Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-06 15:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/ministern-om-landernas-olika-siffror-det-kravs-mycket-resonemang/

Sverige

Ministern om ländernas olika siffror: Det krävs mycket resonemang

Lena Hallengren.
Lena Hallengren. Foto: Christine Olsson/TT

Norge planerar sin beredskap utifrån att 25 procent av invånarna i värsta fall kan insjukna i coronaviruset. 

Någon sådan officiell siffra finns ännu inte för Sverige. 

– Att sprida en bild av att 25 procent av svenska folket skulle kunna få covid-19 vill jag inte ta ansvar för, säger socialminister Lena Hallengren, (S).

Under tisdagen besökte socialminister Lena Hallengren (S) och Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, riksdagens socialutskott för att informera om arbetet mot coronaviruset och den svenska beredskapen.

Norge planerar utifrån ett allmänt pandemiscenario där norrmännen räknar med att 25 procent i värsta fall kan insjukna i coronaviruset. Danskarna utgår från ett lägre antal, 10–15 procent. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson ville under tisdagen inte nämna motsvarande siffra för Sverige. Han har sagt att det, utifrån vad man sett i de drabbade länderna, i värsta fall kan röra som 1-1,5 promille som kan insjukna, det vill säga 10.000–15.000 personer på kortare sikt

Hur kan det komma sig att våra grannländer gör en så annorlunda bedömning mot den svenska av hur det kan se ut i värsta fall?

– Jag tror att man måste fundera på hur man ställt frågan och vad svaren handlar om. Det är klart det finns olika scenarier som Folkhälsomyndigheten arbetar med i Sverige. 

– Vi har en samsyn med de nordiska länderna när det gäller hur man agerar, synen på smittskydd och smittspårning. Jag tror inte att man har så himla olika uppfattning. Sen beror det på exakt vilka faktorer man har med i det scenario man beskriver, säger Lena Hallengren.

Säger du att dessa siffror lika gärna kan gälla för Sverige, beroende på hur lång tid man pratar om? 

– Jag kan inte spekulera i det. Men krisberedskap handlar om att vara beredd på olika scenarier.

– Att sprida en bild av att 25 procent av svenska folket skulle kunna få covid-19 vill jag inte ta ansvar för. Det fordrar väldigt mycket resonemang.

Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell har Norge och Danmark valt att göra sina uppskattningar utifrån hur många som historiskt sett blivit smittade av en influensa under en pandemi. 

– Det beror på vilken pandemi man valt som modell. Då kan man få allt mellan 10 till 50 procent. Där har Danmark och Norge valt olika pandemier. Det Folkhälsomyndigheten har valt är att överföra hur många som bekräftats smittade i Wuhan jämfört med hela befolkningen i regionen till svenska förhållanden. Då hamnar man på promillenivåer. Men vi vet ju inte hur det slutar i Wuhan. Men mycket talar för att det inte blir en influensapandemi.

Anders Tegnell säger att Sverige räknat på en epidemi där stora delar av Sverige slipper undan ganska lindrigt, som i Kina, medan Norge och Danmark utgått från en pandemi.

– Men vi vet ju inte vem som har rätt.

Socialstyrelsen har sekretessbelagt flera uppgifter som handlar om kapaciteten. Myndigheten väntas under veckan komma med en uppdaterad lägesbild av kapaciteten efter att Folkhälsomyndigheten uppgraderat risken för spridning av coronaviruset. Socialministern förklarar sekretessen med att det har med landets säkerhet att göra. Flera av partierna betonade efter tisdagens utskottsmöte vikten av tydlig och öppen information om vad som görs. 

– Det finns en säkerhetsaspekt i att beskriva exakt hur Sverige agerar oavsett om det rör sjukvården eller om vår kollektivtrafik eller hur vår elförsörjning ser ut. Socialstyrelsen har god vetskap om detta och har en nära dialog med alla hälso- och sjukvårdsdirektörer i landet. Det handlar inte om en ovilja att informera, säger Hallengren.

Finns det någon plan för hur kommunerna ska hantera ett större utbrott? Ska till exempel hemtjänstpersonal ta hand om lindrigt sjuka och finns det skyddsutrustning till dem? 

– Jag utgår från att alla regioner har en dialog med kommunerna. När jag var i Stockholm och mötte smittskyddet så beskrev de hur de arbetar för att vara stöd kommunerna. Det är inte bara äldreomsorg utan också hemsjukvård. Alla regioner utom Stockholm har hemsjukvården på kommunal nivå. Detaljerna i det kan jag faktiskt inte svara på. 

Du har delat en artikel från nyhetsappen Omni med rubriken ”Barn sprider inte virus” på sociala medier. Vet du att det inte går att slå fast att barn inte smittar?

– Folkhälsomyndigheten är expertmyndighet när det gäller smittskydd. Jag tycker det är viktigt att vi tar del av den information när det gäller fakta och kunskap som de har. Det handlar från deras del om att använda den senaste och mest tillförlitliga kunskapen för att kunna ge råd. Folkhälsomyndigheten skulle kunna vänta en månad och inte säga något nu, utan avvakta en månad eller två tills alla har facit. Detta är ett sätt att navigera i en situation som är ny.

Folkhälsomyndigheten skriver på sin hemsida att det inte finns säkra vetenskapliga belägg för att avstängning av friska skolbarn eller stängningar av skolor skulle minska risken för smittspridning i samhället även om skolbarn var smittade. Myndigheten hänvisar till Världshälsoorganisationen, WHO:s rapport om Kina, att barn under 18 år utgör en mycket liten del av de rapporterat sjuka i Kina. Men myndigheten skriver samtidigt att det är angeläget att fortsätta studera barn.  

Borde inte du som minister vara lite mer försiktig med tanke på diskussionen om källkritik, eftersom vi faktiskt ännu inte vet helt till hundra procent hur barn smittar andra eller inte?  

– Jag förstår verkligen oron. Men jag vänder mig väldigt bestämt mot att det inte skulle vara källkritiskt att citera och sprida information från expertmyndigheten på smittskydd.