Nyköpings lasarett blev strömlöst strax före klockan 13 på lördagen. När elen efter fem timmar kom tillbaka tvingades sjukhuset göra en omstart i serverhallen. Det dröjde till 21.30 innan akutmottagningen kunde öppna och ta emot nya patienter. 

Strömavbrottet berodde på en ljusbåge – en kraftigt koncentrerad urladdning av ström – i ställverket som matar ut ström till delar av sjukhusområdet.

Hans Nilsson, tekniskt sakkunnig på sjukhuset, säger att felet uppstod vid ett planerat underhållsarbete. Reservkraften var intakt, men kunde inte användas eftersom felet låg i ställverket som matar ut strömmen. 

Trots att det ökar risken för ett totalt strömavbrott så är det inte särskilt ovanligt att reservkraften placeras i samma ställverk som ordinarie elförsörjning, enligt Jan-Olof Olsson.

– Tyvärr så förekommer det. Men såklart ska reservkraften gärna vara på en annan plats, så att en brand eller ett ensamt fel inte slår ut båda krafterna, säger han.

Livsuppehållande apparatur har möjlighet att gå över på batterikraft under en begränsad tid, i händelse av ett totalt strömavbrott. Men datorer, hissar, belysning och fläktar är allt beroende av att reservkraften ersätter den elförsörjning som slagits ut. 

– Ofta drivs de här reservverken på diesel. Fungerar det som det ska märker man bara av en snabb blinkning i lamporna och sedan är det igång igen. Fungerar det inte leder det till störningar, säger Jan-Olof Olsson.

Den som har ansvar för verksamheten har också ansvar för att hantera ett strömavbrott. Men i Sverige är reservkapaciteten för låg för att kunna skydda landets samhällsviktiga verksamhet och många offentliga och privata verksamheter blundar för riskerna, skriver MSB i en rapport från 2015.

Myndigheten betonar också vikten av att bygga och hantera den reservkraftsystem som finns, så att de verkligen fungerar vid ett driftavbrott i elförsörjningen. 

– Man bör bygga så kallade redundanta system, alltså system som är avskiljda från varandra så att det ena kan vara trasigt utan att det andra påverkas, säger Jan-Olof Olsson och fortsätter: 

– Att problem inträffar är naturligt, men det får inte påverka verksamheten. 

Förlossningen på Nyköpings lasarett öppnade inte förrän klockan åtta på söndagsmorgonen. Under tiden som verksamheten låg nere hänvisades fyra kvinnor, som hade sökt sig till förlossningen, till andra sjukhus. Två patienter som låg i respirator på intensivvårdsavdelningen fördes till Mälarsjukhuset och Uppsala. 

Totalt befann sig 103 patienter på lasarettet när elavbrottet inträffade, men enligt Region Sörmlands presstjänst ska ingen av dem ha drabbats av komplikationer på grund av händelsen.

Medan strömmen var borta flyttade sjukhuset sin verksamhet till en vårdcentral i närheten.

– Det var som en lättakut eftersom vi styrde bort de svårast sjuka. De som redan befann sig på akuten fick fullgod vård, säger Maria Karlsson, kommunikationsdirektör vid Region Sörmland.

Under sina 16 år i verksamheten har hon aldrig tidigare varit med om att något av regionens sjukhus tvingats evakuera patienter. Nu ska Region Sörmland göra en händelseanalys för att reda ut vad som hände och för att förhindra att det händer igen. 

Sjukhuset uppger att de ser allvarligt på händelsen. 

– Det är naturligtvis allvarligt, men vi klarade av att lösa situationen eftersom vi samlade regionens kompetens. Patienterna fick vård.

Lasarettets tekniska sakkunniga, Hans Nilsson kan inte svara på hur sjukhuset ska förhindra att något liknande händer på nytt.

– Det får utredningen visa. Vi måste göra en ordentlig utredning för att lära oss så att det inte händer igen.