Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Migrationsverket försökte hindra tolkarnas uppehållstillstånd

Foto: Alexander Mahmoud

Migrationsverket försökte i det dolda få en domstol att inte bevilja tre afghanska tolkar uppehållstillstånd i Sverige.

DN kan avslöja hur myndighetens stabsjurist dök upp oanmäld på migrationsdomstolen och varnade domarna för hemliga säkerhetsrisker.

I början av mars fick tre afghanska män uppehållstillstånd i Sverige, efter beslut av migrationsdomstolen i Malmö. De tre männen har arbetat som tolkar för den svenska ISAF-styrkan, och fruktade för sina liv efter att de svenska trupperna lämnat landet. Domstolen slog fast att tolkarna hade rätt till uppehållstillstånd och att Sverige har ett ansvar för att deras fri- och rättigheter inte kränks.

Men nu kan DN avslöja hur Migrationsverket, som tidigare nekat de afghanska tolkarna uppehållstillstånd, in i det sista försökte övertyga domstolen att avslå männens överklagan.

Läs mer: Tolkar som arbetat för Sverige hotas till livet av talibaner

På fredagsmorgonen den 4 mars, bara tre dagar innan domstolen fattade sitt beslut, dök Migrationsverkets stabsjurist Helene Hedebris plötsligt upp på domstolen i Malmö och ville träffa chefsrådmannen Fredrik Löndahl.

Foto: Sändaren

Helene Hedebris hade förstått att migrationsdomstolen snart skulle bifalla tolkarnas ansökan eftersom man begärt en kontroll i Schengens informationssystem. Det görs i slutet av en prövning för att se om personen är efterlyst i något land. Kontrollen av tolkarna gav inget, men när Helene Hedebris kom oanmäld till domstolen varnade hon ändå chefsrådmannen för att bifalla deras ansökan.

”Det finns ytterligare uppgifter rörande klaganden som Migrationsverket inte kan eller får förmedla till domstolen”, sade hon enligt en tjänsteanteckning som DN tagit del av.

Om tolkarnas överklaganden skulle bifallas så måste domstolen först koppla in Säkerhetspolisen, ansåg Helene Hedebris.

”Vilken typ av uppgifter det är fråga om kan HH inte uppge”, skriver chefsrådmannen Fredrik Löndahl i tjänsteanteckningen.

Det är första och enda gången under tolkarnas flera år långa kamp för uppehållstillstånd som de hemliga säkerhetsuppgifterna nämns. Varken domstolen eller tolkarnas advokater har fått höra om dem under handläggningen. Hade Helene Hedebris besök inte antecknats av domstolen hade hennes påståenden aldrig dokumenterats.

– Jag vet fortfarande inte vad uppgifterna gällde. Vi bedömde att det var för substanslöst för att vi skulle vidta någon åtgärd och i det sena läget koppla in Säkerhetspolisen. Det borde Migrationsverket i så fall ha gjort långt tidigare, säger chefsrådmannen Fredrik Löndahl till DN.

Efter en extrainsatt överläggning valde migrationsdomstolen att inte låta Helene Hedebris påverka deras beslut. Tolkarna fick uppehållstillstånd. Migrationsverket har sagt att man inte tänker överklaga det beslutet.

Foto: Sändaren

Fredrik Löndahl anser att stabsjuristens besök på domstolen var mycket anmärkningsvärt.

– Jag tycker att det är märkligt ur många aspekter. Finns det något med substans bör man kunna säga det, vi är faktiskt en domstol och är vana att hantera sekretessbelagda uppgifter. Om en myndighet undanhåller en domstol information så är det allvarligt.

Läs mer: Tjänstemän instrueras att inte fråga om hoten

DN har tidigare skrivit om Helene Hedebris och hur hon påverkat processen för de tre afghanska tolkarna. Hon har bland annat instruerat ambassaderna där tolkarna ansökt om uppehållstillstånd att inte fråga om vilka hot de utsatts för, trots att migrationsdomstolen ansåg att så skulle ske.

”Jag är inte intresserad av skyddsskäl mot AF (Afghanistan reds anmärkning) eller specifika händelser”, har hon skrivit i ett mejl till ambassaderna som DN tagit del av.

Helene Hedebris vill inte kommentera vilka uppgifter som låg bakom hennes besök hos domstolen.

– Ja, det är ovanligt att göra så. Men det går inte att gå in på varför, för då måste jag gå in på vad det är för sorts information och det är sekretessbelagt.

Enligt henne var det inte aktuellt att informera domstolen om de hemliga uppgifterna tidigare, utan det blev det först när hon förstod att de skulle bifalla tolkarnas överklagan. Hon vill inte säga vilka fler som känner till informationen.

Har Säkerhetspolisen informerats om de här uppgifterna?

– Ja, det hoppas jag.

Du hoppas det?

– Jag är inte handläggande i de här ärendena, men jag förmodar att de informerats.

Om Migrationsverket känner till säkerhetsrisker, varför har ni inte överklagat domen?

– Det vet jag inte, den bedömningen var jag inte involverad i.

När DN söker Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer får vi besked om att myndigheten inte tänker kommentera Helene Hedebris agerande. Anledningen är att hon nu utreds internt på grund av hur hon har hanterat tolkärendet.

Migrationsverket svarar inte heller på om det fanns substans i Helene Hedebris uppgifter, om de överlämnats till Säkerhetspolisen, och varför de i så fall inte överklagat migrationsdomstolens beslut att ge tolkarna uppehållstillstånd.

DN har även varit i kontakt med tolkarnas advokat som inte vill kommentera Migrationsverkets agerande utan avvaktar resultatet av myndighetens internutredning. Flera av tolkarna befinner sig fortfarande utomlands.

Fakta.Tolkarnas kamp för skydd i Sverige

  • Sverige var mellan 2002 och 2014 en del av den internationella ISAF-insatsen i Afghanistan.
  • Sedan insatsen avvecklades har ett 20-tal tolkar som då arbetade för Sverige fått hjälp att få skydd här eftersom deras liv ansetts vara i fara i hemlandet. Men de tolkar som avslutade sin anställning tidigare än 2013/2014 har inte fått samma stöd.
  • Migrationsdomstolen i Malmö har prövat fyra tolkars rätt till uppehållstillstånd, och beviljade i mars 2016 tre av dem det. Det skedde efter att Migrationsverket först nekat dem uppehållstillstånd, eftersom myndigheten ansåg att de inte hade en särskild anknytning till Sverige.
  • Den fjärde hade redan uppehållstillstånd i Tyskland, och det fanns oklarheter kring om han arbetat för Sverige.
  • Fortfarande finns flera tolkar i Afghanistan som hävdar att de arbetat för de svenska styrkorna och som hoppas på att få komma till Sverige.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.