Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Migrationsverkets generaldirektör: ”Inte nöjd med antalet beslut per medarbetare”

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik menar att siffran för antalet ärenden per medarbetare var för låg förra året.
Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik menar att siffran för antalet ärenden per medarbetare var för låg förra året. Other: Alexander Mahmoud

Rättssäkerheten i asylhandläggningen är god. Det anser Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Trots medarbetares larm om att deras pressade situation leder till kvalitetsbrister så vill han se en ännu högre beslutstakt. 

– Jag är inte nöjd med antalet beslut per medarbetare, säger han. 

De senaste veckorna har DN kunnat berätta om kritik som framför allt rört rättssäkerheten i asylhandläggningen på Migrationsverket. Medarbetare på myndigheten har beskrivit en hård press på att fatta många beslut snabbt, vilket lett till att asylbesluten inte varit ordentligt underbyggda. Detta håller inte Mikael Ribbenvik med om.

– Jag menar att vi har god rättssäkerhet. Den kritiseras från alla håll och kanter och ofta från människor som är missnöjda med besluten. Vi tittar på våra granskningar och hur domstolarna behandlar våra beslut. Det får mig att komma till slutsatsen att vi har en rättssäker prövning.

Även chefsrådmannen på Migrationsdomstolen i Malmö, där en fjärdedel av överklaganden på utvisningsbeslut handläggs, gick i veckan ut och kritiserade kvalitén på Migrationsverkets asylutredningar, som hon tycker försämrats de senaste åren.

– Det finns vissa rådmän som säger det och andra som säger att det inte blivit så. Detta är en självständig domare, hon är inte en talesperson för hela domstols-Sverige, säger Mikael Ribbenvik.

Hon säger att kvaliteten på asylutredningar har försämrats sedan 2015 – har hon fel?

– Jag tror inte man kan uttrycka det så, det är väl hennes subjektiva upplevelse av de ärenden som hon fått.

Vad anser du?

– Vi har inte sett det. I kvalitetsgranskningen 2016 hade vi fyra punkter som vi tyckte hade försämrats avsevärt. Detta var när vi gjorde som flest ärenden. Det handlade om att bifallsärendena gick för fort, medan det beskrevs i medier som att avslagsärendena var felaktiga. 2017 gjorde vi en hel del kompetensutvecklingsinsatser och när vi mätte igen så var det betydande förbättringar. 

I den interna kvalitetsgranskningen generaldirektören nämner framgår det att handläggningen av asylärenden blivit bättre sedan den förra uppföljningen gjordes men att den rättsliga kvaliteten i asylbesluten ”inte är helt tillfredsställande”. Brister konstaterades bland annat gällande statusbedömning och i ärenden som rör barn.

DN har också berättat om att andelen utvisningsbeslut som ändras i domstol ökade under 2017. En låg ändringsfrekvens är något Migrationsverket framhållit som ett kvalitetsmått och Migrationsverket har själva i en rapport beskrivit ökningen som "markant". Men Mikael Ribbenvik tycker inte att ökningen – från fem procent 2015 och 2016, till åtta procent 2017 – är anmärkningsvärd. 

– Praxis har ändrats för exempelvis afghanska barn och eritreanska flyktingskap. Det som är viktigt är när domstolen inte håller med på samma material. 

Även för iranier har ändringsfrekvensen ökat, från 10 till 17 procent. Det har också ökat för bland andra irakier, statslösa och ukrainare. Vad finns det för förklaringar där?

– Jag har inte djupkunskapen att gå igenom varje land. Men om vi tittar på det översiktligt så hade vi 2016 väldigt hög bifallsprocent på asylärenden och den var betydligt lägre 2017. Det handlar också om ärendesammansättning.

Du har ingen förklaring till varför det ändrats för flera länder?

– Den förklaringen finns nog hos de som analyserar det. Förvaltningsavdelningen och rättsavdelningen. 

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik. Foto: Alexander Mahmoud

Ett annat kvalitetsmått som Mikael Ribbenvik framhåller är de så kallade återförvisningarna, de ärenden som domstolarna skickar tillbaka till Migrationsverket bland annat för att utredningarna inte är kompletta. 

–  Om domstolarna skickar tillbaka allt till oss så är det inte bra, säger han. 

Gällande återförvisningar så är det en stor andelsökning gällande ensamkommande barn. Från sex procent 2015 och 18 procent 2017. Vad tänker du om det?

– Det är en väldigt hög ökning, men jag ska avhålla mig från att göra en analys för jag har inte sett de siffrorna.

Det är inget man har diskuterat?

– Jodå, men det är ganska detaljerade frågor så jag kan inte svara på alla.

Ribbenvik hänvisar till verkets expertgrupp. Där finns det ingen DN kan tala med, men man hälsar via pressavdelningen att ökningen mellan 2016 och 2017 framför allt beror på införandet av den tillfälliga lagen och en ökad benägenhet att i domstolen åberopa nya skäl, som exempelvis konvertering och hbtq-skäl. Följdfrågor kan ställas först nästa vecka. 

Migrationsverket har tidigare sagt att man prioriterat syriska ärenden under 2016, eftersom det var den största sökandegruppen och för att praxis var att de flesta fick uppehållstillstånd. Av de 112 000 ärenden som avgjordes gällde 13 500 personer som var minderåriga ensamkommande vid ansökningstillfället. Det var fler än året innan, men det har bland många medarbetare som DN talat med funnits en kritik om att lättare ärenden prioriterades på bekostnad av ensamkommande barn. Det skriver Mikael Ribbenvik inte under på.

– Det fanns inte en sådan prioritering. Vi spårindelade verksamheten. De ärendena som skulle gå snabbt fick gå snabbt. Och andra fick en annan fil. 

