Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-19 16:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/maste-ha-andra-mojligheter-for-att-na-malet-om-10000-fler-poliser/

Sverige

”Måste ha andra möjligheter för att nå målet om 10.000 fler poliser”

Foto: Jeppe Gustafsson/TT

Trots stora ansträngningar för att locka fler att utbilda sig till polis står hundratals platser tomma. Ansvariga för polisutbildningen vill att den ska ge en akademisk examen för att öka intresset.

Polisens nationella samordnare för polisens tillväxtarbete, Mattias Dejke, tror i stället på att bredda vägarna in i yrket.

– Vi måste se andra möjligheter till att nå målet på 10.000 fler polisanställda, säger han.

Polisbristen i Sverige är akut samtidigt som den grova brottsligheten ökar med ett stort antal allvarliga sprängdåd och dödsskjutningar. Regeringen har därför satt som mål att det ska anställas 10.000 fler poliser från 2016 fram till år 2024.

För att uppnå målet har antalet platser på polisutbildningen utökats. Trots massiva insatser att locka fler att söka är intresset svalt och nästan hälften av platserna står tomma till vårens antagning: Till 1.020 utbildningsplatser har 651 sökande klarat antagningskraven.

På DN Debatt riktar nu ansvariga för de fem polisutbildningarna i Sverige kritik mot regeringen som de menar inte är villig att införa de reformer som efterfrågas för att öka attraktionskraften för utbildningen. I dag ger polisutbildningen ingen akademisk examen och nästan inga möjligheter till vidareutbildning på högskolor och universitet. För många unga upplevs därför yrket som en karriärmässig återvändsgränd.

”Det går nämligen inte att rekrytera så många så snabbt, just eftersom det inte är tillräckligt många som är intresserade av att läsa på universitet utan att få en akademisk examen”, skriver artikelförfattarna.

Mattias Dejke, nationell samordnare för polisens tillväxtarbete, tycker att den låga siffran för vårens antagna är en besvikelse. 

 – Det är självklart en siffra som inte vi tycker är så bra. Vi hade förväntat oss mer, säger han. 

Flera åtgärder har satts in för att förenkla processen kring antagning och rekrytering till polisutbildningen som sjösattes i januari i år.

– Att attrahera personer är inte ett problem men det är alldeles för få som fullföljer sina ansökningar, för få som kommer till prövning hos rekryteringsmyndigheten och det är för få som godkänns och i slutändan antas, konstaterar Mattias Dejke. 

Vad beror det på? 

– Vi har haft en antagningsprocess fram till nu som tagit 30 veckor. Nu har vi kortat ned den till 30 dagar. I den nya automatiserade processen får man återkoppling på sin ansökan och påminnelser om man inte återkommit. Det tror vi kommer öka antalet personer som kommer på prövning rätt rejält. Det visar erfarenheter från Försvarsmakten. 

– Men vi kan också se i antagningen till i år att några färre blir godkända på testerna. Det måste vi analysera vad det består i.  

Varför är det så få som blir godkända? 

– Vi har en potential att 6.000 skulle kunna göra prövningarna i stället för som i dag ungefär 4.000. Där tror jag vi har den stora hemtagningen. Vi behöver se till att de som är antagningsbara kommer till prövning. 

 Vad gör de i stället? 

– Det är väl en samhällsfråga. Vi står som många myndigheter inför ett visst generationsskifte och det är många gånger samma kompetens vi konkurrerar om.

Vad är nästa steg för att locka fler? 

– Nu implementerar vi den nya antagningsprocessen. Den innebär också att man kommer att kunna söka tre olika antagningar, ett och ett halvt år fram i tiden. Vi tror att större valmöjlighet gör att det kan bli mer attraktivt, säger Mattias Dejke.  

Polisen fortsätter också att satsa stort på nationella rekryteringskampanjer, men att även rikta dem på lokal nivå. 

– Det är svårt att rekrytera i vissa glesbygdsområden och i Stockholm.

Kraven på att både förlänga och ge akademisk examen för polisutbildningen samt utöka möjligheten att läsa vidare på högskolan och universitet har hittills avvisats av justitieminister Morgan Johansson (S). 

Hur ser ni på det?

– Att vara polis är ett jättekomplicerat yrke och det kommer sannolikt inte bli mindre komplext i framtiden. Vi måste ha personer som klarar av den miljö vi jobbar i. De måste ha en adekvat utbildning. Vi måste fortsatt ställa höga krav på dem, säger Dejke. 

Samtidigt menar han att man måste se överandra vägar in i yrket förutom en högskoleutbildning för att nå målet på 10.000 fler polisanställda, till exempel den funktionsinriktade utbildningen som är ett komplement till grundutbildningen. 

– Vi har riktat in oss internt mot utredare, forensiker och it-specialister. Nu måste vi öppna upp där. 

Polisfacket pratar om bättre löner och arbetsvillkor som en faktor till polisbristen. Mattias Dejke säger att Polismyndigheten måste vara en attraktiv arbetsgivare och arbeta med att stärka arbetsvillkoen, bland annat genom möjligheter till fort- och vidareutbildning.

Men är lönen för låg? 

– Allt är relativt. Det jobb du gör, som är väldigt kravfyllt och svårt, ska du få en realistisk lön för.

Även om Mattias Dejke anser att det är en oerhörd utmaning att växa med 10.000 fler polisanställda mellan 2016 och 2024 ser han det inte som orimligt. 

– Vi ligger i prognos, och nästan lite över. Vår civila rekrytering har gått väldigt bra. Här och nu ser det ut som att vi följer prognosen, säger han.