Tidigare S-ledaren Mona Sahlin blir ny nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. ”Det finns en naivitet i Sverige där en del tycker att nazister ska få tala i skolorna. Nej, det ska de inte alls”, säger hon till DN.
På en pressträff i dag avslöjade demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) sitt val av Mona Sahlin som ny nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.
– Det här är det viktigaste beslutet jag fattat som demokratiminister, säger Birgitta Ohlsson.
Den tidigare S-ledaren Mona Sahlin kommer att ha uppdraget i två år. Målet är att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer.
– Det är ett oemotståndligt uppdrag. Alla som följt mitt arbete vet hur jag brinner för att motarbeta hat, hot och våld. Det är mer än en sakfråga, det handlar om hela demokratin. Efter händelserna i Kärrtorp och på Utöya kan ingen säga att man inte måste ta det här på allvar, säger Mona Sahlin till DN.
Du har själv varit utsatt för många hot från extrema grupper. Hur påverkar det ditt uppdrag?
– Jag vet vad extremismen handlar om och vad det betyder för individer som utsätts för hat och hot. Jag tror att det gör att jag kan göra ett bra jobb.
Vilka är det som är mest utsatta för extremismen i dag?
– Förut såg man mest hoten som ett problem för de direkt utsatta. Homosexuella eller muslimer till exempel. Det är fortfarande de grupperna som lider mycket men i dag vet vi att det får effekt för hela samhället om hatet får fäste. Det ser vi både i Sverige och i Europa.
Vad behöver bli bättre?
– Allt måste bli bättre. Det finns ingen sammanhållande strategi för att bekämpa extremism och det saknas ofta kunskap om vilka rörelser som finns och vad de gör. Under Almedalsveckan gick det runt folk med nazistiska märken som nästan ingen reagerade på. Det är en stor brist, kunskapen finns hos några få. Det finns en naivitet i Sverige där en del tycker att nazister ska få tala i skolorna. Nej, det ska de inte alls.
Hur påverkar den våldsamma extremismen av att det är valår?
– Ju synligare demokratins företrädare är, ju mer ökar också hoten mot dem. Då har man som politiker valet att tystna eller fortsätta. Tyvärr är det fortfarande många som väljer tystnaden. Därför är det skönt att regeringen och oppositionen, med undantag för Sverigedemokraterna, står upp gemensamt för det här.
Mycket av hotet och våldet mot demokratiska företrädare sker långt från riksdagen och Säpovakterna i Stockholm. Hur ser du på det?
– Det har blivit betydligt allvarligare ute i landet. Incidenterna är redan nu ganska många. Ändå är det många som inte anmäler eftersom de är rädda att hoten ska växa. Det finns också brister både i resurser och hur man fördelar ansvaret ute i kommunerna.
– Vi måste hitta svar på frågor som: om Svenskarnas parti kommer in i kommunfullmäktige, hur ska man sköta säkerheten då?