Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ministern: Skärpt lagstiftning mot forskningsfusk på gång

Foto: Pontus Lundahl/TT

Regeringen vill skärpa lagstiftning för att förhindra fusk och nya forskningsskandaler.

– Ingen patient ska utsättas för experiment, säger forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S).

Dagens besked från åklagaren om att lägga ner förundersökningen mot kirurgen Paolo Macchiarini visar att det finns brister i dagens lagstiftning inom vård och forskning, menar ministern.

– Det är en väldig grundlig redogörelse som åklagaren gör där man påminns igen om hur mycket lidande som det vållade patienterna och deras anhöriga. Men samtidigt påtalar åklagaren att det som har kunnat utredas är brottsmisstanken om vållande till annans död och kroppsskada men inte brott mot etikprövningslagen eftersom det var preskriberat.

För att täppa till bristerna arbetar regeringen med en lagskärpning på flera fronter.

Utredaren Gudmund Toijer ska i december lägga fram förslag om hårdare straff för den som gör sig skyldig till forskningsfusk. Påföljden är i dag maximalt sex månaders fängelse, men straffskalan kan bli hårdare och längre. Med en hårdare straffskala blir också preskiptionstiden längre.

En annan utredning har lagt fram förslag om att inrätta en oberoende nämnd för etikprövning av forskning som avser människor.

– Det är viktigt för förtroendet för forskningen att patienter ska känna sig trygga och säkra att delta både i forskning och att ta fram nya behandlingsmetoder. Där behöver vi en etikprövningslag som är heltäckande så att det inte finns en gråzon mellan forskning och vård, och att brott mot lagen får konsekvenser. Ingen patient ska utsättas för experiment, säger Helene Hellmark Knutsson.

Hur ser du på att Sverige anseende har skadats av detta?

– Det är väldigt allvarligt. Förtroendet för Karolinska Insitutet (KI) har påverkats och det är vårt främst forskningsuniversitet som gör mycket forskning för att vi ska kunna möta de stora hälsoutmaningar som vi har, men också att det rubbar förtroendet för den medicinska forskningen. Vi är beroende av att människor vill vara med i forskningsprojekt för att kunna behandla och bota sjukdomar.

För att återupprätta förtroendet anser Helene Hellmark Knutsson att KI måste regelverken efterföljs och ser till att man har en god etisk värdegrund i det arbete man gör.

– Vi har regelbunden dialog med KI för att se hur det jobbar nu och för att se att reglerna efterlevs, säger hon.

Har du varit i kontakt med de anhöriga?

– Nej, men jag har uttryckt både min och regeringens beklagande över det inträffade eftersom det har vållat många frågor om detta hanteras på ett säkert och etiskt sätt.

Kommer man kunna undvika liknande forskningsskandaler med en lagskärpning?

– Man kan aldrig lämna några garantier. Men det som blir bättre om vi får tydligare regler är att det får konsekvenser om man bryter mot etikprövningslagen och att man kan göra utredningar om vi får en längre preskriptionstid. Men sedan är det jätteviktigt att våra forskninguniversitet i samverkan med sjukvården alltid håller etik och patientsäkerhet allra högst, säger Helene Hellmark Knutsson

Ministern tror att lagskärpningen kan vara på plats om cirka ett år.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.