Många av de som kom som ensamkommande barn har hunnit fylla 18, på grund av långa handläggningstider, eller skrivits upp i ålder innan de fått beslut. Borde man ha gjort på något annat sätt – är du på någon punkt självkritisk i hur man styrde arbetet?

– Jag är självkritisk till det mesta jag gör, så det är mer en filosofisk fråga. Facit i hand-frågor, jag vet inte om de har något värde. Men man kan säga så här – jag hade gärna tagit alla ensamkommande barn samma år de kom, men man måste bygga en kapacitet.

I DN:s artiklar har medarbetare beskrivit det som så hård press på att fatta många asylbeslut på kort tid att rättssäkerheten blivit lidande. Mikael Ribbenvik håller med om att pressen varit hård, men inte att det gått ut över rättssäkerheten. 

– 2014 och 2015 kom en kvarts miljon asylsökande vars ärenden vi nu har avgjort. När man pratar om pinnjaktsdiskussionen så måste man komma ihåg att det jag står för är att vi måste avgöra alla de här ärendena och vi måste göra det så fort som förvaltningslagens krav på kvalitet tillåter. I vanliga fall kanske vi fattar 30 000 beslut om året. Nu är vi precis i slutspurten och jobbar med de sista ärendena.

I andra delen av 2018 tror Migrationsverket att handläggningstiderna kommer att vara nere på tre till fyra månader för asylärenden. Men om utredningstiderna kommer att bli längre för medarbetarna kan Mikael Ribbenvik inte svara på.  

– Många har upplevt att de inte blev färdiga på tiden som gavs. Då har man något som kallas muntlig komplettering.

Men det har ju man i vissa fall nekats att göra?

– Det ska man bli nekad ibland. För ibland utreder man för mycket.

Är det vanligt tror du, att man utreder för mycket?

– När vi växte så snabbt som vi gjorde så var en stor del nya medarbetare. De fick jobba med enklare ärenden. Min egen erfarenhet, jag har själv jobbat som handläggare och beslutsfattare, är att i början när man var ny och oerfaren så ville man göra lite mer, för att vara på den säkra sidan.

Du menar att ny personal vill göra mer än vad som egentligen behövs?

– Det kan vara så. Och då kan en äldre kollega komma och säga att det här räcker. 

Trots kritiken om beslutshets säger Mikael Ribbenvik att han inte är nöjd med antalet beslut per medarbetare. Han säger att det är många som sliter hårt, men för få som deltar i ärendehandläggningen, vilket han vill ändra på.

– Jag kanske sticker ut hakan nu, men på det stora hela gör vi för lite. Om vi tittar översiktligt så gjorde vi förra året färre ärenden per medarbetare än året innan. Det har sina förklaringar. Det var en svårare sammansättning under 2016, men det är ändå för få.

Vem säger det – du eller din uppdragsgivare?

– Det är jag som anser det.

Du tror att det går att hålla en högre takt och samtidigt bibehålla rättssäkerheten?

– Ja, det tror jag. 

Gällande kritiken som kommit från medarbetare den senaste tiden anser Mikael Ribbenvik att det faktum att flera valt att vara anonyma är försvårande. 

– Det är omöjligt att föra dialog med anonyma personer. På en svensk myndighet får man lov att kritisera ledning eller arbetssätt och beslut, och det görs. 

Många berättar att de är rädda för repressalier, vissa tror inte att de ska jobba kvar eller att deras uppgifter ska tas ifrån dem. Varför tror du att det är så?

– Det där är väldigt allvarligt. Om någon tror att en svensk myndighet sysslar med repressalier. Jag är inte helt säker på att det är anledningen till att man vill vara anonym. 

Du tycker det är konstigt att folk inte går ut med namn?

– I "Studio ett" var det röstförvrängning på en person som slutat på Migrationsverket. Vad tror den personen att Migrationsverket ska göra? Det är verkligen oförklarligt. Jag tror att det även finns en dramaturgi i detta.

Du tror att människor väljer att vara anonyma av dramaturgiska skäl?

– I det programmet så tror jag det. Om man har slutat på myndigheten och vill vara anonym med röstförvrängning.

Migrationsverket står inför en stor omställning. 3 000 av 8 500 medarbetare får lämna myndigheten, något som Mikael Ribbenvik beskriver som den största myndighetsnedskärningen någonsin. 

Kommer det vara möjligt för Migrationsverket att både skära ned på personal, korta handläggningstiderna och öka rättssäkerheten?

– Ja, absolut. 

Inga problem?

– Jo, massor av problem, men vi kommer att klara det. När vi har kommit ur det så kommer vi att ha goda förutsättningar. 

Detta har hänt

I mitten av januari berättade DN om ett anonymt upprop som skickats till migrationsminister Heléne Fritzon (S) och regeringskansliet. Brevet var undertecknat "Migrationsverkets personal" och beskrev vad som upplevdes som brister på myndigheten, bland annat inom asylprövningen. 

DN:s källor, centralt placerade på olika ställen på myndigheten, bekräftade bilden som gavs, medan Migrationsverket tillbakavisade stora delar av kritiken.

I februari kunde DN berätta att ändringsfrekvensen för andelen utvisningsbeslut som ändrades i domstolar ökat, samtidigt som fler medarbetare trädde fram och berättade om det de upplevde som brister i kvaliteten i asylhandläggningen. Migrationsverket ansåg att ändringsfrekvensen inte hade något med bristande kvalitet att göra.

Samma vecka gick chefsrådmannen för Migrationsdomstolen i Malmö ut och sade att kvaliteten i asylutredningarna försämrats de senaste åren. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.