Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Migrationsverkets personal larmar: Allvarliga brister på myndigheten

Foto: Marcus Ericsson/TT

Ett upprop undertecknat ”Migrationsverkets personal”- direkt riktat till migrationsminister Heléne Fritzon och regeringen - larmar om allvarliga brister i myndighetens verksamhet.

Asylprövningen beskrivs som ”varken rättssäker, enhetlig, förutsägbar eller hållbar”.

I ett mejl tillbakavisar Migrationsverket kritiken: ”att göra en anonym brevskrivare som talesperson för övriga 8.500 medarbetare på verket är nog att dra det för långt.”

I en 18 sidor lång skrivelse larmar ett okänt antal personer som undertecknat som "Migrationsverkets personal" om det som de uppfattar som allvarliga brister, både gällande ärendehandläggning och styrningen av myndigheten:

”Det mest talande exemplet är att ärendehandläggningen för både asyl och tillstånd än i skrivande stund kan anses varken rättssäker, enhetlig, förutsägbar eller hållbar.”

Uppropet är skickat till justitiedepartementet och migrationsminister Heléne Fritzon och har rubriken ”Migrationsverkets brister och misslyckanden måste synliggöras!”. Texten är inte signerad med namn och det är oklart hur många som står bakom den, men enligt DN:s källor är artikelförfattarna från olika avdelningar och olika positioner inom myndigheten.

På punkt efter punkt redogör textförfattarna för det som de upplever som brister i olika delar av myndighetens verksamhet: handläggningen av anhörig- och arbetstillstånd, kostnadseffektivitet, asylärendehandläggning, ledarskap och styrning.

”Merparten av verksamheten bedrivs ineffektivt och styrningen är dysfunktionell” står det bland annat i uppropet.

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik kritiseras - både i sin nuvarande position och i sin tidigare roll som operativ chef. Under hans ledning prioriterades enkla ärenden för att förbättra siffrorna, enligt textförfattarna. I texten står det också att de som ifrågasatt verkets tillvägagångssätt har tystats.

2016 valde verket att prioritera ärenden för syrier och ensamkommande barns ärenden fick vänta.

Att dessas ärenden prioriterades ner fick, enligt skrivelsen, många konsekvenser. Enligt textförfattarna gick minst hälften av Migrationsverkets budget till boendekostnader för ensamkommande barn.

"En fråga som regeringen rimligtvis borde ha funderat kring är om 120.000 enkla beslut var den mest konstnadseffektiva åtgärden då ett dygn för ett ensamkommande barn under asyltiden var i genomsnitt 1.900 kronor?"

En annan del som lyfts fram är att myndighetens barnenheter avskaffades, vilket ledde till att ensamkommande barns ärenden skulle handläggas av nyanställda som saknade kompetens.

En medarbetare på Migrationsverket med god insyn i verksamheten, men som inte är en av textförfattarna, skriver under på kritiken.

– Den är befogad. En konsekvens av verkets prioritering har blivit att ensamkommande barn har hunnit fylla 18 innan beslut, vilket gör att de i högre grad får utvisningsbeslut.

Flera av DN:s källor beskriver också hur många på myndigheten är missnöjda med dess ledning och fokuset på kvantitet snarare än kvalitet. 

– Det blir bara värre och värre. Flera slutar och ärenden kan skickas runt utan att få ordentlig handläggning, säger en annan medarbetare på verket.

Även hanteringen av arbets- och anhörigtillstånd får hård kritik i uppropet.

”Mångårig oförmåga att korta handläggningstider”  står det i texten. Bifogat i finns det statistik, som bland annat visar hur handläggningstiderna för anhörigärenden ökat, trots att det inte skett några större ökningar av antalet ärenden.

Migrationsverkets svar på de ökande handläggningarna har bland annat varit att verket prioriterat att avgöra asylärenden. Om detta skriver textförfattarna:

”Det kanske mest anmärkningsvärda med denna formulering är regeringens acceptans att handläggningen av asylärenden får ske på bekostnad av handläggningstider för exempelvis arbetsmarknadsärenden”

Textförfattarna hävdar att personalresurser kontinuerligt tillförts för att korta handläggningstiden för tillståndsärenden och att det därför inte finns något belägg för påståendet. 

”Ärenden som med en enkel komplettering skulle kunna avgöras snabbt kan bli liggande mellan 17–24 månader”

Något som också kritiseras är att det inte anses finnas en plan för hur den stora neddragningen av personal kommer att gå till. I uppropet hänvisar man till Statskontorets rapport, där det bland annat slogs fast att "den operativa chefens mandat skapar problem" och konstaterar att all kärnverksamhet lagts under denna chef - Mikael Ribbenvik -  som senare utsågs till generaldirektör.

Nu är det han som ska hålla i nästa stora omorganisering, vilket enligt artikelförfattarna skapar oro på myndigheten.

Migrationsminister Heléne Fritzon (S) hänvisar via sin pressekreterare till Migrationsverket. 

Verkets tillförordnade biträdande operativa chef Veronika Lindstrand Kant tillbakavisar stora delar av kritiken via mejl. Angående kostnadsfrågan skriver hon:

”Det är korrekt att om myndigheten satsat alla resurser på att avgöra barnärenden så hade det ekonomiska utfallet blivit mindre men det måste då också ställas mot ett mottagningssystem som under lång tid skulle omfatta långt över 100.000 personer. Många av dessa skulle ha bott i tillfälliga boenden i avvaktan på beslut.”

Hon avslutar mejlet med att hävda att texten till justitiedepartementet författats av en anonym brevskrivare - ett påstående som inte beläggs.

”Att det finns många tankar och åsikter kring hur en stor myndighet som Migrationsverket styrs är både naturligt och bra men att göra en anonym brevskrivare som talesperson för övriga 8.500 medarbetare på verket är nog att dra det för långt.”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.