Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

M vill åter kartlägga etnicitet bland förövare

Stina Holmberg.
Stina Holmberg. Other: Henrik Montgomery/TT

Moderaterna anser att förövarnas och offrens etnicitet ska framgå i den kartläggning av våldtäkter partiet nu vill se. Det är tolv år sedan en liknande undersökning gjordes i Sverige.

På måndagen presenterade Moderaterna ett förslag till skärpta straff för våldtäkt. Samtidigt vill partiet genomföra en bred kartläggning av sexualbrotten i Sverige, en kartläggning som även anger etniciteten hos såväl förövare som offer.

Läs mer: M vill skärpa straff för våldtäkt

Brottsförebyggande rådet, Brå, gjorde 2005 en omfattande genomgång av hur vanligt det var att begå brott bland utrikes födda jämfört med inrikes födda. Perioden som undersöktes var 1997–2001.

Den närmast föregående analysen av invandrares brottslighet gjordes 1996.

De senaste åren har det flera gånger rests krav på att Brå borde göra om sin mätning.

Bland annat har Sverigedemokraterna och den centerpartistiska riksdagsledamoten Staffan Danielsson, i strid mot sitt partis uppfattning, gjort det.

När kravet framförts har det ofta varit underförstått att den gängse bilden är att invandrare inte är överrepresenterade och att den bilden är fel. Danielsson hör dock till dem som menar att den gängse bilden snarare är att invandrare begår nästan alla brott, vilket också är fel.

I vissa läger ökade oron för att fler utrikes födda ska leda till mer brottslighet efter den stora flyktinginströmningen 2015–2016. I kritiska beskrivningar av svensk invandringspolitik – ofta från omvärlden men även i utspel från SD – betonas det kraftigt ökande antalet anmälningar av brott på senare år, i synnerhet sexualbrott.

Ökningen brukar av forskare dock främst förklaras med skärpt lagstiftning och större anmälningsbenägenhet.

En av författarna bakom 2005 års Brå-rapport, Stina Holmberg, sade tidigare i år att hon tycker den undersökningen fortfarande håller.

Den visade att det var mer än dubbelt så vanligt att utrikesfödda var registrerade för brott som att inrikesfödda var det. Jämfört med 1996 hade överrepresentationen för invandrare ökat med ett par tiondels procent. Samtidigt var mellan 88 och 95 procent av alla personer med utländsk bakgrund inte misstänkta för något brott.

Rapportförfattarna framhöll att det finns en rad förklaringar till skillnaderna, som socio-ekonomiska faktorer och diskriminering. Det var exempelvis mer än sex gånger vanligare att personer från familjer som haft socialbidrag var registrerade för brott än personer från familjer som inte haft det.

Stina Holmberg menade att en ny undersökning inte skulle kunna tillföra mycket.

I 2005 års rapport förde Brå ett resonemang kring motargumenten mot att göra en brottsmätning baserad på nationellt ursprung. Myndigheten landade den gången i att det fanns fler fördelar än nackdelar:

”Det finns en risk att uppgifter rycks ur sitt sammanhang och presenteras på ett sätt som förstärker ett vi- och dom-tänkande. Sådana farhågor får man inte nonchalera. Brå har dock gjort bedömningen att en kunskapsbaserad bild av svenskars och invandrares brottslighet är bättre än en bild som är grundad på gissningar och personliga uppfattningar. Avsaknad av aktuella fakta om brottsligheten bland utrikes födda och deras barn underlättar att myter skapas och befästs.”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.