Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Mest pengar till kommuner med många flyktingar

Kommuner med stort flyktingmottagande får mer pengar till skolan i höstbudgeten.
Kommuner med stort flyktingmottagande får mer pengar till skolan i höstbudgeten. Foto: Beatrice Lundborg

Kommuner med stort flyktingmottagande blir vinnare när regeringen i höstbudgeten väntas skjuta till ytterligare pengar till skolan. Men det dröjer tre år innan satsningen slagit igenom fullt ut.

I fredagens DN beskrev utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) det som sin "stora fajt" att skolor med stora behov ska få mer pengar. Men någon större strid internt i regeringen lär det inte bli, enligt uppgift till DN. Finansminister Magdalena Andersson (S) har nyligen visat förståelse för kommunernas krav på mer pengar och har dessutom ett färskt kongressbeslut i ryggen om att mer statliga pengar ska gå till kommunsektorn där skolorna är en stor utgiftspost.

Till detta kommer att regeringen i vårbudgeten gav ge en halv miljard kronor extra till skolan under andra halvåret i år. På årsbasis innebär det en miljard kronor och det är en fördubbling - två miljarder kronor - till valåret 2018 som Gustav Fridolin nu vill se i höstbudgeten.

– Det viktiga är att vi startar nästa år och landar på de sex miljarderna om tre år, säger Gustav Fridolin.

Det skulle i så fall innebära att regeringen följer Skolkommissionens modell och ger två miljarder kronor extra till landets skolor 2018, fyra miljarder kronor 2019 och sex miljarder kronor 2020. Vinnare blir kommuner som tagit emot många flyktingar. Regeringen använder Skolkommissionens beräkning som grund.

Även från borgerligt håll hörs positiva kommentarer.

– De utmaningar som nu kommer med ökat antal flyktingbarn gör att det krävs än mer resurser, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund som tidigare var utbildningsminister.

Han vill att största delen av pengarna går till fler förstelärare.

– Till de invandrartäta områdena behöver man locka de bästa lärarna. Och det gör man med förstelärartjänster som man annonserar ut med högre lön, säger Björklund.

Men någon sådan styrning av pengarna säger den nuvarande utbildningsministern nej till.

– De här resurserna ger möjlighet att införa fler förstelärare, tvålärarsystem och andra insatser som vi vet gör skillnad i de tuffaste skolorna. Men den stelbenta öronmärkning som Jan Björklund gjorde sig känd för gjorde att pengar inte nådde fram, säger Fridolin.

Från en av ledamöterna i Skolkommissionen kommer kritik mot att regeringen inte inför Skolkimmissionens förslag i sin helhet.

– Menar man allvar med att göra någonting åt likvärdigheten måste man också göra någonting åt dagens system och de urvalskriterier som vi har, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Men kommissionens förslag till utlottning av platser till populära skolor finns det inte majoritet för i riksdagen och även utbildningsministern själv tvekar.

– Jag är skeptisk till lottning på det sättet som kommissionen föreslår. Men nu hoppas vi att det under remissrundan som pågår ska komma förslag, inte minst från de friskolor som konstaterar att kötid fungerar väldigt dåligt, säger Gustav Fridolin.

Friskolornas riksförbund kan tänka sig en åldersgräns för när man kan ställa sitt barn i kö.

– Vi kan tänka oss att man inte kan sätta barn i kö förrän vid en viss ålder, till exempel sex år. Vi kan också hålla med om att det finns en problematik att friskolor är så populära att om du är född sent på året eller flyttat till en annan ort så blir det problem. Men bäst vore att låta populära friskolor expandera, säger ordföranden Ulla Hamilton.

Fakta. Extra skolpengar

Siffrorna visar hur stor ökningen blir vid ett tillskott på sex miljarder kronor per år.

Dessa kommuner skulle få mest:

Kommun Procentuell ökning

Lessebo 25

Högsbo 23

Mellerud 21

Fagersta 21

Dessa kommuner skulle få minst

Vaxholm 5

Öckerö 5

Danderyd 4

Lomma 4

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.