Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-19 05:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/miljarder-i-eu-bidrag-till-jordbruk-med-stora-utslapp/

Sverige

Miljarder i EU-bidrag till jordbruk med stora utsläpp

Bild 1 av 2 EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik är den i särklass största posten i unionens budget.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Bild 2 av 2 Mark Brady.
Foto: Johan Persson

Många miljarder av EU:s jordbruksstöd hamnar fel. En ny studie visar att det gynnar redan rika lantbrukare som står för stora utsläpp av växthusgaser och skadar den biologiska mångfalden. 

– Studien går inte in på enskilda länder men det samma gäller för Sverige. Stödet borde omformas så att mer pengar styrs till klimat- och miljöåtgärder, säger Mark Brady, en av författarna.

EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik som kallas CAP, Common Agricultural Policy, är den i särklass största posten i EU:s budget. Varje år betalas närmare 60 miljarder euro, ungefär 600 miljarder kronor ut till lantbruket, det motsvarar 40 procent av EU:s totala budget.

Av de pengarna betalas mer än 24 miljarder euro ut som inkomststöd till redan rika bönder i redan rika regioner, enligt en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften One Earth. I de regionerna låg den genomsnittliga lönen för lantbruksanställda högre än medianlönen inom EU.

– Har man en inkomst som ligger över medianlönen så har man högre lön än hälften av EU:s medborgare. Det blir konstigt att folk som inte behöver det får statligt bidrag, säger Mark Brady, ekonom och utredare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Lunds universitet och en av författarna till rapporten

– Ett av målen för politiken är att stödja lantbrukets inkomster och utjämna inkomstskillnader men problemet är att när man ger mycket pengar till lantbruk som redan har hyggliga inkomster ökar inkomstskillnaden snarare än minskar.

Enligt studien är det stora problemet modellen för hur pengarna fördelas. Inkomststödet är ett fast belopp, cirka 2.000 kronor i Sverige, per hektar till markägaren och det är inte kopplat till vad som produceras på marken. Det innebär att stora markägare får stora bidrag. Enligt studien kan det innebära att stöd menade för utveckling av landsbygden kan hamna i urbana miljöer som London och Madrid om markägarna bor där.

Jordbrukspolitiken, CAP, har nio uttalade målsättningar för att stödet ska utveckla politiken i linje med FN:s hållbarhetsmål. Målen är bland annat att stöda lantbrukarnas inkomster, en hållbar matproduktion, levande landsbygd, biologisk mångfald och klimatanpassning.

När det gäller klimatet spelar jordbruket en stor roll. Globalt står livsmedelsproduktion för 20-30 procent av utsläpp av växthusgaser, ska klimatmålen i Parisavtalet klaras måste de, liksom andra utsläpp, minska.

EU har höjt ambitionerna i klimatarbetet och har lanserat ”Green deal”, men det märks än så länge inte i hur jordbruksstödet är utformat. Trots att klimat och miljö ingår i målsättningarna går 72 procent av pengarna till inkomststöd.

– Det är väldigt problematiskt att merparten av pengarna går till ett ineffektivt inkomststöd, då blir det ganska lite pengar kvar till de andra målen, säger Mark Brady.

I dagsläget gynnar stödet snarare de stora utsläpparna. De stora lantbruk som får stora bidrag är de industriella djuruppfödningarna och odlingarna av spannmål. Den typen av verksamheter står för stora utsläpp av växthusgaser, minskar den biologiska mångfalden och kan leda till näringsläckage till sjöar och vattendrag. 

– Stödet borde användas för att betala för mindre intensiva odlingar och djuruppfödningar och på så sätt minska utsläpp. Pengarna behöver omfördelas så att en betydligt större andel går till att stödja olika typer av mål, i synnerhet klimat- och miljöåtgärder. Annars kan vi inte nå de uppsatta målen, säger Mark Brady.

Studien går inte in på enskilda länder men de generella slutsatserna gäller även för Sverige.

– I Sverige hör slättbygden till de rikare och mer miljöbelastande områden, medan jordbruk i skogsbygd i hög grad bidrar till biologisk mångfald i form av naturbetesmark och som har relativa låga inkomster, säger Mark Brady.

CAP omförhandlas just nu för nästkommande period som ska gälla efter 2021. Förhandlingarna är försenade på grund av Coronakrisen.

– Nu finns stora möjligheter att påverka förändringar och det finns förslag för en ny CAP. Men än så länge finns inget förslag på omfördelning så att mindre går till inkomststödet, säger Mark Brady.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Jordbruk
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt