Många fattiga barn i storstäderna

Sverige blir allt mer ekonomiskt segregerat. Enligt Socialstyrelsen minskade den ekonomiska segregationen under några år för att sedan öka igen från och med 2003. Den långsiktiga trenden visar på en tydlig ökning av klyftorna.

I en källarlokal i Rosengård, Malmö, håller Rörelsen Gatans Röst & Ansikte till. Bland väggar fyllda med bilder på såväl Ronaldinho som Abba, med en studio där äggkartonger fungerar som ljudisolering och där trätrallar med en tjock matta blir en scen, öppnar Behrang Miri dörren för dem som inte har råd med vare sig bussen in till stan eller avgiften till fotbollsklubben.

I stadsdelen där barnfattigdomen är störst i hela landet är ungdomarna helt beroende av att fritidssysselsättningarna är gratis.

– Många av ungdomarna här har aldrig kunnat lämna Malmö, de har knappt ens lämnat Rosengård. De här ungdomarna delar rum med fyra syskon och man har inte råd att varken skicka dem på utflykter eller betala föreningsmedlemskap eller avgifter för en danskurs, säger Behrang Miri.

På uppdrag av Socialstyrelsen har Statistiska centralbyrån (SCB) tagit fram siffror över den relativa fattigdomen bland barn och ungdomar i Sverige. Siffrorna bygger på hur många familjer som har en disponibel inkomst som är mindre än 60 procent av snittet för befolkningen i övrigt.

– Det är ett vedertaget EU-mått för att mäta ekonomisk utsatthet. I beräkningarna tar man bland annat hänsyn till familjernas storlek och antalet vuxna, säger Petter Wikström, statistiker på SCB.

Resultatet visar att andelen fattiga barn skiljer sig kraftigt åt över landet. Ett område, Rosengård, sticker ut väsentligt mer än andra. I denna stadsdel lever 71 procent av barnen i ekonomisk utsatthet. I Stockholmsförorterna Rinkeby/Kista och i Angered i Göteborg är motsvarande tal 51 respektive 50 procent.

I kommunerna Danderyd och Täby däremot lever endast sex procent av barn och ungdomar i relativ fattigdom.

– Det är tyvärr en tendens vi ser i hela Europa, att klyftorna mellan olika grupper ökar. Barnen drabbas både socialt och psykologiskt, säger Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.

Barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) säger till TT att klyftorna är ett problem.

– Vi har ett stort ansvar att ge barn så lika grundförutsättningar om möjligt. För att stärka familjernas ekonomi höjde vi vid årsskiftet riksnormen för äldre barn och ungdomar. Vi har också höjt barndelen i bostadsbidraget.