Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

"Naprapati bättre än traditionell behandling"

Naprapati fungerar bättre än erkänd och rekommenderad behandling av rygg- och nackproblem, visar en ny studie. Efter tolv veckor upplevde fyra gånger fler av naprapatipatienterna att deras tillstånd var "väldigt mycket förbättrat".

- I den här studien är det väldigt tydligt att naprapati fungerar bättre när det gäller smärta, funktionsnedsättning och upplevd förbättring, säger Eva Skillgate, doktorand på Karolinska institutet som gjort studien.

409 patienter med smärta i rygg och/eller nacke sedan minst två veckor och som hade påtagliga besvär deltog. De som hade tydliga diagnoser som till exempel akut pisksnärtskada eller diskbråck fick dock inte vara med, utan endast de med så kallade ospecifika besvär.

Patienterna delades in i två grupper där den ena fick behandling av läkare enligt en rekommenderad och bevisat effektiv metod och den andra behandling av naprapat. Den beprövade metoden består framför allt av rådgivning och träning av patienten.

Efter tolv veckor upplevde 57 procent av naprapatipatienterna, som alla fått maximalt sex behandlingar under sex veckor, att deras tillstånd var "väldigt mycket förbättrat". Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 13 procent.

Även smärtminskningen var bättre för naprapatipatienterna. Bland dem kände 69 procent en tydlig minskning, jämfört med 42 procent i kontrollgruppen. Chansen att bli helt återställd var nästan tre gånger så stor, 19 procent mot 7 procent.

- Med tanke på att de flesta i gruppen visade sig ha haft besvär i mer än ett år så är resultaten mycket goda, säger Eva Skillgate.

I Sverige i dag finns drygt 900 naprapater som är legitimerade av Socialstyrelsen. Men bara sju landsting har tecknat vårdavtal med naprapater, något som inresseorganisationen Svenska naprapatförbundet är kritiskt till.

- På de flesta ställena ges inte patienten möjligheten att välja naprapati, bland annat på grund av att det vetenskapliga stödet varit tunt fram till nu, säger Jan Arvidsson, ordförande i Svenska naprapatförbundet.

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som utvärderar sjukvårdens metoder har hittills aldrig utvärderat naprapati.

- Vi tittar på specifika metoder, inte på specifika yrkesgruppers metoder. Men vi har tittat på manipulation av ryggraden och andra leder som är en del i naprapatin i vår senaste rapport från 2006. Med kunskapsläget som var då kan man konstatera att metoden är motsägelsefull, säger Susanna Axelsson, projektledare på SBU.

Lasse Jansson har sedan flera år återkommande problem med ryggens nedre delar. I två år har han regelbundet gått till naprapat i förebyggande syfte. Förra veckan ramlade han ner från en stege så i går fick han behandling också för sina akuta smärtor i nacken.

- Jag har tidigare gått lite hos sjukgymnast, men jag tycker det är bättre att gå till naprapat. Det kan vara lite svårt att slappna av. Man är lite rädd när de ska knäcka, framför allt nacken, säger Lasse Jansson.

Lena Dräckes på Citynaprapaterna har just gått igenom hans kropp genom att kolla assymmetri i rörelser, om det gör ont eller om musklerna är försvagade.

Ursula Wecke som har arbetat som naprapat i 20 år hoppas att hennes yrkesgrupp ska bli ännu mer accepterad.

- Min förhoppning är att det ska bli naturligt att gå till naprapaten. I dag kanske inte ens alla känner till den här möjligheten, säger hon.

Naprapati

Naprapatin är en vidareutveckling av kiropraktiken och härstammar från USA. Behandlingen kombinerar manipulation och mobilisering av ryggraden och andra leder.

I Sverige utbildas naprapater på Naprapathögskolan i Stockholm. Utbildningen är fyra år och kompletteras av ett års praktik för att få legitimation som sedan 1994 utfärdas av Socialstyrelsen.

Varje år utför naprapater 1,5 miljon behandlingar enligt Svenska naprapatförbundet. Två procent finansieras genom vårdavtal med landstinget.

Bild

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.