Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Mikael Holmström: Ubåtsfyndet en del av ett historiskt mönster

En ubåt av liknande typ som den som den hittats av dykare i Östersjön.
En ubåt av liknande typ som den som den hittats av dykare i Östersjön. Foto: Wikimedia

Kommentar. Fyndet av ett ryskt ubåtsvrak från 1916 på svenskt vatten väcker uppståndelse. Det är en påminnelse om att ryska ubåtar har opererat här under två världskrig och ett kallt krig – och kanske även 2014, skriver DN:s Mikael Holmström. 

Det är endast nio månader sedan Sverige utsattes för en konstaterad ubåtskränkning. Att det var en säker kränkning slog statsminister Stefan Löfven (S) fast efter ubåtsspaningarna i Stockholms skärgård i oktober. Försvarsmaktens bästa bevis har inte offentliggjorts för svenska folket. Men samtliga partiledare, från höger till vänster, som sett beviset är övertygade om att Sverige verkligen kränkts under ytan.

Därför fick måndagens nyhet i Expressen om fyndet av ett sjunket ubåtsvrak i svenska skärgården nyhetsredaktionerna att gå på högvarv. Som DN kunde rapportera på måndagskvällen är det sannolikt ett ubåtsvrak från Tsarryssland som påträffats.

Denna ryska ubåt sjösattes för 111 år sedan i Vladivostok 1904 och döptes till Som (mal). Den ingick i Östersjöflottan från 1915. Den 16 maj 1916 patrullerade ubåten i Ålands hav mellan Svartklubbens fyr och Arholma. I dålig sikt klockan 4 på morgonen kolliderade ubåten med det svenska handelsfartyget Ångermanland.

Kaptenen ombord på Ångermanland uppgav sig ha sett ett periskop sticka upp cirka 150 meter framför sig innan periskopet vändes mot fartyget. Ubåten dök, men för sent och hann inte ner på tillräckligt djup utan träffades av det svenska skeppet. 18 man omkom när ubåten sjönk.

Ubåtar har rätt att passera svenskt territorialhav i ytläge, så kallad oskadlig genomfart. Men den ryska ubåten gick på periskopdjup när kollisionen inträffade. Det var ett brott mot svenska tillträdesbestämmelser. Om ubåten även höll på med anfallsförberedelser mot svenska handelsfartyg på neutralt vatten var också det ett krigsbrott.

Det var i så fall inte ovanligt. Både ryska och brittiska ubåtar opererade nämligen 1915 från Åland mot tysk järnmalmtrafik på svenskt territorium (längs Sveriges syd- och västkust opererade tyska ubåtar). Brittiska ubåtar kom in i Östersjön via Öresund där det enligt ett traktat från 1857 ska gälla fri passage under både fred och krigstid. De brittiska ubåtarna hotade Tysklands sjöfart och tyskarna lade 1914 ut minor i Öresund – även in på svenskt vatten.

Brittiska ubåtar opererade i Östersjön under första världskriget. Illustration: SOTK2011/Alamy

Neutrala Sverige kom därför i ett hemligt avtal med Tyskland överens om att minera en farled i södra Öresund (Kogrundsrännan som går tätt intill kusten mellan Klagshamn och Skanör). I rännan skulle endast svenska fartyg släppas igenom. Detta var ett klart avsteg från neutralitetsreglerna och Storbritannien, Italien, Frankrike och Ryssland protesterade utan framgång mot Sverige.

Ryssarna hade alltså stora skäl att misstro Sveriges tyskvänliga neutralitet. Den nu återfunna ubåten patrullerade in på svenskt vatten och skulle kanske också försöka sänka malmfartyg på väg till Tyskland.

Under 1930-talet patrullerade sovjetiska ubåtar kring flottbaserna i Stockholm och Blekinges skärgårdar och i de viktigaste farlederna i Bottenviken och Ålands hav samt längre söderut.

Andra världskrigets utbrott 1939 blev i mycket en repris där Tyskland började med att minera Öresund (in på svenskt vatten vid Falsterbo). Efter det tyska överfallet på Danmark och Norge 1940 fällde Storbritannien med flyg minor i södra Öresund. Sverige föll åter undan för Tyskland, minerade Kogrundsrännan och hjälpte Tyskland att lägga ut ubåtsnät mot brittiska ubåtar utanför Viken i norra Öresund

När Tyskland angrepp Sovjetunionen 22 juni 1941 patrullerade fyra sovjetiska ubåtar i områden som gick in på svenskt vatten. I områdena ingick bland annat Stockholms skärgård, Ålands hav och Kvarken. För att hindra sovjetiska ubåtar att i fortsättningen komma ut i Östersjön lade Finland och Tyskland minspärrar i Finska viken.

Men 1942 lyckades sovjetiska ubåtar forcera spärrarna. Ubåtarna kränkte systematiskt svenskt vatten och fem handelsfartyg under blågul flagg torpederades och sänktes. Den 24 november 1944 inträffade ”Hansa”-katastrofen. Den sovjetiska ubåten L 21 torpederade då passagerarbåten ”Hansa” på väg från Nynäshamn till Visby. 84 personer omkom, endast två överlevde. Den 29 december 1944 torpederades ångaren ”Venersborg” i Hanöbukten med 20 döda och en överlevande.

84 människor dog när passagerarbåten ”Hansa” torperades av den sovjetiska ubåten L 21. Foto: Pressen bild, SVD/TT 

Under det kalla kriget bedrev Sverige officiellt neutralitetspolitik. Men vi vet numera att vid ett storkrig kunde västtyska ubåtar baseras i Orrskärsbasen i Östergötlands skärgård. Det finns alltså en omfattande historia av ubåtskrigföring i Östersjön – långt innan den allmänt kända grundstötningen av en sovjetisk ubåt i Blekinge skärgård 1981.

När Sveriges vetenskapligt sammansatta Forsbergkommission lade fram sin ubåtsrapport 1995 slog den fast 10 säkra ubåtskränkningar under 1980-talet. Någon nationalitetsbestämning gjordes inte, men av de tio kränkningarna låg åtta inom samma områden som sovjetiska ubåtar patrullerade 22 juni 1941.

I det nya kalla krig som brutit ut efter Rysslands annektering av Krim så passar både ubåtsvraket från 1916 och ubåtsintrånget i oktober 2014 in i ett historiskt mönster. Det ska understrykas att ingen nation utpekats för det senaste intrånget. Men Ryssland står nog i många svenskars ögon ändå högst upp de misstänktas lista.

Ubåtsjakt i Stockholms skärgård i oktober 2014. Foto: Lotta Härdelin

Läs mer. Ubåtsvraket i Östersjön

• Försvarsmakten bekräftade på tisdagen att den ubåt som hittades utanför Sverige i förra veckan är ubåten ”Som” som sjönk där 1916. Något som DN skrev om i går.

• Det ubåtsvrak som hittats någonstans öster om Sverige är med största sannolikhet en rysk ubåt från 1916. Det uppger flera källor till DN.

• ”Vi hittade det på svenskt vatten i Östersjön i onsdags”, säger Dennis Åsberg som var med och hittade ubåtsvraket.

Läs mer. Ubåtsspaningarna i skärgården

• I oktober i fjol sökte Försvaret efter en misstänkt ubåt i Stockholms skärgård. Här finns DN:s samlade artiklar om operationen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.