Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Lokalpolisen går på knä efter att mellanchefer togs bort

Rikspolischef Dan Eliasson.
Rikspolischef Dan Eliasson. Foto: Marc Femenia

Arkitekterna bakom polisreformen drömde om en strömlinjeformad och slimmad organisation utan ”onödiga” mellanchefer. Men när ledningens modell mötte verkligheten gick verksamheten på många håll ner på knä. För att klara uppdraget bygger lokalpolisen nu upp en spretig flora av resurskrävande kanslier.

Det blir allt tydligare att fjolårets stora omorganisation inte inneburit ett effektivare polisarbete.

DN har rapporterat om sjunkande uppklaringssiffror och förlängda utryckningstider. Rikspolischef Dan Eliasson sade den 10 september till DN att läget är allvarligt, att man kan bli tvungen att riva upp delar av omorganisationen och att ytterligare 600 civilanställda ska snabbanställas.

DN kan nu berätta att de akuta problemen bland annat bottnar i en förlamning på ledningsnivå inom den lokala polisen. De vinster som polisens personalavdelning hoppades nå genom att slimma organisationen och ta bort mellancheferna har, enligt DN:s källor, inneburit ett extremt högt tryck på landets 104 lokala polischefer.

– Jag är ofta fast i mejl och administration, vilket går ut över verksamheten, säger Anders Börjesson, lokalpolisområdeschef i Göteborg.

– Vi är 320 medarbetare och 28 gruppchefer. Det säger sig självt att jag inte mäktar med att sköta alltihop själv, förklarar Pernilla Nilsson som leder Malmö Nord.

Läs mer: Tufft att hålla jämna steg med de kriminella

Beskrivningarna stöds av en intern utredning. Tio polischefer på lokal nivå i Stockholm, Gävle, Västerås, Enköping, Mora, Örebro och Kristinehamn beskriver hur reformen innebar att de ”drunknade” i arbete, tappade kontroll och ”inte kunde fatta relevanta beslut”.

Bakgrunden till situationen är att Genomförandekommittén, som fick i uppdrag att slå ihop de tidigare 23 polismyndigheterna, ville banta ner antalet sektions- och enhetschefer kraftigt. Samtidigt beslutades att i princip alla biträdande chefer skulle tas bort. På så sätt hoppades man kunna flytta resurser till kärnverksamheten och förbättra polisens möjligheter att förebygga, beivra och utreda brott.

Siffror som polisen tagit fram på DN:s begäran visar att antalet indirekta chefer, de som inte har direkt kontakt med poliserna på fältet, minskat från 751 till 495 mellan 2014 och 2016. Under samma period har däremot antalet gruppchefer, som direktleder bland annat ingripande- och utredningspersonal, ökat från 1.899 till 2.586.

Det fanns de som varnade för de följder vi nu ser. Men enhetligheten var det viktigaste, allt skulle se ut på samma sätt över hela landet.

Detta innebär att det i dag går i snitt drygt 5 grupper på varje mellanchef jämfört med ungefär 2,5 för två år sedan. Den ökade arbetsbelastningen har framför allt drabbat de lokala polischeferna.

– När jag tillträdde i fjol hade jag ingen mellan mig och mina 19 gruppchefer. Det funkade inte, säger Jale Poljarevius, lokalpolisområdeschef i Uppsala.

Sedan dess har han utsett två av gruppcheferna till så kallade ledningsstöd, anställt både en operativ koordinator och en planerare och nyligen lagt ut en annons i jakt på ytterligare två planerare.

– Nu kan vi börja arbeta. Det går inte att jämföra med tidigare.

På liknande sätt skapas nya ledningsgrupper utanför den ursprungliga planen på ort efter ort. Snabbast går detta i storstäderna och i de mellanstora städerna, där behovet av avlastning är störst. Ulf Johansson, som är regionpolischef i Stockholm, bekymras över att detta drabbar den redan hårt ansträngda kärnverksamheten i regionens 17 lokalpolisområden. Inte sällan tvingas alltså gruppchefer i yttre tjänst ta plats bakom skrivborden.

– Det kan till exempel vara en utryckningspolis som hjälper till med den operativa planeringen. Det vill man ju egentligen inte, men vi måste samtidigt se till att systemet fungerar, säger han.

DN:s källor uppger att ett avgörande problem i sammanhanget var att Genomförandekommittén ansåg att alla lokalpolisområden skulle vara uppbyggda på samma sätt oavsett antal anställda. Regeringens egen utredning från 2012 hade föreslagit att biträdande chefer skulle få finnas kvar i de stora lokalpolisområdena, men detta ströks bort av kommittén. DN:s källor vittnar om att en sexvåningsmodell, som tagits fram med hjälp av externa konsulter, till varje pris skulle hållas intakt.

– Det fanns de som varnade för de följder vi nu ser. Men enhetligheten var det viktigaste, allt skulle se ut på samma sätt över hela landet, uppger en källa med god insyn i Genomförandekommitténs arbete.

De svällande ledningsgrupperna byggs nu upp utan nationell samordning – trots att enhetlighet alltså varit ledordet för reformen. I den högsta polisledningen finns ingen samlad bild, och hur många nya tjänster som skapats vet man inte.

– Det går inte att säga, då måste man titta på varje lokalpolisnivå, säger hr-chefen Kajsa Möller, ansvarig för polisens personalfrågor.

Kajsa Möller, som även ingick i den kommitté som drev igenom omorganisationen, tycker inte att det gjordes några fel när lokalpolisområdescheferna organiserades.

Jag skulle inte vilja säga att det är något vi har missat, utan snarare är det så att vi nu har mer erfarenhet och praktisk tillämpning av reformen.

– Jag skulle inte vilja säga att det är något vi har missat, utan snarare är det så att vi nu har mer erfarenhet och praktisk tillämpning av reformen. Vi har kommit längre, helt enkelt, och ser vilka behoven är.

Att kommittén inte ville lyssna på interna kritiker tillbakavisar Möller.

– Jag skulle säga att vi lyssnade på alla inspel som kom från olika håll.

Rikspolischef Dan Eliasson säger till DN att stödet till lokalpolischeferna är en av de mest aktuella frågorna just nu. Men några snabba förändringar kan han inte lova.

– Avsikten är att alla chefer ska ha det stöd som de behöver för att driva en bra verksamhet. Vi har sagt att vi går i mål med reformen i alla delar och sedan ser vi om det här var det optimala sättet att organisera arbetet eller inte, säger Eliasson.

Var sexvåningsmodellen en orealistisk pappersprodukt?

– Det tror jag inte. Däremot kan det finnas anledning att göra justeringar på ett eller annat sätt.

 

Foto: Helena Shutrick

Läs mer. DN granskar polisen
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.