Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-20 23:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/manga-fragor-kvarstar-efter-obs-utfragning-i-riksdagen-om-falske-officeren/

Sverige

Många frågor kvarstår efter ÖB:s utfrågning i riksdagen om falske officeren

02:57. ÖB: Vi konstaterar att det inte finns något just nu, i dag, som tyder på att sekretessbelagd information har spridits som skulle vara till skada för rikets säkerhet eller våra partners.

Försvarsmakten kan fortfarande inte förklara hur den falske officeren undgick upptäckt, och överbefälhavaren ville inte svara på frågor från media.

Det stod klart efter en utfrågning i riksdagens försvarsutskott.

Under utfrågningen väcktes nya frågor om Försvarsmaktens hantering. När mannen tvingades lämna sin tjänst som stabschef för FN-insatsen i Mali informerades aldrig försvarsdepartementet.

Med anledning av DN:s avslöjande om den falske officeren har Försvarsmakten tillsatt en egen utredning. Den är fortfarande inte klar, men när ÖB och försvarsminister Peter Hultqvist (S) på torsdagen träffade riksdagens försvarsutskott gav man en lägesbild. 

Efter att i en dryg timme ha svarat på ledamöternas frågor bakom stängda dörrar lämnade överbefälhavaren Micael Bydén ett kort uttalande och gick sedan utan att svara på frågor från de journalister som väntade.

Han hänvisar till att det pågår en utredning om mannen:

– Vi konstaterar att det inte finns något just nu, i dag, som tyder på att sekretessbelagd information har spridits som skulle vara till skada för rikets säkerhet eller våra partners. Utredaren konstaterar att det inom Försvarsmakten vid minst ett tillfälle har fattats anställningsbeslut på oklara grunder, säger ÖB Micael Bydén.

Före DN:s granskning kände varken Försvarsmakten eller någon annan myndighet till att mannen fabricerat sin officersexamen. Men det fanns varningstecken. Hösten 2018 upptäckte Kustbevakningen att mannen, som då var chef på myndigheten, ljugit om att han hade körkort och en akademisk examen. Kustbevakningen informerade då Säpo, regeringen och Försvarsmakten.

Trots detta handplockades mannen ett halvår senare till att bli stabschef för den svenska FN-insatsen i Mali. Personen tvingades dock lämna uppdraget hösten 2019 sedan det framkommit i Försvarsmaktens säkerhetsprövning att mannen avslöjats med lögner på Kustbevakningen.

– Då fungerade vårt system och ärendet hanterades skyndsamt och korrekt, säger Micael Bydén.

Överbefälhavaren ville inte svara på frågan om han själv informerades när mannen skildes från sin tjänst. Det ville inte heller brigadgeneral Mats Ström som är kommunikationsdirektör på Försvarsmakten och den som leder utredningen.

Han säger dock att flera av de tidigare utlandstjänster som mannen har haft har han kunnat få på sina meriter från värnplikten.

Överbefälhavaren Micael Bydén ville inte svara på några frågor från media.
Överbefälhavaren Micael Bydén ville inte svara på några frågor från media. Foto: Roger Turesson

Trots att rollen som stabschef för FN-insatsen är en högt uppsatt tjänst nåddes aldrig försvarsdepartementet av informationen. Det bekräftar försvarsminister Peter Hultqvists pressekreterare. Han informerades om den falske officeren först i samband med DN:s granskning. 

– De utredningar som nu genomförs och hela det arbete som Försvarsmakten som arbetsgivare nu genomför är ett belägg för att man betraktar situationen som allvarlig, säger Hultqvist.

Hur ser du på skadeverkningarna i förhållande till Nato och försvarssamarbetet med andra länder?

– Det här är frågor som vi får ta efter hand och det ingår i en samlad bedömning som måste göras i samband med Försvarsmaktens utredning. Vårt samarbete med de andra ligger fast och den planering vi har ligger fast. Vi fortsätter att utveckla det samarbetet. Så ser det ut i dagsläget.

Försvarsutskottets ordförande Pål Jonson (M) säger efter utfrågningen att det fortfarande återstår många obesvarade frågor.

– Det råder oklarheter både kring hur regeringskansliet har hanterat den här frågan men även hur försvarsdepartementet har kommunicerat med den egna myndigheten Försvarsmakten.

Han tycker det är särskilt allvarligt att mannen skickats till internationell tjänstgöring på Nato och olika utlandsmissioner.

– Det är klart att säkerhetsskyddsarbetet måste fungera på den personal som vi sänder utomlands. Det har brustit och det är oerhört allvarligt.