Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-11-26 00:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/martin-jonsson-kraven-pa-kallkritiska-mediekonsumenter-kommer-bara-att-bli-storre/

Sverige

Martin Jönsson: Kraven på källkritiska mediekonsumenter kommer bara att bli större

Kan man lita på det man läser på nätet?
Kan man lita på det man läser på nätet? Foto: Martina Holmberg / TT

Glöm begreppet ”fake news”, det har en gång för alla tappat sin ursprungliga mening och är i dag bara en svepande förolämpning och signal om att den som yttrar det inte tänker förhålla sig till fakta över huvud taget. I diskussionen om lögner, desinformation och manipulationer är det istället ett annat grepp som måste lyftas fram. Nämligen: källkritik.

Val 2018

Den som tänker först delar inte med ryggmärgen. Den som reflekterar en aning och kanske till och med undersöker saken vidare, kommer inte automatiskt att bidra till det förgiftade ekosystem av lögner, överdrifter och myter som sprids över sociala plattformar.

Att mana till källkritik, hos var och en, är därför det viktigaste man kan göra för att minska risken att felaktigheter slår rot och förvränger verklighetsbilden – eller att det växer fram en kultur där alltfler ifrågasätter alla påståenden som inte bekräftar den egna ideologin och tron.

Journalistiken har en självklar uppgift i detta. Men det räcker inte bara att själv sträva efter den sakliga rapportering som ska vara fundamentet i all riktig journalistik. Det är också nödvändigt att ägna mer tid åt att påtala det som är uppenbart fel. Det kommer inte att påverka de som redan bestämt sig att inte ta till sig fakta, men det kan hjälpa till att så ett mer källkritiskt frö hos de andra.

Läs mer: Alla DN:s faktakollar på Faktiskt.se

Det som skiljer den här valrörelsen från de senaste vi sett, frånsett ett ännu mer oklart parlamentariskt läge, är framför allt tre saker.

Dels får en allt större del av publiken i dag sin information från sociala medier, där avsändaren ofta drivs av annat än saklighet – och där de stora plattformarna, som Google, Twitter och Facebook, varken haft ambitionen eller förmågan att stoppa det falska innehållet från att få stor spridning.

Dels är det fler som aktivt anstränger sig för att påverka debatten, i nätverk som inte alltid är så stora, men som behärskar metoderna för att få stor spridning.

Dels möter vi nu en helt ny teknik, där manipulationerna blir alltmer avancerade, vilket gör det svårare att sålla det korrekta från det fabricerade. Program som Adobe Voco, och Face2Face användes förra sommaren för att ta fram en helt manipulerad video med Barack Obama, där till och med läpprörelserna var fejk.

Detta följdes i höstas och vintras av nya tekniker för så kallade ”deep fake”-publiceringar, vilket tog Obama-videon till en ännu mer avancerad nivå, när man kombinerar After Effects och Fake App, som i Jordan Peeles variant här.

En del av de här fabrikationerna kan sorteras i facket underhållning, men när man funderar över användningsområdena tystnar snabbt skrattet. Futurologen Amy Webb, en av de smartaste teknikkännare jag träffat och numera också en av de mest bekymrade, kallar det för ”desinformation på steroider”.

Fusket har sina metoder – och sina arenor. Därför är det nödvändigt att alltfler lägger kraft på att envist påtala det som är fel – oavsett om det är kvalificerade manipulationer eller bara uppenbara galenskaper. Inte för att det är viktigt att ha rätt. Utan för att det är nödvändigt att få fler att vänja sig vid den källkritiska reflexen.

Kraven på mediekonsumenterna kommer bara att bli större. Då får de inte lämnas ensamma av de som säger sig bry om fakta. Det är ett av skälen till att en satsning som Faktiskt.se behövs.

Ämnen i artikeln

Faktiskt
Val 2018
Internet
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt