Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Lucka i lagen gör att 15-åring kan giftas bort

Riksåklagaren, RÅ, kommer inte att begära prövningstillstånd i Högsta domstolen i det fall där hovrätten friade tre personer från äktenskapstvång efter att en 15-årig flicka gifts bort. Däremot pekar RÅ ut en lucka i lagen för regeringen – med den lag som gäller i dag är det fullt möjligt att gifta bort barn.

DN har vid flera tillfällen uppmärksammat att få åtal väckts och lika få domar avkunnas i mål när det handlar om äktenskapstvång – trots att lagen skärptes redan 2014.

I april i år skrev DN om 15-åriga ”Parisa” (fingerat namn) som giftes bort med en tio år äldre landsman efter att hon befunnit sig i Sverige i bara fem månader. Den blivande maken betalade hemgift och reste från Italien till ett flyktingboende i Jämtland där han gifte sig med ”Parisa” i april 2016.

Så väl tingsrätten som hovrätten friade de tre personer som kammaråklagare Frida Molander kom att åtala för äktenskapsbrott. De åtalade var ”Parisas” 22 år äldre bror, hans fru och en bekant till den man som gifte sig med 15-åringen. Båda domstolarna fann att 15-åringen befunnit sig i en utsatt situation, men att det inte bevisats på vilket sätt det skulle ha utnyttjats av de åtalade. 

Den friande hovrättsdomen överklagades av Frida Molander och vice överåklagare Mikael Björk på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum som vände sig till Riksåklagaren med uppmaningen att begära prövningstillstånd i Högsta domstolen.

– Den friande hovrättsdomen innebär att det är lagligt att gifta bort barn i Sverige, menade så väl Frida Molander som Mikael Björk. (Se faktaruta).

Men RÅ kommer alltså inte att överklaga hovrättens dom. Liksom hovrätten anser inte RÅ att åklagaren har bevisat att de tre åtalade – bortom rimligt tvivel  – utnyttjat 15-åringens utsatta belägenhet och förmått henne att gifta sig.

Vilken grad av påtryckningar som krävs för att någon ska kunna dömas är inte tydligt uttalat i förarbetena – men det krävs mer påtryckningar än i det här fallet, menar RÅ som inte tror att en prövning av målet i HD skulle leda till något annat beslut.

Även beslutet från RÅ klarlägger att den svenska lagstiftningen, som den är utformad i dag, inte förbjuder barnäktenskap. Det menar kammaråklagare Jessica Wenna som drivit majoriteten av de mål om äktenskapstvång som nått de svenska domstolarna.

– Det gäller särskilt barn från andra kulturer där traditionella och religiösa äktenskap är vanliga och kan giftas bort i Sverige utan att det är ett brott. Jag hoppas att lagstiftaren snarast möjligt åtgärdar detta och skapar en lagstiftning som skyddar alla barn från äktenskap, säger hon.

RÅ avslutar sitt beslut med att konstatera att regeringen den 9 mars 2017 tillsatte en utredning som ska undersöka om det finns behov av att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. Den utredningen ska slutredovisas i september i år. Utredningen kommer att få ta del av RÅ:s beslut – för att uppmärksamma regeringen på hur lagen ser ut och verkar i dag.

– Jag tror att de flesta redan tror att barnäktenskap är förbjudet i Sverige. Men det gäller som sagt inte alla barn, säger Jessica Wenna.

Fakta.Tvångsgiften och barnäktenskap

Brottet äktenskapstvång infördes 2014 i Sverige i samband med att man godkände Europarådets konvention om våld mot kvinnor. Brottet består i att någon med tvång eller genom att utnyttja någons utsatta belägenhet förmår en person att gifta sig eller att ”ingå en äktenskapsliknande förbindelse”.

I förarbetena står det att ”tvångsäktenskap och barnäktenskap inte kan tolereras” – men någon särskild kriminalisering av barnäktenskap infördes inte. Det berodde på att regeringen ansåg att brotten ”äktenskapstvång” och ”vilseledande till tvångsäktenskapsresa” ansågs täcka de fall av barnäktenskap som är ”värda att bestraffa”.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.