Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-14 09:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/nara-tva-av-tre-vill-se-tak-for-flyktingmottagandet/

Svensk politik

Nära två av tre vill se tak för flyktingmottagandet

Polis övervakar kön av ankommande flyktingar vid Hyllie station utanför Malmö år 2015.
Polis övervakar kön av ankommande flyktingar vid Hyllie station utanför Malmö år 2015. Foto: Johan Nilsson/TT

Frågan om Sverige ska ha ett riktmärke för asylmottagandet splittrar partierna i migrationskommittén ända upp på regeringsnivå. 

En undersökning från DN/Ipsos visar att nästan två av tre vill se ett tak för hur många flyktingar Sverige ska ta emot under ett år.

På torsdag möts återigen riksdagens åtta partier i migrationskommittén. De har i uppgift att ta fram Sveriges nya asyllagstiftning inför att den tillfälliga lagen från 2016 löper ut nästa år.

Partierna är fortfarande oeniga på en rad punkter. Det rör sig bland annat om villkor för uppehållstillstånd, försörjningskrav för anhöriginvandring och om Sverige ska ha en gräns för hur många asylsökande vi ska ta emot. 

Frågan om en gräns fanns inte med i de ursprungliga direktiven till kommittén men efter att den lyftes in av Moderaterna har den delvis kommit att dominera de senaste veckornas diskussioner. 

Moderaterna och Kristdemokraterna vill att Sverige ska sänka asylmottagandet till samma nivå som övriga nordiska länder. Det Moderaterna kallar för ett volymmål skulle innebära ungefär 80 procent färre asylsökande jämfört med förra året. Centerpartiet öppnade under tisdagen för att kompromissa om ett sådant mål, men Liberalerna har ännu inte satt ned foten.

Frågan splittrar regeringspartierna där Socialdemokraterna vill ha ett riktmärke relaterat till övriga EU med 2–3 procent av EU:s mottagande och Miljöpartiet säger nej och hotar med att inte skriva under överenskommelsen om det blir verklighet. 

En ny undersökning av DN/Ipsos visar att sex av tio vill att Sverige ska ta emot färre flyktingar, det är i stort sett oförändrat sedan 2018. Nästan två av tre, 65 procent av de tillfrågade, vill se ett tak för det svenska flyktingmottagandet. 19 procent anser att det vore dåligt med ett tak och 16 procent är osäkra på vad de tycker i frågan. 

– Erfarenheterna från 2015 visar att det finns en gräns för vad Sverige rent praktiskt klarar av utan att det leder till problem. Även om det inte är ohanterbara problem finns det exempel på kommuner som haft det väldigt tufft. Det har nu skett en enorm omsvängning där partierna nästan tävlat om att vara tuffast, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Förra året tog Sverige emot närmare 22.000 asylsökande, i den gruppen ingår både flyktingar, alternativt skyddsbehövande och andra.

– Man ska komma ihåg att vi frågat om flyktingar men det finns också anhöriginvandring och många andra. Undersökningen bekräftar att det finns en väldigt flyktingrestriktiv opinion i Sverige, säger Källebring.

Ett definitivt tak är inte förenligt med asylrätten och de konventioner Sverige skrivit under, enligt flera experter på asylrätt som DN talat med. Det handlar såväl om svensk lagstiftning och EU-rätt, som internationell rätt.

– Även om EU skulle komma överens om nya regler finns det ett absolut förbud mot att utvisa en person till tortyr eller annan omänsklig behandling, som alltid gäller för alla stater, säger Louise Dane, doktor i offentlig rätt vid Stockholms universitet och styrelseledamot för Barnrättsbyrån.

När det gäller de mer rörliga målen som nu diskuteras inom ramarna för kommittén, säger Louise Dane att ett riktmärke kan vara juridiskt acceptabelt så länge människor inte nekas en en prövning av sina skyddsskäl.

– Frågan är vilka åtgärder man tänker sätta in om riktmärket överskrids. Ska man införa gräns- eller id-kontroller? Då är man inne på frågor som rör EU:s kärnvärde om fri rörlighet. Sådana åtgärder måste stämmas av med EU-rätten. Eller ska man avsäga sig kvotflyktingar eller skärpa kraven för anhöriginvandring ytterligare? säger hon.

 

 

 

Ämnen i artikeln

Ipsos
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt