Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-12 23:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/misstankt-dubbelmordare-tros-ha-lidit-av-allvarlig-psykisk-storning/

Sverige

Misstänkt dubbelmördare tros ha lidit av allvarlig psykisk störning

Morden skedde på Åsgatan i Linköping.
Morden skedde på Åsgatan i Linköping. Foto: Magnus Hallgren

37-åringen som misstänks för dubbelmordet i Linköping den 19 oktober 2004 kan ha lidit av en allvarlig psykisk störning både vid gärningen för 16 år sedan och vid undersökningstillfället, enligt den lilla sinnesundersökningen. 

– Jag har pratat med min klient om det hela och både han och jag är positiva till att det genomförs en större undersökning, säger Johan Ritzer, mannens advokat.

Den lilla sinnesundersökningen, en så kallad paragraf 7-utredning, även kallad för P7, kom in till Linköpings tingsrätt på torsdagsförmiddagen och visar även att det finns skäl att låta 37-åringen även genomgå en så kallad RPU, en stor rättspsykiatrisk undersökning. En sådan brukar ta mellan 4-6 veckor att genomföra och görs för att avgöra vilken påföljd som kan bli aktuell för den misstänkte om han döms: fängelse eller rättspsykiatrisk vård.

Undersökningens resultat var inte oväntat. Det säger åklagaren och även förundersökningsledaren Britt-Louise Viklund efter att ha tagit del av Rättsmedicinalverkets utlåtande.

– I ett sådant fall så är det här någonting som man förväntar sig. Det här är ingen slutgiltig bedömning utan det är en förhandsbedömning om man ska göra en större utredning eller inte, säger åklagaren.

Viklund berättar vidare att hon på torsdagsmorgonen har haft en genomgång med utredarna. 

– Det handlar om var vi står och vad som ska göras i fortsättningen. Det är en del uppföljande arbete att göra, som förhör och inhämtande av olika typer av underlag och information, säger Britt-Louise Viklund. 

Det var strax före klockan åtta på morgonen den 29 oktober 2004 som 8-åriga Mohammad Ammouri blev knivhuggen när han var på väg till skolan. Även den 56-åriga språkläraren Anna-Lena Svenson som var på väg till jobbet blev knivhuggen till döds. Utredningen kom att bli den största brottsutredningen i svensk historia sedan Palmemordet, trots det förblev gärningsmannens identitet okänd i 16 år.

Först den 9 juni i år greps 37-åringen misstänkt för mordet. Detta efter att polisen lyckats identifiera honom med hjälp av att använda släktforskarnas dna-register, en ny banbrytande metod som inte tidigare använts i Sverige. Metoden har tidigare använts i USA för gripandet av seriemördaren ”The golden state killer” våren 2018. 

Sedan gripandet har polisen hållit tre förhör med 37-åringen, senaste på torsdagen förra veckan. Mannen erkände redan vid det första förhöret med advokaten att han dödat Mohammad Ammouri och Anna-Lena Svenson. Mannen topsades också vilket gav en 100-procentig dna-träff.

Mannen är född och uppvuxen i en tätort cirka en mil utanför centrala Linköping och bodde vid tillfället för gripandet ungefär 3,5 kilometer från brottsplatsen. Han är ogift och har inga barn, tidigare ostraffad och verkar inte ha varit aktiv på sociala medier. Han beskrivs av sina grannar som tillbakadragen och som att han inte gjort något större väsen av sig.

– Han har en bror, mycket mer än så är det inte. Han har levt sitt eget liv lite för sig själv vad jag förstår, har Henry Jansén, utredare för grova brott på Linköpingspolisen, tidigare sagt till DN.

Läs mer: Polisen om misstänkte dubbelmördaren: ”Har levt sitt eget liv lite för sig själv” 

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt