Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Utplaceringarna skärper säkerhetsläget

Iskandersystem i parad i Moskva maj 2015. Arkivbild.
Iskandersystem i parad i Moskva maj 2015. Arkivbild. Foto: AP/TT

Rysslands utplacering av robotar av typen Iskander i den ryska enklaven Kaliningrad skärper ytterligare säkerhetsläget i Östersjöregionen. Länderna i området uttrycker oro. Men vapenskramlet har också en global omfattning; Efter Ukraina och Syrien planerar Ryssland att öppna militärbaser i Vietnam och Kuba.

Ryssland är sedan några år engagerat i två krigsoperationer, i Syrien och Ukraina. Att landets ekonomiska tillväxt är fortsatt negativ för tredje året i följd tycks inte dämpa Kremls strävan efter att fortsätta sin militära expansion, både i närområdet och på andra sidan klotet.

Varför Ryssland just nu stationerar Iskanderrobotar i Kaliningrad, en rysk region som är inklämd mellan Nato-medlemmarna Litauen och Polen, kan ha flera skäl.

Den övergripande förklaringen är den allt sämre relationen mellan Ryssland och USA (och i viss mån EU) som har följt på den ryska interventionen i Ukraina, annekteringen av Krim och ingripandet i Syrien för att säkra diktatorn Bashar al-Assads ställning.

En annan orsak kan vara att kontra Natos utplacering av fyra bataljoner i Polen, Estland, Lettland och Litauen nästa år, men också ett möjligt ryskt tvivel på att de tidigare neutrala länderna Finland och Sverige även i framtiden förblir alliansfria.

 

Iskanderrobotar har kapacitet att bära kärnvapen och har en möjlig framtida räckvidd på 700 kilometer

 

Iskanderrobotar har kapacitet att bära kärnvapen och har en möjlig framtida räckvidd på 700 kilometer, och de kan därmed nå såväl Berlin som Stockholm. Det skapar naturligt nog nervositet kring Östersjön.

Tidigare har Moskva tydligt signalerat vad man ser som en röd linje; svenskt (och finskt) Natomedlemskap. I min intervju med den ryske utrikesministern Sergej Lavrov (i DN 29 april 2016) förklarade han att om Sverige skulle bli medlem i den västliga försvarspakten kommer Ryssland att svara med att vidta ”nödvändiga militärtekniska åtgärder”.

Vilka dessa åtgärder kunde vara överlät han till försvarsministeriets och militärens avgörande.

Rysslands Stockholmsambassadör Viktor Tatarintsev hade i en tidigare DN-intervju (18 juni 2015) klargjort vad det kunde handla om för åtgärder på det militära planet: att ”omorientera våra styrkor och missiler. Det land som går med i Nato måste vara medvetet om vilka risker det utsätter sig för”.

Nu har ryska Iskander-missiler flyttats fram till en position som når stora delar av södra Sverige. Utan att det är aktuellt med ett svenskt medlemskap i Nato. Kan det finnas ett samband med det svenska närmandet till Nato? Det är inte vad som sägs i Moskva. Men någon slags markering är det uppenbarligen.

 

Ryssland ligger i startgroparna för att åter etablera sig som en världsomspännande militärmakt

 

Framstöten i Östersjöområdet sker samtidigt som Ryssland ligger i startgroparna för att åter etablera sig som en världsomspännande militärmakt, någon som påminner om den epok då Sovjetunionen försökte vara USA:s globala rival.

I första hand handlar det om att återuppliva gamla sovjetiska militärfästen. Med Egypten, som var nära allierad till Moskva fram till 1970-talet, pågår enligt tidningen Izvestija överläggningar om att från 2019 hyra den före detta sovjetiska marinbasen i kuststaden Sidi Barrani vid Medelhavet. Där ska en mindre kontingent ryska militärer placeras.

Sedan tidigare har Ryssland endast militära faciliteter i ett land utanför det före detta Sovjets territorium, i Syrien: flygbasen Hmeimim vid Latakia och en flottstation i Tartus. Den senare ska nu uppgraderas till en permanent flottbas.

Ännu större geopolitisk laddning har planerna på att åter placera rysk militär i Kuba och Vietnam, där Moskva inte har haft fotfäste på årtionden. I Lourdes på Kuba fanns fram till 2001 en rysk signalspaningsstation riktad mot USA; den stängdes främst av finansiella skäl.

I Cam Rahn i Vietnam fanns Sovjets/Rysslands största utländska flottbas mellan 1979 och 2002, och en bas för den sovjetiska Stilla havsflottan. Den har på senare år används av Ryssland för underhåll av bland annat ubåtar.

Att Ryssland strävar efter att återställa sin globala militärnärvaro, som gick förlorad efter Sovjets sammanbrott 1991, ligger i linje med Moskvas utrikespolitiska ambition att utmana USA:s ställning som ensam supermakt.

Det finns också tankar på att öppna ryska baser i Venezuela och Nicaragua.

Det låter ganska mycket som ”Kalla Kriget 2.0”, om dessa planer förverkligas.

Detta har hänt.Robotar och anklagelser

  • När Ryssland flyttade Iskander till Kaliningrad förra veckan sände man ut ett stort antal militära flygplan över Finska viken. Finland kränktes av ett ryskt jaktplan två gånger, och Estland en gång - vilket Ryssland förnekar.
  • USA sade upp samarbetet med Ryssland i Syrienfrågan efter al-Assads och Rysslands bombningar av civila mål i staden Aleppo. Ryssland stöder al-Assad och säger att USA:s agerande i Mellanöstern har lett till betydligt fler civila offer. Ryssland svarade med att riva upp avtalet med USA om att göra sig av med vapenklassat plutonium.
  • USA:s departement för hemlandssäkerhet och USA:s underrättelsetjänster anklagade i fredags Ryssland för att påverka presidentvalskampanjen. Ryssland uppgavs ligga bakom hackade mejlkonton och läckor via bland annat Wikileaks. Även misstänkta försök att ta sig in i flera delstaters valsystem har upptäckts.
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.