Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Modern undervisning får underkänt

Grafik: Johan Andersson
Flera av de svenska skolreformerna de senaste decennierna riskerar att ha gjort mer skada än nytta. Det visar bred internationell forskning. Bland annat använder många skolor läxor på ett felaktigt sätt.

Flera av de svenska skolreformerna de senaste decennierna riskerar att ha gjort mer skada än nytta. Det visar bred internationell forskning. Bland annat använder många skolor läxor på ett felaktigt sätt.

Problembaserat lärande är en pedagogik som har blivit allt vanligare i Sverige. I stället för traditionell katederundervisning med lärare som förklarar ett sammanhang, bygger teorin på att eleverna lär sig genom fallstudier och problemlösning.
Vetenskapliga studier tyder dock på att detta arbetssätt fungerar dåligt och att traditionell undervisning tvärtom ger bättre effekt. John Hattie, professor i utbildningsforskning på Nya Zeeland, har sammanställt resultat från mer än 52 000 studier på över 80 miljoner elever världen över. Hans genomgång har mycket högt anseende i forskarvärlden.

Med hjälp av erfarenheter från olika länder har John Hattie tagit reda på vad som påverkar elevernas studieresultat. Han har utvecklat en ”termometer” som visar vilken effekt en specifik åtgärd har på elevernas lärande. Ju högre värde, desto större effekt har åtgärden jämfört med andra.

Problembaserat lärande, som alltså har blivit populärt i Sverige, har ett så lågt resultat att förändringen till och med kan ha en skadlig effekt. Effekten bedöms till 0,15 på Hatties skala. Det är lika stor effekt som om barnen skulle stanna hemma i stället för att gå i skolan. Alla värden under 0,40 bedöms som ineffektiva.
Enligt Martin Karlberg, skolforskare vid Mälardalens högskola, bör man skilja på ytinlärning och lärande för fördjupad förståelse.

– Det är de svagaste eleverna som förlorar mest på problembaserat lärande. Effekterna på ytinlärningen är små eller negativa. Däremot kan effekterna på djupare förståelse vara positiva ifall eleven har tillräckliga förkunskaper. Problemet med detta lärande är att det kan ställa för höga krav på individen själv. Om du har goda förkunskaper, är motiverad och driftig kan pedagogiken passa bra. Däremot om du har bristande förkunskaper eller bristande motivation kan problembaserat lärande ställa för höga krav, säger han.

Problembaserat lärande är inte den enda förändringen inom svensk skola de senaste årtiondena som ligger långt ner på listan. Även åldersblandade klasser, det vill säga att flera årskurser klumpas ihop, bedöms som tveksamt.

Sådana indelningar är vanliga på landsbygden där det är ont om elever, men på 1990-talet blev klasserna populära även av pedagogiska skäl. Enligt ny statistik från SCB deltar så många som var fjärde elev i årskurs tre i åldersblandade undervisningar. Ju lägre ner i ålder, desto sämre effekt, enligt John Hatties genomgång.

En svensk studie vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk forskning visar att elever i åldersblandade klasser i årskurs sex är i snitt fem procentenheter sämre i matematiska och språkliga tester än elever i traditionella klasser.

Hemläxor bedöms ha effekt, men endast måttlig. Problemet är att många skolor använder läxor på ett felaktigt sätt. Forskningsgenomgången visar att dessa har bättre effekt för äldre barn och om läxläsningen är lärarledd.

– Vi har märkt att skolor ibland skjuter över ansvar på eleven. Till exempel om man inte hinner med något som man har gått igenom. Om man då säger att ”det här får ni göra hemma i form av läxa”. Då är det en väldigt dålig läxa. Däremot kan man ge läxa där man repeterar något man går igenom. Att öva är jätteviktigt, säger Eva Minten, ansvarig på Skolverket för forskningsspridning.

En av de åtgärder som har mycket stor betydelse för elevernas utveckling är lugn och ro i klassrummen.

Sedan början av 1990-talet har både socialdemokratiska och borgerliga regeringar genomfört stora reformer inom skolområdet. En av de största och som dessutom har fått hård kritik är kommunaliseringen. Men DN:s genomgång visar att det är mycket svårt att dra slutsatser om vad dessa stora förändringar haft för effekt.

Vad som går att säga är att kommunaliseringen har lett till att spridningen i lärartäthet har ökat och att det nu är stor skillnad mellan hur mycket pengar olika kommuner lägger på skolan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.