Dessutom ska kommunerna få större inflytande över nyetableringar.
En stark intern opinion i Socialdemokraterna anser att partiledningens förslag inte räcker. Kritikerna lutar sig mot ett LO-förslag om att endast SVB-bolag, en bolagsform där endast små vinstuttag är möjliga, ska tillåtas i välfärden.
Men samtidigt som många socialdemokrater är mycket tveksamma till partiledningens förslag är oviljan att köra över Stefan Löfven stor. Därför har kritikerna nu övergett planerna på att göra LO:s förslag till S-politik på det nationella planet.
Huvudstrategin är i stället att få till en lösning där S-kommuner, om partiet vinner nästa val, ska kunna införa LO-linjen lokalt.
– Slå vakt om det kommunala självstyret och låt alla kommuner avgöra hur de vill göra. Om man då som kommun vill slå fast en icke vinstprincip, då måste man ha en bolagsform som gynnar detta och där har LO presenterat ett svar. I de två beståndsdelarna menar jag att det är nödvändigt att partistyrelsen går oss till mötes, säger Andreas Schönström.
Han känner sig hoppfull inför debatten och omröstningen på fredag kväll.
– Vi har goda förhoppningar om att få partistyrelsen att närma sig LO:s linje. Vi har pratat med kamrater runt om i partidistrikten och det ser väldigt, väldigt bra ut för vår del, säger han.
Företagarna i välfärdsbranschen följer debatten inför S-kongressen med viss bävan.
– Det är uppenbarligen helt okej för killar att tjäna statliga skattepengar i IT-branschen men inte okej för tjejer att tjäna pengar på vård, säger Carola Lemne, vd för Praktikertjänst, en av de största aktörerna i välfärdssektorn.
Hon tycker att debatten om vinsterna i välfärden styrs för mycket av känslor och myter.
– Att Socialstyrelsen kommer med en rapport om att det inte är sämre kvalitet i det privata, det hjälper inte. Debatten utgår inte ifrån hur det faktiskt ser ut, säger Carola Lemne.
Personaltäthet och personalkostnader i välfärden ska regleras så att de inte ska kunna vara väsentligt lägre i privata verksamheter. Hårdare krav ska ställas på dem som driver välfärdsverksamhet och vid försäljning ska tillstånden omprövas. S-ledningen vill också införa ett "investeringsskydd", det vill säga ett förbud mot att sälja offentlig verksamhet till underpris. I åtgärdspaketet ingår också att meddelarskydd ska omfatta anställda i privata välfärdsverksamheter samt ökad tillsyn. Enligt S-förslaget ska intäkter och eventuella vinster redovisas för varje enhet i välfärden. Det ska inte räcka att redovisa på koncernnivå.
LO-förslaget
Bland de interna S-kritikerna finns olika meningar om hur mycket vinsterna ska begränsas, men de flesta har samlats kring den modell som LO presenterade i januari. Förslaget innebär att endast samhällsbolag, utom i undantagsfall, ska få finnas i välfärden. Redan i dag finns så kallade SVB-bolag i aktiebolagslagen, en bolagsform som LO vill utveckla. I samhällsbolagen begränsas vinstuttaget till motsvarande statslåneräntan plus en procent på det totala kapitalet.
Välfärdsbranschen
Antalet privata företag i välfärden har ökat snabbt sedan avregleringen inleddes för 20 år sedan. I dag har var fjärde skola eller förskola en fristående huvudman. På gymnasienivå är hälften av alla skolor en friskola. Drygt 40 procent av alla vårdcentraler drivs av privata entreprenörer.
En femtedel, knappt 200 000, av alla anställda i välfärdssektorn arbetar åt ett privat företag.