Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Luckor i forskning om spelberoende

I Sverige har cirka 164.000 personer problem med sitt spelande, vilket utgör ett betydande folkhälsoproblem. Men forskningen kring spelberoende släpar efter, konstaterar en ny rapport.

– Det finns uppenbara luckor i forskningen, säger Per Binde, docent i socialantropologi och en av författarna till Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskaps (Fas) nya rapport där forskningen om spelberoende har sammanställts.

75 procent av de svenskar som har spelproblem kommer varje år ur sina dåliga vanor. Men lika många problemspelare tillkommer. Det gör omfattningen av svenskarnas spelproblem relativt konstant.

Enligt rapporten är strukturella åtgärder, som ökad reglering, det mest effektiva sättet att motverka spelproblem.

För att förebygga beroende borde en nationell handlingsplan införas, så att forskning, behandling och reglering kan koordineras, menar Per Binde.

Han ser gärna mer forskning kring konsumtionen, på samma sätt som finns kring alkohol.

– Det handlar om preventiva åtgärder. Man beskattar alkohol och gör den dyrare. Då minskas konsumtionen och missbruket dras ner, säger Binde.

– Med spel är det inte så enkelt, en spelform kan vara mer skadlig än andra. Där finns en klar forskningslucka.

Fas presenterar rapporten på tisdagen.

Spel om pengar i Sverige

• Lotteriverksamhet har funnits länge i Sverige. 1771 grundades Kungliga Nummerlotteriet under Gustav III:s första regeringsår.
• Sveriges moderna spelhistoria inleddes 1897 med att ett penninglotteri startades.
• Spel på hästar blev lagligt 1923 och stryktips 1934.
• Bingo, spelautomater, restaurangkasino och olika lotterier tillkom efter andra världskriget.
• Fram till 1980 följde spelbolag principen att tillgodose allmänhetens spelbehov men inte stimulera det, sedan dess har spelmarknaden blivit allt mer kommersialiserad.
• Sedan 1970 har spelutgifterna legat på samma nivå, cirka två till tre procent av disponibel inkomst.
• Men antalet spelare har minskat de senaste tio åren, från 90 procent till 73 procent. Det innebär att bruttoutgifterna för spel bland dem som spelar har ökat.
Källa: ”Spelberoende”, en rapport från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. (TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.